Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ”livslångt lärande”, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie. Undersökningen har utnyttjat en narrativ metod och analys, i form av insamlandet av narrativ (livsberättelser), där informanterna på ett ärligt och trovärdigt sätt delger sin bild av sina egna vuxenstudier. Teoretiskt används därför såväl hermeneutiken som narratologin, detta för att det är texter som behöver tolkas och detta gör själva berättandet i narrativen ytterst viktigt. Resultatet visar att till skillnad från vad tidigare forskning visat är målgrupperna för vuxenstudier idag något förskjuten och detta kan ha att göra med förändrade tider, såväl i samhället som utbildningsmässigt. Informanternas narrativ (livsberättelser) visar prov på att de som personer införlivat en helt ny syn på inte bara sig själva utan också på vad utbildning är, samt vad kunskap är och kan användas till. En större tro på det livslånga lärandet växer i narrativen (livsberättelserna) fram likt kunskapens träd.   Nyckelord: Aktantmodell, Hermeneutik, Komvux, livslångt lärande, målgrupp, narrativ.

Syftet med denna artikel är att vi ska gå igenom användningen och skapandet av visuella metaforer. Vi applicerar detta på en videogestaltning som går ut på att skapa ett förväntat narrativ med hjälp av visuella metaforer för att sedan bryta vad åskådaren förväntar sig ska hända, en så kallad: Plot Twist. Vi går in på vikten av visuella metaforer som Brown (2016) anser vara en av filmskapares viktigast tekniker. Vi går in på hur visuella metaforer kan appliceras som designperspektiv, inte bara inom film men även annan media. Designen för gestaltningen har utförts med designprocessguiden av SVID (stiftelsen svensk industridesign). Metoder och tekniker som använts i övrigt är deltagande design, storyboards, testgrupp och visuella metaforer som designperspektiv. Vi vidareutvecklar från hur Brown (2016) använder det som en narrativ teknik. Vi har även analyserat critical design, research through design och design fiction för att komma fram till visuella metaforer som perspektiv. Vi har inget mål att ge någon numeriska data på hur man exakt ska använda visuella metaforer eller vad det exakt genererar utan vi har som mål med resultatet att vidare möjliggöra framtida designarbeten inom området. Kanske väcker vi fler frågor än svar men det är resultatet vi är ute efter, vi tror att visuella metaforer har en större roll i media än vad den används för idag.

Att utveckla elevers historiemedvetande är en central utgångspunkt i kursplanen för historia. Samtidigt ger skolmyndigheter och lärare uttryck för svårigheten med att lära ut och utvärdera historiemedvetande, och lyfter främst problematiken med att förena de didaktiska frågorna ”varför” och ”hur”. Ett didaktiskt verktyg som genom forskning har visat sig ha positiva effekter på utvecklandet av elevers historiemedvetande är skönlitteratur. Studiens intresse ligger i att synliggöra hur arbetet med skönlitteratur i historieundervisningen kommer till uttryck i praktiken, där syftet blir att undersöka hur lärare använder sig av skönlitteratur i utvecklandet av elevers historiemedvetande. Resultatet baseras på kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare som alla undervisar i So-ämnena och använder sig av skönlitteratur i historieundervisningen. Den insamlade empirin har sedan analyserats med utgångspunkt i den historiedidaktiska teorin med fokus på historiemedvetande som centralt begrepp. Studiens resultat visar att lärarna använder skönlitteratur för att ge eleverna en förståelse för historia och sambandet mellan dåtid, nutid och framtid. Genom att skönlitteratur sätter in de historiska faktakunskaperna i ett narrativ blir de mer lättillgängliga och levande för eleverna. För att detta ska ske krävs det att boken fyller ett syfte, att innehållet sätts i relation till andra källor och bearbetas i en social lärandemiljö. Samtidigt visade resultaten att arbetet är en tidskrävande process som hade underlättats av ett tydligare kollegialt samarbete där eleven sätts i centrum. Utöver detta visade resultaten att lärarna oftast använde skönlitteratur som ett komplement till lärobokens platta framställning av historien. När lärarna försökte möta de språkligt svaga eleverna med alltför lättlästa böcker riskerade syftet med användandet att försvinna då den historiska berättelsen är så pass förenklad att den inte tillför något utöver det läroboken redan erbjuder.

Sammanfattning/AbstractHall, Johanna (2018). ”Att vara en ängel hela dagen” – Berättelser om lekterapi.. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt ge en bild av lekterapeuternas förhållningssätt och metoder genom att ta del av deras berättelser om upplevda erfarenheter. Förhoppningen är också att skänka ljus och utrymme till en del av det specialpedagogiska fältet, lekterapin på sjukhus, som kan ses som relativt outforskat. Syfte och frågeställningarSyftet är att utifrån berättelser, som delas av personer som arbetar inom lekterapin på sjukhus, få kunskap och förståelse för vad de anser vara tongivande för yrket i stort men också på ett mer personligt plan med fokus på mänskliga möten som består och påverkar. - Hur beskrivs och definieras lekterapeuternas yrkesroll, förhållningssätt och metoder genom berättelserna? - Vad i lekterapeuternas berättelser om möten med barn och familjer framstår som betydelsefullt och tongivande för deras yrkesliv? TeoriStudien utgår från en narrativ ansats med berättelser i fokus. Vidare används teori och forskning om leken och lekterapins betydelse för barnet samt om möten mellan människor i en vårdsituation.MetodEmpirin hämtas från intervjuer med inspiration av narrativ ansats.ResultatDet som framstår som tongivande för resultatet är en gemensam uppfattning om det är ett privilegium att få arbeta inom lekterapin och att mötet med barn och familjer både är en vägvisare som utvecklar deras yrkesroll men också är betydelsefullt på ett mer personligt plan. Alla intervjuade upplever att man arbetar mot ett gemensamt mål tillsammans med övrig sjukhuspersonal. Det framkommer också att leken är central i lekterapeuternas arbete och att den ses som en kommunikations- och uttrycksform för barnet. De intervjuade är överens om att det är av största vikt att se helheten kring barnet och att fokusera på det friska och det som fungerar.Specialpedagogiska implikationerBarn som vårdas på sjukhus och som är i kontakt med lekterapin kan ses som en koncentrerad skara barn i behov av särskilt stöd. Lekterapin utgår alltid från det friska hos barnet och lekterapin ska ses som en frizon från övriga sjukhuset. Lekterapeuternas metoder bygger på lekens kraft och barnets nyfikenhet. Dessa metoder tillsammans med lekterapins förhållningssätt är intressanta att undersöka och reflektera kring i mötet med alla barn, även utanför sjukhuset. Lekterapins förhållningssätt präglas av ett helhetstänkande kring barnet, man utgår från att barnet lever i en kontext med flera betydelsefulla personer och med olika förutsättningar. Resultatet visar också att personalen på sjukhuset arbetar i team kring barnet och att alla i teamet bidrar med sina individuella kunskaper för att barnet ska få en så bra upplevelse som möjligt. Det framgår också att lekterapeuterna finner stort stöd hos kollegor.

Bruksorter har en speciell historia med en dominerande industri på orten. I den här uppsatsen undersöker jag de sociala banden på orten, som jag kallar Hammarviken, genom de teoretiska begreppen inbäddning, avtraditionalisering, centrum och periferi. Syftet är att undersöka hur och om de sociala banden förändrats under de senaste årtiondena. Personerna i undersökningen berättar sin historia om att leva på en bruksort. Jag försöker att se hur de sociala banden sett ut genom att använda narrativ metod och tolka livsberättelserna som de intervjuade återger i undersökningen. Jag har intervjuat fem personer som alla bor på bruksorten som jag kallar Hammarviken. De är mellan 45 – 75 år. I undersökningen framkommer att det finns färre mötesplatser på orten under senare år och att det verkar som att de sociala banden har blivit svagare

Småstaters ofta begränsade resurser innebär ett behov av optimering för att uppnå önskadeffekt. Dagens informationsflöde innebär dessutom att det inte räcker med att användaresurser på rätt sätt, alternativa berättelser kan motverka aktören och det narrativ som fårfäste hos allmänheten kan bli det som betraktas som sanningen. Den här undersökningen syftar till att analysera hur svensk militär verksamhet framställs avstatliga representanter i det offentliga rummet och hur detta kan bidra till en smartsäkerhetsstrategi. Genom en narrativ analys av elva händelser har en översikt skapats som sedan kontrolleratsmot definierade militära maktdimensioner i teorin Smart Power, vilka utgör grund för ensmart strategi. Undersökningen visar att det svenska strategiska narrativet används för att framhäva svenskaegenskaper i vad som kan beskrivas som en kampanj för Sverige som den moraliskastormakten. Detta görs bland annat genom att betona verksamhet som en del i enallomfattande ansats, framhäva defensiva förmågor och undvika egenintresse. Det svenska narrativet berör samtliga maktdimensioner över tiden vilket innebär godaförutsättningar för en framgångsrik strategi som dock behöver verkställas med skicklighet föratt få god effekt. En tydlig koppling mellan Försvarsmaktens uppgifter och berördamaktdimensioner är identifierad. Undersökningen tyder på att det inte behöver finnas enkonflikt mellan återgång till ett nationellt intresse och en smart säkerhetsstrategi, menmedvetenhet är avgörande.

Den här uppsatsen undersöker hur återblickar och framåtblickar kommuniceras i film och vad dehar för påverkan på narrativet. Syftet var att fördjupa sig i de narrativa verktygen och genomföraen analys på filmen Arrival för att ta reda på hur återblickar och framåtblickar kommuniceras,och hur de kan påverka ett narrativ. Analysen baserades på teori från tre olika böcker: Film Artskriven av David Bordwell, Kristin Thompson och Jeff Smith, Flashbacks in Film: Memory &History skriven av Maureen Turim och Flashbacks in Film: A Cognitive and MultimodalAnalysis skriver av Adriana Gordejuela. Specifika delar från böckerna har plockats ut för attskapa en analysmetod som tittar på kausala relationer mellan händelser, vad återblickenrespektive framåtblicken har för syfte i berättelsen och hur dem har gestaltats. Analysen avArrival genererade ett resultat som visade att återblickar och framåtblickar påverkar narrativetgenom att skapa förväntningar och ge förklaringar till karaktärers beteende. I just Arrivalanvänds verktygen också för att skapa intrig och tvister, och på så sätt vända upp och ner på dennarrativa tidslinjen åskådaren har byggt upp under filmens gång. Resultatet visade också attåterblickar och framåtblickar gestaltas med liknande medel, vilket är något som teorin intenämner. Teorin är främst baserad på analyser av återblickar men det visar sig att framåtblickargår att analyseras med samma metoder

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur berättelsen om samerna framställs i den tredelade historiska dokumentärserien Samernas tid som är producerad av utbildningsradion. För att kunna besvara studiens övergripande syfte om hur berättelsen om samernas historia framställs, har en narrativ analys använts. Därtill har denna författare låtit sig influeras av Edward Said och John Hobsons teori om orientalism, samt narrativa teoretiker som Hayden White och Hermann Paul. Studiens resultat visar att dokumentärserien i första hand skildrar en historia om samerna som belyser den maktrelation som existerade mellan samerna och den svenska statsmakten. Dokumentärserien har således bedömts vara lämplig att använda i ett undervisningssammanhang om lärarens ambitioner är utbilda om den samiska historien utifrån ett maktpolitiskt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka Sveriges radios podd P3 Historia och på vilket sätt som podden förmedlar historia. Detta genom att undersöka poddens historiebruk, narrativ utifrån struktur och innehåll, samt vilka metoder som används för att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren. Resultatet av undersökningen visade att P3 Historia har ett personcentrerat innehåll där kvinnliga aktörer utgör ca 50 % av poddavsnitten. Podden har ett tydligt politisk-pedagogiskt och kommersiellt historiebruk, men innehåller även inslag som tyder på ett existentiellt historiebruk. Den narrativa analysen visade att poddavsnittet har en tydlig handlingsdriven karaktär och där den inledande dramatiseringen i avsnittet syftar till att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren.

The purpose of this thesis is to study the 2021 documentary series Stockholm’s blodbad – Kampen om tronen from a historical cultural perspective using narrative analysis and film theory. The foundation for the analysis is to be found in Jörn Rüsen’s definition of history culture, where historical narratives are seen as part of a collective identity, and where different dimensions of history culture are balanced to create an impression of truth. The aim is to explore how the documentary series is part of and dependent on the historical cultural context in which it was created, and also to problematize this situation.