Multimodala texter influerade av fantasy-genren har visat sig vara en motivationshöjande tillgång som kan gynna språkkunskaperna. I studien förklarar den narrativa teorin vad som sker när läsaren upplever ett litterärt verk, men även i mötet med rörliga bilder. I studien har det använts olika former av kvalitativa undersökningsmetoder; (1) en enkät, (2) en kvalitativ dataanalys i form av två tester och (3) två fokusgruppsintervjuer utifrån the grounded theory. Denna studie har syftat till att utforska multimodalitetens möjligheter och jämfört elevernas (1) narrativa kompetens och (2) textrörlighet i tryckt text och film. Förutom jämförelsen av elevernas textrörlighet i de olika multimodala formerna har det även diskuterats vad intresse och attityd har för påverkan på elevernas svar i respektive förståelse. Slutligen sammanfattas graden av möjligheter för att integrera filmen som en multimodal text i den språkliga undervisningen. Studien besvarar frågorna; ”Hur påverkar berättelsen i de två olika medieformaten elevers textrörlighet?”, ”I vilken mån påverkar attityd och intresse vad filmen respektive textutdraget förmedlar?” och ”I vilken utsträckning kan film bidra som ett komplement till läsförståelsen i undervisningen?”.   Resultatet visar att textrörligheten i undersökningen hade en högre grad i samtliga läsfärdigheter hos de deltagande eleverna som såg filmen samt att attityd och intresse har påverkat deras svar, både positivt och negativt. / Multimodal texts influenced by the fantasy genres have proven to be a motivational boost that can benefit the language skills. In the study, the narrative theory explains what happens when the reader experiences a literary work, but also in the encounter with moving images. The study has used various forms of qualitative research methods; (1) a survey, (2) a qualitative data sheet in the form of two tests and (3) two focus group interviews based on the grounded theory.   This study aims to explore the possibilities of multimodality and comparing students' narrative skills and (2) envisionment in printed text and film. In addition to the comparison of the students ‘ envisionment in the various multimodal forms, it has also been discussed how interest and attitude affects the students' responses in their respective understanding. Finally, the degree of opportunity for integrating the film is summarized as a multimodal text in the linguistic teaching. The study answers the questions; "How does the story in the two different media formats affect the student's envisonment?", "To what extent does the attitude and interest affect what the film and the text represent?" And "To what extent can films contribute as a complement to reading comprehension in the language teaching? ".   The results shows that the envisonment of text in the survey was higher in all reading skills of the participating students who saw the film, and that attitude and interest have influenced their responses, both positively and negatively.

This essay aims to investigate how constructions of nature is conveyed through Volvos Human Made Stories, and what possible effects these constellations might have on a global discourse of environmental issues. Human Made Stories was first published in 2016 and is a series of short films, which according to Volvo seek to inspire it's viewers. By analyzing two of these stories I wish to exemplify how storytelling is used in sales and marketing today. Social constructionism constitutes the scientific basis throughout this essay which main characteristic is to view the world as built by social constructions. In this context, portrays of nature is seen as constructions of reality and nothing else. Previous studies by Fuentes, Helmfrid, Ganetz and Hansen shows how nature has been portrayed in different contexts such as marketing practices, television shows and through the ideological relationship between human and nature. Their work contributes to an understanding of how nature has been and still is portrayed through human eyes and how nature in contexts as these should be seen as constructions and not as a definition of reality. The methods used is a mixture of qualitative approaches where narrative analysis and semiotic tools constitutes a combinational toolkit for establishing how nature is narrated in the two stories. The main theory used is a typology, originally made by Christian Fuentes in his study How Green Marketing Works - Practices, Materealities and Images (2015).  In the study Fuentes localize how different types of nature is portrayed in a context of selling environmental-friendly outdoor products. In addition to Fuentes typology, the concepts of naming, consending symbols and re-framing is used to identify how companies such as Volvo uses different tools to communicate a green profile and a sustainable company. The study shows that the nature in Nemos garden and Maria and Josefin is portrayed in a vary of different ways, mainly represented as fragile and impressive, but also as problematic and as a threat. Nature is also portrayed through narrative roles such as the object, the sender but also the enemy. The constructions of nature is a result from narrative events, where humans constitutes the central role as subjects and where nature is understood as a human object. Keywords Constructions of nature, construction,  nature, story, Volvo, film, narrative analysis

Ingen saga utan hjälte - en kvalitativ innehållsanalys av spelet Shenmue II Syftet med denna uppsats är att undersöka berättelsens struktur i Shenmue II samt karaktärernas funktion för berättelsens drivkraft. Ett bakomliggande syfte är att undersökningen skall underbygga vår åsikt om att datorspel kan vara berättande och således möjliga att studera med narratologiska verktyg. Våra frågeställningar är; Hur ser berättelsens struktur ut i Shenmue II? Vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i datorspelet Shenmue II? Vi använder oss av en kvalitativ innehållsanalys och vi har valt att kombinera två olika typer av innehållsanalyser; den strukturalistiska och den narratologiska. Våra teorier är till stor del en utgångspunkt och analysmetod för vår undersökning. De teorier vi använder oss av teorier inspirerade av narratologi och filmvetenskap. Christopher Voglers teori kring narrativ blir aktuell när vi tittar på datorspelets berättelse och Lee Sheldons teori kring karaktärer i datorspel blir aktuell när vi analyserar karaktärernas funktion i datorspel. De resultat vi funnit är att berättelsens struktur i Shenmue II kan liknas vid det narrativ som brukar återfinnas i film och traditionella sagor. Berättelsen är tydligt uppdelad i olika etapper, där varje etapp tydligt visar på ett specifikt skede i handlingen. Karaktärernas funktion är avgörande för berättelsens drivkraft. Det är till stor del karaktärerna som driver berättelsen i spelet framåt.

In the spring of 2011, major protests broke out against the Syrian leader Bashar Al-Assad. As a result of this, the Syrian Civil War, one that has cost hundreds of thousands of people their lives as well as forced millions from their homes into refuge, was initiated. The war is still today an ongoing conflict. The following study is a narrative analysis of how the Swedish press reported on the war. The main focus of the study will be placed on the actors, actions and motives from the articles. The source material consists of articles from three major Swedish newspapers that were published during three different time periods, ranging from the year of 2011 to the year of 2013. One general conclusion is that there are several similarities to be found between Swedish reports on the Syrian Civil war and the Gulf War, as well as the results from other studies on Swedish crisis communications. The results show that the three newspapers mediate a similar narrative with the same specific actors involved. The narratives are easy to understand, and the various roles assigned to the different actors are definite. Together, the articles tell a story of good versus evil.   Few of the active domestic Syrian groups during the war are named in the articles. The foreign actors from the articles consist primarily of the Western superpowers, Arabic neighbors, the United Nations and the European Union. There is a great difference in relation to the expectations placed upon, as well as authority given to the Western countries and the Arabic ones. This is discussed in relation to the term Orientalism coined by Edward Said. The motives behind the actors actions are rarely named in the article, neither are their rights to make said actions specified. This could be explained through the narratives and the inherent need to press’ to simplify things. It could also be explained with what Kenneth Burke refers to as a transformation, in this case implying that motives can be found in the actors. A didactic discussion is also included.

Die Auswirkungen von Privatisierung und Ausgliederung auf die organisationale Identität wurden in den bisherigen Forschungen noch nicht untersucht. Diese Arbeit gibt Einblicke in die Konstruktion und Rekonstruktion organisationaler Identität. Zunächst wird dazu der State of the Art zur "Organizational Identity"-Forschung aufgearbeitet. Die Dissertation verfolgt dabei einen narrativ-konstruktivistischen Zugang. Zur Beantwortung der Forschungsfrage werden zwei empirische Fallbeispiele herangezogen. Dazu werden in einem privatisierten und einem ausgegliederten Unternehmen qualitative Interviews durchgeführt, die mithilfe der objektiven Hermeneutik ausgewertet werden. In einem nächsten Schritt wird die Auswertung um eine diskurstheoretische Reflexion erweitert. Dabei werden Themen und Akteure in den Geschichten einer genaueren Betrachtung unterzogen. In beiden Fallbeispielen lassen sich idente Themen finden, die anhand von gegensätzlichen Kategorien dargestellt werden. Die Interpretation der Themen ist etwas Organisationstypisches und verändert sich im Rahmen der Privatisierung und Ausgliederung laufend. Die Akteursstruktur - und damit die Rollenverteilung in den Geschichten - verändert sich im Laufe der Privatisierung und Ausgliederung ebenfalls. Erwartungsunsicherheit bildet im Prozess ein Kernthema. Aus den empirischen Ergebnissen heraus wird ein Modell der Konstruktion und Rekonstruktion organisationaler Identität entwickelt. Unternehmensgeschichte, Macht, Emotionen und Rollenidentitäten spielen dabei eine zentrale Rolle. Organisationale Identität stellt hier eine Balance zwischen Stabilität und Veränderung dar und bildet eine Brücke zwischen Vergangenheit und Zukunft einer Organisation.

Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en enorm påfrestning för en persons välmående. Det innebär också stora förändringar och utmaningar i det vardagligalivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva medförlamning till följd av ryggmärgsskada. För att besvara studiens syfte analyserades ett narrativ i form av en självbiografi. Självbiografin var skriven av en person somdrabbats av helkroppsförlamning till följd av ryggmärgsskada. Analysen resulterade i sex kategorier; känslor av frustration och sorg, begränsningar i vardagen då kroppenblivit ens fiende, att känna skam och förlust av integritet, att vilja bevara den manvar och livet som var tidigare, betydelsen av relationer och att vara beroende av andraoch att fokusera på det goda i livet och finna styrka. Resultatet visade på sorg över förlusten av kroppsliga funktioner. Det framkom att det fanns svårigheter attacceptera den förändrade livssituationen och den förändrade kroppen. Livet efter ryggmärgsskadan kom även att innebära känslor av skam och förlust av integritet.Relationer sågs vara av stor betydelse. Därför är det viktigt att vårdpersonal arbetar personcentrerat och ser till patientens individuella behov och anpassar vården efterdetta. Genom en ökad förståelse hos vårdpersonalen kan de på ett bättre sätt ge stöd till personer som drabbats av ryggmärgsskada.

Denna studie fokuserar på hur olika könsroller och familjestrukturer representeras i reklamfilmer ur IKEAs kampanj Där livet händer. Studien syftar även till att undersöka om innehållet i reklamfilmerna bryter eller förstärker de normer som finns i samhället. Specifikt studeras innehållet ur fyra reklamfilmer från deras kampanj. För att genomföra undersökningen utgår studien från en kvalitativ innehållsanalys utifrån en narrativ och genusvetenskaplig ansats, både som teori och metod. Studiens metod och teoretiska ramverk utgår även från Goffmans genusanalys och Hirdmans teori om genuskontraktet. Resultatet av studien visar att IKEA i sina reklamfilmer framställer könsroller och familjestrukturer på ett unikt sätt. Kvinnorna i reklamfilmerna bryter normer om hur kvinnor vanligtvis porträtteras i reklam. De framstår som självständiga, mer jämlika männen både genom klädval, ålder, sysslor och vilka miljöer de porträtteras i. Männen i reklamfilmerna tenderar också att bryta normer om hur män annars porträtteras i reklamsammanhang. De framstår som indivier med mjuka attribut och de försöker inte försvara sin manlighet genom att uttrycka det som anses vara stereotypiskt för det maskulina könet. Även flickor och pojkar i reklamfilmerna bryter de stereotypiska mönster över hur de vanligtvis porträtteras i reklam. Ett gemensamt resultat för både kvinnor och män samt flickor och pojkar är att IKEA har ersatt de traditionella normerna för könsroller med det motsatta. Reklamfilmerna bryter även mönstret över hur familjestrukturer traditionellt porträtteras i reklam på ett flertal olika sätt. Reklamfilmerna bryter dock inte bara normer och värderingar, resultat från studien visar att reklam tenderar att förstärka ett flertal ansikts- och kroppsuttryck som anses vara stereotypiska för män och kvinnor enligt tidigare forskning. / This study focuses on how different gender roles and family structures are represented in commercials from IKEA's campaign “Där livet händer”. The study also investigates whether the contet of the commercials go against the norms or strengthens the norms in society. Specifically, the content of four commericals from their campaign is studied. To complete the investigation, the study is based on a qualitative content analysis on a narrative and gender scientific approach, both as theory and method. The method of the study and theoretical framework are based on Goffman's gender analysis and Hirdman's theory of gender contract.  The result of the study shows that IKEA in their commercials presents gender roles and family structures in a unique way. The women in the commercials violate the norms of how women are usually portrayed in advertising. They appear as independent, more equal to men both through choice of clothes, age, occupations and the environments they are portrayed in. The men in the commercials also tend to break standards about how men are portrayed in advertising. They appear as individuals with soft attributes and they do not try to defend their masculinity by expressing what is considered stereotypical for the masculine gender. Keywords: Stereotypes, gender, family structure, narrative, IKEA, Goffman   Even girls and boys in the commercials break the stereotypical patterns of how they are usually portrayed in advertising. A common result for both women, men, girls and boys is that IKEA has replaced the traditional norms for the opposite gender roles. The commercials also break the pattern of how family structures are traditionally portrayed in advertising in a variety of ways. However, the commercials do not break standards and values ​​alone, the results of the study show that the advertisement tends to reinforce a variety of facial and body expressions that are considered stereotypical for men and women according to previous research.

I detta arbete står samspelet mellan spelmekanik och termen narrativ i fokus. Ofta läggs stor vikt på ett videospels spelmekanik för spelets betydelse. Det finns delade meningar om vilken betydelse berättelsen har för ett spel. Problemställningen är: Hur påverkar inbäddat narrativt material en spelares tolkning av spelmekaniken i ett spelmoment? Utifrån problemställningen undersöktes skillnaden i upplevelse för spelare att spela ett spelmoment när spelet har en inbäddad berättelse mot när det saknar en sådan berättelse. Två demospel skapades. Spelmekaniken hos dem båda var identiska, men det ena innehöll inbäddat narrativt material. Demospelen testades och enkätfrågor besvarades av två testgrupper. I undersökningen deltog totalt 15 personer, 4 kvinnor och 11 män, med stor geografisk spridning. Resultatet tyder på att berättelsen påverkade spelarens spelstrategier. Framtida arbete kan omfatta fler testpersoner och en mer välutvecklad produkt med mer avancerat spelmekanik och en mer genomtänkt berättelse.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det är att leva med diabetes typ 1 i dagens Sverige. Studien har undersökt hur nitton personer med diabetes typ 1 framställer sig själva och sin sjukdom, vilka händelser som beskrivs som betydande samt vilken betydelse omgivningen ges i relation till sjukdomen och sjukdomsupplevelsen. Vid genomförandet av intervjuerna har narrativ intervju- metod använts som utgångspunkt för materialinsamlingen. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån sekvenser innehållandes sjukdoms- narrativ och narrativ identitet. Goffmans teori om stigma har använts för att nå en djupare förståelse för livsberättelserna. Analysen synliggör hur deltagarna ger olika stort utrymme för sin sjukdom i framställningen av sig själva. Det finns en genomgående spänning i deras syn på vad som styr deras liv: styr sjukdomen eller den egna viljan? Självbilden och sjukdomsbilden framställs som beroende av andra människors bemötanden och attityder. Andra människors okunskap om sjukdomen är ett tema som återkommer i samtliga deltagares berättelser och beskrivs som den mest centrala orsaken till svårigheter i deltagarnas liv. Deltagarna berättar om upplevelser av stigmatisering och konstruerar en avvikande identitet, då de beskriver känslor av ensamhet och att vara annorlunda. Vikten av att finna andra i samma situation (de egna) skildras som betydelsefull för att få förståelse. Likaså framställs stödet från nära och kära (de visa) som viktigt i livet med sjukdomen. Studien bidrar till kunskap om samhällets normativa influenser och dess konsekvenser för livet med diabetes typ 1 i dagens Sverige.

I denna uppsats undersöks creature design samt narrativ teori kring skräckfilmer för att ta reda på hur man kan skapa filmmonster vars utseende kan berätta och föra fram en fängslande historia. Ett väldesignat monster lever kvar i publikens minnen, och skapar ikoner för sin tidsperiod eller sin genre. Uppsatsen använder sig av en semiotisk metod för att analysera monstren i filmerna Alien, The Thing och Rovdjuret. För att designa monster till science fiction kan man kombinera zoologi, anatomiska studier samt mänsklig psykologi och fobier för att skapa ett visuellt fascinerande monster som skrämmer publiken och lever kvar i det allmänna medvetandet.