Underhållsbehandling. En redogörelse för de olika faktorer som haften avgörande rollför behandlingsformen. / Drug-substitution treatment. A report of the various factors which have had asignificant role for this form of treatment.

Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.Bakgrund: Förekomsten av patienter med narkotikamissbruk inom somatisk vård har ökat. 2010 behandlades drygt 11000 personer inom slutenvården på grund av komplikationer orsakade av narkotikamissbruk, vilket är en fördubbling sedan 1990. Statistik visar att sjuksköterskan i större utsträckning kommer komma i kontakt med patientgruppen. Tidigare forskning visar att patientgruppen upplevs som problematisk och att brister finns i bemötandet. En anledning till bristerna i bemötandet anses vara otillräcklig kunskap kring missbruksproblematik. Syfte: Syftet med studien är att på en somatisk avdelning belysa sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet av patienter med ett narkotikamissbruk. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utefter Burnards innehållsanalys. Resultat: Informanternas erfarenhet var att patientgruppen är krävande och att ett anpassat förhållningssätt gentemot dem är nödvändigt. Personalens eventuella förutfattade meningar kring patientgruppen leder till brister i bemötandet. Svårigheter med medicinering uppgavs vara en faktor som försvårar bemötandet. Erfarenhet och kunskap visade sig enligt informanterna vara de viktigaste redskapen i bemötandet av patienter med narkotikamissbruk. / Kihlsten, M & Levenius, J. The nurse and patients with an illicit drug use. An empirical study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2014.Background: The prevalence of patients with an illicit drug use in somatic care has increased. In 2010 just over 11000 people were treated in hospital due to complications caused by their drug use, these numbers have doubled since 1990. These statistics show that nurses will have more and more interactions with this patient group. Previous research shows that the patient group is considered problematic and that there are inadequacies in the nurse patient relationship. One reason for these inadequacies is said to be nurses´ lack of knowledge on problems around drug abuse. Aim: The aim of this study is to highlight nurses´ experiences of interacting with patients with an illicit drug use on a somatic ward. Method: Semi structured interviews were conducted with seven nurses on a somatic ward in a hospital in southern Sweden. The interview material was analysed using Burnard´s method of analysis. Result: According to the participants the patient group is demanding and an adapted approach is needed. Preconceptions about the patient group among staff can lead to inadequacies in the nurse patient relationship. Difficulties in pharmaceutical treatment were reported to cause problems. The nurses´ experience and knowledge were shown to be the most important tools in the nurse patient relationship.

Olsson E. Risk och skyddsfaktorer för droganvändande på strukturell, lokal och individuell nivå. En intervjustudie med olika yrkesgrupper i Nässjö kommun. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015. Nässjö kommun målas upp som en mytomspunnen kommun med en stor drogproblematik. Kommunen har, enligt statistik från brottsförebyggande rådet, en högre anmälningssiffra vid narkotika jämfört med andra kommuner i länet. Syftet med arbetet är att genom intervjuer med olika professioner i Nässjö kommun identifiera risk- och skyddsfaktorer som kan påverka drogbruket i kommunen på strukturell, lokal och individuell nivå. Resultatet visar sammanlagt sju stycken riskfaktorer och fyra stycken skyddsfaktorer i kommunen. Nässjö kommun har en splittrad ledning med problem som sträcker sig långt bak i tiden. Det visar dock att Nässjö kommun inte verkar sticka ut i ett drogperspektiv och har sannolikt likheter med andra kommuner. / Olsson, E. Risk and protective factors for drug use on macro, meso and micro levels. An interviewstudy with profesions in Nässjö. Degree project in criminology 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of crimonology, 2015. Nässjö, Sweden is a city that has a reputation of a city with major drug problems. It has, accordning to statistics from the Swedish National Council of crime prevention, a large ammount of registrated drugcharges compared to other citys inte the County. The paper seeks through interviews with different professionals in Nässjö, identify risk and protective factors that can influence drug use on macro, meso and micro levels. The results comes down to a total of seven risk factors and four protective factors in the city. Nässjö has a management that seem shatterd and have problems that extend far back in time. The results show that Nässjö does not seem to stand out in a drug perspective and is likely to have similarities with other citys.

Bakgrund: Många människor är fördomsfulla mot patienter som har ett narkotikamissbruk. Patienter med narkotikamissbruk uttrycker att de blir behandlade annorlunda av sjuksköterskor inom vården -att de blir placerade i fack, bortprioriterade, ignorerade samt får sämre vård. Sjuksköterkors förhållningssätt beskrivs innehålla en drivkraft och ett gediget engagemang för patienter som missbrukar narkotika.  Syfte: Att beskrivasjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med narkotikamissbruk.  Metod: I litteraturöversikten användes totalt 10 vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Academic Search Complete, CINAHL Complete och PsycInfo där sökorden som använts bland annat var ”nurse” ”substance abuse” och ”experiences”.Fribergs (2012) analysmetod har använts för att analysera de vårdvetenskapliga artiklarna.Den teoretiska referensramen som använts är Katie Erikssons caritativa vårdteori. Resultat: Resultatet visade sig i tre huvudteman och tre subteman. I det första temat ”Hur sjuksköterskor förhåller sig till vårdandet av narkotikamissbrukare” uppkom tre subteman; ”Sjuksköterskors attityder och fördomar” samt ”Stress & manipulation som hinder i vårdandet”. Under det huvudtemat beskrivs hur sjuksköterskors attityder och fördomar kan påverka den vården de ger till narkotikamissbrukare. I det andra temat ”Vad utbildning och kunskap har för betydelse i vårdandet” beskrivs det hur sjuksköterskor erfarit att deras brist på utbildning påverkat vårdandet och även varför god kompetens är betydelsefull. I det sista huvudtemat ”Oro, rädsla och ångest” belyses bland annat sjuksköterskors oro/rädsla för att vårda dessa patienter av olika anledningar. Diskussion: I diskussionsdelen belyser författarna de mest framträdande delarna i resultatdelen tillsammans med Katie Erikssons caritativa vårdteori. Sjuksköterkornas attityder/fördomar, misstro/manipulation samt utbildning diskuteras i förhållande till författarnas tankar, litteraturöversiktens bakgrund / Background: People are often prejudiced towards people with a substance abuse. Patients with a substance abuse express that nurses seems to care for them differently than with other patients –they feel like they’re being stigmatized, not being prioritized, ignored and that they receive less care than others. Commitment and urge are two components that should be contained in the nurses’ approach towards patients with substance abuse.   Aim: The aim of this study was to describenurses’ experiences of caring for patients with substance abuse.  Method: This litterature review was based on ten scientific articles. The articles were obtained from the databases Academic Search Complete, CINAHL Complete and PsycInfo. Some of the keywords that were used in the research were “nurse”, “substance abuse” and “experiences”.To analyse the articles we have used Fribergs (2012) method.The theoretical framework that was used in this literature review was Katie Erikssons caritative theory.  Results: The results of this litterature review show three main themes and two subthemes. The first theme “How nurses treat the substance abusers while they care for them”, include two subthemes “Nurses’ attitudes and prejudiced actions” and “How stress and manpulation can affect the care”. The theme highlights how nurses’ attitudes and prejudices affect the care they’re giving. The secondtheme, “The importance of education and knowledge in the care of patients who suffers from substance abuse”, describes nurses’ experiences of how their lack of education affects the care they’re giving and why it’s important to have good competence. The last theme “Worries, fears and anxiety” illuminates different reasons to why the nurses have these types of feelings when they’re caring for patients with a substance disorder.  Discussion: The discussion highlights the most outstanding parts of the result in association with Katie Erikssons caritative theory. Nurses’ attitudes/prejudices, distrust/manipulation and the importance of education are discussed in relation the authors’ thoughts, the background of the literature review and the theoretical frame.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum. Genom tre separata urval och analyser framkom kärnan till kvinnornas missbrukssituation;</p><p><em>Flykten från känslor. Intervjuresultatet påvisar att mönster av uppväxtproblematik hos respondenterna, med likartade uppväxtvillkor vilka bland annat utgörs av våld och missbruk i hemmet. Kärnkategorin synliggjorde den process som leder kvinnorna in i ett tungt missbruk via <em>Uppväxtförhållanden, Utanförskap, Förlust, Svek samt <em>Ensamhet. För att fördjupa förståelsen har vi relaterat vårt empiriska resultat till Stämplingsteorier enligt Becker och Goldberg, Stigma enligt Goffman samt Socialt arv enligt Jonsson. Resultatet av vår studie visar att grunden, kärnkategorin, utgörs av en flykt från känslor och att detta är vinsten av missbruket. <em></em></em></em></em></p><p>Nyckelord: Kvinnor, tungt narkotikamissbruk, Stämplingsteori, Stigma, Socialt arv, Grundad Teori</p>

<p>Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. </p><p>Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig.</p>

Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig.

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.

Sammanfattning Syftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum. Genom tre separata urval och analyser framkom kärnan till kvinnornas missbrukssituation; Flykten från känslor. Intervjuresultatet påvisar att mönster av uppväxtproblematik hos respondenterna, med likartade uppväxtvillkor vilka bland annat utgörs av våld och missbruk i hemmet. Kärnkategorin synliggjorde den process som leder kvinnorna in i ett tungt missbruk via Uppväxtförhållanden, Utanförskap, Förlust, Svek samt Ensamhet. För att fördjupa förståelsen har vi relaterat vårt empiriska resultat till Stämplingsteorier enligt Becker och Goldberg, Stigma enligt Goffman samt Socialt arv enligt Jonsson. Resultatet av vår studie visar att grunden, kärnkategorin, utgörs av en flykt från känslor och att detta är vinsten av missbruket. Nyckelord: Kvinnor, tungt narkotikamissbruk, Stämplingsteori, Stigma, Socialt arv, Grundad Teori