Digitala spel har utvecklats kraftigt de senaste 10 åren. Moderna spel kan skryta med otroliga världar med trovärdiga karaktären och visuella egenskaper som liknar modern film. Modern teknologi har förmågan att skapa världar som kan uppsluka vår uppmärksamhet som aldrig förut. Många moderna spel lägger även stort fokus på att skapa ett narrativ som ger kontext och mening till den virituella världen. Ett sätt att skapa narrativ i spel har varit att implementera en bakgrundshistoria som spelaren får ta del av innan man börjar interagera med spelet. Målet med denna rapport har varit att koppla teorier om the magic circle till teorier om perception, och immersion för att försöka få en bild över hur spelarna upplever spelvärlden.  För att sedan undersöka hur en bakgrundshistoria påverkar spelupplevelsen. För att undersöka bakgrundshistoriens påverkan på spelupplevelsen har det utvecklas ett spel med två versioner. Spelet som utvecklats är ett äventyrsspel i förstapersonsperspektiv där målet är att klara två utmaningar för att utföra en religiös ritual. En version av spelet har en kort introduktionssekvens av text med bakgrundshistoria, och den andra versionen av spelet har inte denna introduktionssekvens. I versionen utan bakgrundshistoria får spelarna alltså direkt börja interagera med mjukvaran efter att den startats. I den ena versionen av spelet har spelarna fått bygga sitt egna narrativ och kontext, och i den andra har de fått ta del av ett narrativ och kontext i form av en bakgrundshistoria. Påverkan på spelupplevelsen har undersökts genom att två grupper med testpersoner fått spela varsin version av spelet och sedan besvarat enkät och intervjufrågor. Dessa frågor har undersökt hur personerna upplevt immersion, narrativ, spelmekanik samt estetik. Denna information har sedan kopplats till Bartles (1996) taxonomi av spelartyper för att skapa ett mer generaliserbart resultat. Undersökningen kunde inte ge något klart resultat över bakgrundshistoriens påverkan på spelupplevelsen. Resultaten var väldigt spridda över de båda testgrupperna där immersionsnivåerna varierat kraftigt. För att få mer generaliserbara resultat skulle fler testpersoner behövas samt så skulle man behöva använda sig av en jämn grupp av de olika spelartyperna.

Den psykiska ohälsan ökar kraftigt bland ungdomar, både i Sverige och globalt. Detta påverkar ungdomarnas mående i nutid, men kan även leda till stora konsekvenser i deras framtida liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av psykisk ohälsa sett ur ungdomars perspektiv. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. För att nå studiens syfte analyserades en samling texter skrivna av ungdomar där de beskriver sina upplevelser av att vara ung idag. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev ungdomarnas upplevelser: Att inte duga som man är; att känna sig ensam, maktlös och utan hopp; att känna sig sviken och missförstådd; att känna oro inför framtiden samt att behöva stöd och bekräftelse för att må bra. Diskussion: För sjuksköterskor kan denna litteraturstudie bidra till en ökad förståelse för ungdomars upplevelser av psykisk ohälsa. Den kan även ge vägledning i hur sjuksköterskan kan förebygga ohälsa samt stödja och främja hälsa hos ungdomar som lever med psykisk ohälsa. Detta är ett högst aktuellt ämne som kräver vidare forskning. För att minska den psykiska ohälsan på sikt har vi uppfattningen att vården bör arbeta förebyggande redan i tidiga åldrar.

Lewis Carrolls Alice i Underlandet (1865) är en berättelse från en tid då könsnormer såg mycket annorlunda ut. Trots sin ålder är boken fortfarande mycket omtyckt. Studien avser att ta reda på vilka dessa könsnormer är och hur de speglas genom bokens protagonist. Studien utgår från en narrativ funktionsanalys som den kopplar till ett genusperspektiv. Analysen visar att Alice till ytan framstår som normbrytande men de underliggande strukturerna visar att Alice egentligen har en mer traditionell könsroll.

För en person som drabbas av bipolär sjukdom innebär detta ett stort lidande för dennes liv och hälsa. Bipolär sjukdom kännetecknas av kroniska humörsvängningar, så kallade maniska samt depressiva perioder. Det är av stor vikt att anhöriga ges tillräckligt med information angående sjukdomen, då dessa anses utgöra en viktig roll i stärkandet av personen som lever med bipolär sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hälsa hos en kvinna som lever med bipolär sjukdom. Designen som användes för denna studie var en litteraturstudie. Data hämtades från en självbiografi och den kvalitativa innehållsanalysen valdes som metod. I denna studie valdes en deduktiv ansats med utgångspunkt i världshälsoorganisationens definition av hälsa vilket beskrivs som ett tillstånd av komplett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom. Resultatet visade att sjukdomen skapade ett ökat behov av socialt stöd och påverkade personens psykiska och fysiska hälsa, vilket bland annat ledde till ett självskadebeteende. Denna fördjupade kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i bemötandet av personer med bipolär sjukdom och således minska lidande och främja dennes hälsa.

Syftet med studien var att undersöka individers erfarenheter av att använda doping. Studien är kvalitativ och utgörs av narrativa intervjuer med två före detta dopinganvändare. Huvudresultaten visade att deltagarna började med dopingpreparat bland annat på grund av låg självkänsla och en vilja att ta revansch. Resultaten visade även att deltagarna upplevt både för- och nackdelar med dopingbruket. Båda intervjudeltagarna uppgav att bekräftelse och framgångar varit dopingens fördelar samt att bieffekter, blandmissbruk och skadade relationer varit de negativa konsekvenserna av bruket. Resultaten visade även att deltagarnas avslutade bruk grundat sig i fysiska bieffekter och i ett av fallen spelade även socialt stöd en avgörande roll. Den viktigaste slutsatsen i studien är att sociala faktorer har en betydande roll för individers beteende vid dopingbruk.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever med problematisk skolfrånvaro, till vardags så kallade hemmasittare, beskriver den skolgång vilken resulterat till att de valt bort skolan. För att uppnå studiens syfte har kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer i form av livsberättelser genomförts. Empirin har tolkats med narrativ metod. Slutsatsen av studiens resultat visar att vägen till hemmasittande ser olika ut för varje individ och att det behövs ökad kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ångesthantering och ett ökat samarbete mellan skola och myndigheter där man sätter den unga i centrum och samverkar kring stödåtgärder. Studien borde ha relevans för skolpersonal, elevhälsa och andra professioner som arbetar med målgruppen och förhoppningen är att undersökningen också kommer att vara viktig för informanterna själva då de själva kommer att få sätta ord på sina tankar, känslor och upplevelser.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur biståndshandläggare som verkar inom Socialtjänstlagen i Malmö stad skildrar äldre personers subjektiva upplevelser av oro, otrygghet och ensamhet i den ordinära bostaden. Vidare har vi utforskat hur biståndshandläggarna framställde sitt arbete med äldre personer som upplever oro, otrygghet och ensamhet. För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ intervjuundersökning för att få tillgång till detaljerade berättelser från informanterna. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med sex biståndshandläggare som verkar inom Socialtjänstlagen som är yrkesverksamma inom Malmö stad. Resultatet från intervjuerna tematiserades i temana: avståndstagande, föreställningar och förbättringar. Vi använde oss av det teoretiska perspektivet narrativ vid analysen av intervjumaterialet. Undersökningen visade att flertalet informanter skildrade berättelser om hur äldre personer och samhället drar sig undan från varandra. Det framkom även upplevelser av föreställningar om äldre personer och deras känslor av oro, otrygghet och ensamhet. Slutligen framfördes det förslag på förbättringar för att minska känslor av oro, otrygghet och ensamhet bland äldre personer. Slutsatsen är att samtliga informanter i olika utsträckning benämnde och talade om känslor av oro, otrygghet och ensamhet utifrån sitt arbete och bland äldre personer, men upplevelserna skilde sig åt. / The purpose of this essay is to examine how social workers in the social services act in Malmö depict older people’s subjective experience of concern, insecurity and loneliness in the ordinary residence. Further on to explore how the social workers prepares their work with older people who experience concern, insecurity and loneliness. To answer these questions a qualitative interview survey was conducted to gain access to detailed stories from the informants. The collected material builds upon interviews with six social workers in the social services act, who are professionals in Malmö. The results from the interviews thematized in the themes: distancing, performances and improvement. We have used the theoretical perspective narrative for the analysis of the interview material. The survey showed that the majority of the informants depicted stories of how older people and society retreat from each other. The survey also showed experience of performances about older people and their experience of concern, insecurity and loneliness. Finally the survey showed suggestions on improvements to decrease feelings of concern, insecurity and loneliness. The conclusion is that all of the informants in different extent described and talked about feelings of concern, insecurity and loneliness based upon their work and amoung older people, but the experiences differentiated from one another.

In this study we have used narrative method since it highlights the experiences of the informer. We applied the method to stories derived from newspaper interviews and from the book Visuell Drog. When searching for the empirical material we looked for stories in which pornography addiction describes. When the Internet was introduced the domain of pornography developed and the responsiveness has contributed to the development of this new form of addiction. The aim of this essay is to analyze how the people who are dependent on consuming pornography make sense of their life experiences. To achieve the purpose we have the following questions:What function fills Internet pornography consumption in the stories? In what way have the people´s experiences of life contributed to their view of interpersonal interaction?The results of our essay showed that this is a topic that exists in the silence leaving those who suffer alone.

Företag får det allt svårare att nå ut till sin målgrupp via reklamfilmer i dag, men ett effektivt sätt att göra detta på är storytelling. I denna analys kommer författaren att undersöka hur två reklamfilmer med en tydlig storytelling använder sig av berättarstrukturer och karaktärsutveckling för att bygga upp och producera en reklamfilm som skapar mervärde och knyter positiva relationer till konsumenterna. Resultatet av analysen visar att båda reklamfilmerna följer en tydlig berättarstruktur och karaktärsutveckling som medieproducenter kan lära sig av.

I detta arbete undersöks hur musik påverkar lyssnarens upplevelse av en berättelse i ljudform. Det som undersöks i arbetet är till vilken grad musik baserat på filmmusik-klichéer och motiv från spelkan användas för att förmedla ett författat narrativ samt hur stor påverkan komplimenterande ljudeffekter har i förmågan att förmedla narrativet. En kvalitativ undersökning har genomförts på två grupper där den ena har fått höra en komposition med skräcktema med endast musik och den andra har fått höra samma komposition med pålagda ljudeffekter. Musiken bygger på motiv baserade på relationer mellan bild och ljud. Deltagarna har medan de lyssnat på denna komposition fått tänka sig in i rollen som berättelsens protagonist och sedan gett sin tolkning av vilken slags handling som utspelas. Målet för undersökningen har varit att tydligt koppla samman musiken och det som den representerar i visuell form med hjälp av associationer till välkända verk, som filmerna Jaws och Psycho, för att visa lyssnaren vad som händer i narrativet. Undersökningen visade att deltagarna som lyssnade på kompositionen med enbart musik kände de känslor som författarens narrativ skulle förmedla men platsen och handlingen för narrativet varierade mycket i denna grupp. Endast en deltagare upplevde den miljö som narrativet skulle förmedla, exempelvis. Gruppen som lyssnade på kompositionen med ljudeffekter kunde dock med betydligt större pricksäkerhet höra vilken slags miljö och handling som var avsedd av författaren. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>