Att söka arbete kan vara utmanande och stressfullt, inte minst för nyexaminerade som ska ta sitt första steg ut på arbetsmarknaden. Det är en tid präglad av individuell anpassning, där behovet av att vara anställningsbar är avgörande för att möta arbetsmarknadens krav. Tidigare forskning pekar på att yttre omständigheter som ligger utanför individens kontroll påverkar arbetssökningsprocesser. Utöver detta finns det även påtryckningar och krav på individen att inneha de rätta erfarenheterna, utbildningen samt de önskvärda egenskaperna för att nå framgång. Mot bakgrund av detta syftade studien till att undersöka nyexaminerade individers personliga upplevelser av arbetssökande processer, samt hur de konstruerar karriärsidentiteter utifrån sin syn på anställningsbarhet. För att undersöka syftet användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med åtta nyexaminerade individer. Ur det insamlade materialet lyftes små berättelser ut som berörde olika upplevelser av respondenternas arbetssökningsprocesser. Berättelserna analyserades med den narrativa ingången i studiet av meningsskapande, karriäridentitet, och positionering. I studiens analys framhävs respondenternas personliga upplevelser av arbetsintervjuer, attityder gentemot utbildning samt olika strategier i arbetssökningsprocessen. Resultatet av analysen visade att respondenterna betonade vikten av att framhäva en professionell sida under anställningsintervjuer och förmågan att kunna lyfta fram sina styrkor. Dessutom visade resultatet att utbildning dels ses som ett medel för att få det önskvärda arbetet, men även som en betydelsefull faktor för personlig utveckling. Vidare upplevde respondenterna arbetsmarknaden som utmanande, något som har  påverkat respondenternas strategier för att söka arbete. Slutsatsen pekar på uppfattningen att nyexaminerade upplever ett individualiserat ansvar att säkra en anställning till följd av en utmanande arbetsmarknad. Genom respondenternas berättelser har det visat sig att konstruktionen av karriäridentitet i mycket görs utifrån vad de anser vara anställningsbara attribut, och således även blir en viktig aspekt i hur de navigerar i processen av att söka arbete.

Studien påbörjades med funderingar kring vad som egentligen händer under sommaren på förskolor och om det överhuvudtaget finns någon verksamhet. Syftet med studien är att ta reda på hur verksamheten i form av personal, barn, miljöer och aktiviteter, förändras på sommaren i förskolan. Syftet är även att synliggöra de berättelser personal i förskolan har om deras sommarverksamhet och hur skillnader, möjligheter och utmaningar beskrivs. Studien utgår från fenomenologisk teori och narrativ ansats. Detta då båda teorierna grundar sig i att synliggöra berättelser utan att lägga någon värdering i vad som berättas. Teorierna hjälper till att synliggöra en variation av fenomenet: sommarverksamhet. Studien utgår från en enkätstudie där kvalitativa och kvantitativa frågor har besvarats. Enkätsvaren har sedan tolkats och analyserats genom en narrativ ansats utifrån begreppen livsvärld, naturlig inställning och röst.      Resultatet i studien visar att sommarverksamheten skiljer sig åt jämfört med resterande års verksamhet då 103 av de 119 respondenterna svarade ja på denna fråga. Sammanslagningar är något som sker på de flesta förskolor under sommaren. Centrala delar som kan urskiljas i narrativet är att sommaren på förskolan beskrivs som spontan, innebär barnpassning, ofokuserad personal som räknar ner till sin semester och dagar som fylls av fri lek och fler utflykter än vad de brukar göra. Genom att lyfta fenomenet sommarverksamhet och synliggöra vad detta är vill studien bidra till personalens medvetenhet om denna period.

No description available.

Syftet med denna narrativa studie var att undersöka maskulinitetens roll för att unga pojkar och män riskerar att hamna i manliga grupperingar, våld och kriminalitet. Urvalet av informanter har genomförts via snöbollsurval där en informant lett mig vidare till nästa och så vidare. Jag har valt att använda informanter som under en längre tid tillämpat total avhållsamhet från droger, våldsbejakande grupperingar och kriminalitet. Totalt har fyra unga män deltagit i studien. Min ansats var att genom informanternas berättelser, så kallade life stories, förstå hur de själva upplevt och berättar om maskulinitetens roll för deras medverkan i manliga grupperingar, våld och kriminalitet, samt omständigheterna kring deras väg bort från den destruktiva livsföringen. Genom hela studien går våldet, maskulinitetsstrukturer och behovet av tillhörighet och gemenskap som en röd tråd. Sammantaget har studien bidragit till att öka förståelsen av maskulinitetens roll för manliga grupper, våld och kriminalitet. / <p>2023-06-01</p>

No description available.

Syftet med studien har varit att redogöra för och undersöka korrelationen mellan öppenhet för nya erfarenheter och självbiografiskt minne samt att narrativ identitet agerar som en förklaringsmodell. Hypotesen var att det totala värdet av självbiografiskt minne ska korrelera högre med öppenhet än med andra personlighetsvariabler samt att öppenhet ska korrelera högre med självbiografiskt minne än med andra minnesförmågor. Självbiografiskt minne består främst av episodiskt minne och berör mentala representationer (bilder, koncept, principer och idéer) av en individs livshändelser. Studien bestod av en enkät med ett cued-recall-test, ett självbiografiskt minnestest och ett personlighetstest (Mini-IPIP). Det självbiografiska minnestestet mäter den upplevda tydligheten hos självbiografiska minnen och varje deltagare bedömde sina egna minnen genom en självskattningsskala. Totalt var det 255 deltagare, varav 14 av dessa exkluderades från datamaterialet. Resultatet visade på följande: Öppenhet hade en svag icke-signifikant korrelation med det totala värdet av Självbiografiskt minne (r = .149, p = .068). Öppenhet korrelerade signifikant med äldre självbiografiska minnen (r = .204, p = .006) men inte med yngre självbiografiska minnen. Detta samband kvarstod efter allmän minnesförmåga (cued-recall), kön och andra personlighetsvariabler kontrollerades mot öppenhet. Både öppenhet och samvetsgrannhet är signifikanta prediktorer av äldre självbiografiska minnen, vilket beror på att de har unika och oberoende samband med dessa minnen. Samvetsgrannhet var en signifikant prediktor av det totala värdet av självbiografiskt minne. När andra personlighetsvariabler kontrollerats för kvarstod dock bara sambandet för samvetsgrannhet.

The Swedish series magazine 91:an has been around since the 1950’s. Before the series had its own magazine it was published in other journals, thus making it one of the oldest still active series published in Sweden. The series' old age makes it possible to follow the characters’ development over time. However this paper will only discuss 91:an magazines from the 1980’s to today, due to style changes which resulted in the series often becoming longer, that in turn led to the characters becoming more multifaceted. This change makes it easier to compare the characters throughout the chosen period of time.  The main plot takes place in the fictional Klackamo regiment. The regiment is a male dominated arena with many different hierarchical relationships between the conscripts, the officers and some other frequently recurring characters. The analysis will examine those relationships. The source material is analyzed through narrative theory and intersectionality.    25 magazines, 5 from every decade from the 80’s until today are chosen at random. The primary results reveal that some things such as the magazine’s usage of popular cultural references and time indicators have increased since the turn of the millennium. Since the series actively takes distance from depicting present events to keep the reader in the 91:an universe, an increased amount of popular cultural references and time indicators could remove the reader from the 91:an universe and consequently taking the reader closer to reality. Other things have remained the same such as how the magazine approaches gender norms in relationships and how the men in the series often express emotions through anger and violence.  The purpose of this essay is to point out some of the stereotypes and norms regarding men that are depicted in the series and identify if and how they have been affected during the time 1980 - 2023.

Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig motorneuronsjukdom som drabbar 220-250 människor i Sverige varje år och överlevnadsprognosen är 2-3 år efter att diagnosen är satt. Sjukdomen påverkar den viljestyrda skelettmuskulaturen och symtomen börjar ofta som muskelsvaghet i extremiteter och resulterar sedan i en förlamning av hela kroppen. Syftet med studien var att undersöka människors upplevelser av att leva med ALS.Metod Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Narrativ analys har använts för att analysera självbiografier. I studiens resultat framkom sex stycken teman, vilka var följande: Att vara här och nu, Att förlora sin autonomi, Fysiska förmågor försvinner, Närståendes betydelse, Att gå miste om framtiden, Rädslan över att förlora sin integritet. Studien visar att ALS innebär en förändring i människans liv då sjukdomen bland annat påverkar både ens psykiska och fysiska förmågor samt sociala relationer. Dessutom bidrar studien med kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta för att upprätthålla en god kommunikation samt hur viktigt det är att bevara autonomin hos människor drabbade av ALS.

De senaste åren har man sett att marknaden för ölburkar harexploderat med dess design och allt fler mikrobryggerier harkommit ut på den svenska marknaden. Denna uppsats kommer att,ur ett designperspektiv, analysera visuella element påmikrobryggeriernas ölburkar. Detta har gjorts utifrån en kvalitativsemiotisk analys för att besvara frågeställningarna på vilket sättanvänds visuella element på ölburkar? och vilket narrativkommuniceras genom de visuella elementen på ölburkar?Analysen har utgått utifrån sex stycken olika ölburkar från svenskamikrobryggerier där vi, genom tidigare forskning, undersökt dessaburkar och dess element på en denotativ och konnotativ nivå ochdärmed kommit fram till att bryggerierna, i sin design, bygger uppnarrativ som talar till konsumenters känslor och minnen. Dettagenom att använda olika visuella element.

No description available.