Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar.Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet. I berättelserna framkom att det tycks finnas en ständigt närvarande dominerande historia att förhålla sig till och utgå ifrån. Det kan på ett sätt vara begränsande, men möjliggörandet ligger i hur intervjupersonerna etablerar nya sanningar och diskurser genom att utmana och göra om dessa berättelser med sig själva som huvudpersoner. Genom att aktivt ta beslutet att börja och fortsätta sälja sexuella tjänster konstruerar de genom narrativen mening i sina erfarenheter och skapar nya berättelser om transpersoner i sexarbete. / This study is not primarily about defining sex work, but rather to explore the multiplicity and complexity of transgenderists’ sex work experience. How do transgender sex workers describe their situation in Sweden, and how are their narratives and experiences enabled/constrained by dominant discourses on sex work?This master’s thesis constitutes interviews with six transgender sex workers and used genealogy as a method to analyse the narratives. It is not about recognizing one truth about sex work, but rather to explore how the participants through their narratives construct their identities and make sense of their experiences of sex work. Prior research concerning transgender sex workers has, in a Swedish context, been limited and the discourse about sex work seems to be reserved especially ciswomen containing binary constructions of either power or resistance, agency or structure. The participants narratives were stories of both power and resistance, experiences of both coercion and free will and of both pros and cons of sex work. Their stories contained complex, contradictive and multiple meanings of sex work but were all expressed in relation to dominant discourses on sex work. Their narratives are enabled by challenging and retelling dominant stories of sex work and in that sense constructing new truths and discourses with themselves as central characters

2011 genomförde William Gibbons en analys av spelet Bioshock. I denna analys menar Gibbons att spelet har diegetisk populärmusik som spelar en unik narrativ roll. Bioshock Infinite är ett nytt spel i Bioshock-serien som kom ut efter Gibbons analys. En problemformulering formulerades i denna undersökning. Frågeställningen är: Vad kan man lära sig om den narrativa potentialen av diegetisk populärmusik i spel genom att analysera musiken i spelet Bioshock Infinite? Metoden innebar en analys med inspiration från Gibbons analys. En analys av spelet Bioshock Infinite genomfördes för att försöka svara på frågeställningen. Spelanalysen jämfördes sedan med andra analyser av spelen Bioshock och Fallout 3. Många likheter mellan spelen kunde konstateras. resultatet visar sig vara att Bioshock Infinite visar på samma användning av diegetisk populärmusik som Bioshock gjorde, men tog konceptet steget längre. Populärmusiken i Bioshock Infinite bidrar unikt även till handlingen av spelet. Resultatet diskuterades sedan utefter flera aspekter.

Psykisk ohälsa kan anses vara ett folkhälsoproblem och är dessutom omgärdat av stigma. Detta försvårar dels för den sjuke, men även för dess anhöriga att söka vård. Barn till föräldrar drabbade av psykisk ohälsa riskerar i större utsträckning att själva drabbas. Design: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara barn till en förälder drabbad av psykisk ohälsa, varför en kvalitativ metod användes. Metod: Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys där två självbiografiska böcker användes som analysmaterial. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som beskrev upplevelsen av att vara barn till en förälder drabbad av psykisk ohälsa. Att läsa signaler och vilja parera för att undvika våld och konflikter. Att inte få sina behov tillgodosedda och ta ett för stort ansvar, att livet blir fyllt av sjukdom som förgiftar, att känna glädje av bekräftelse men motta kritik, att drömma om ett bättre liv, att vilja bryta tystnaden och försonas. Slutsats:Litteraturstudien ger en ökad förståelse över stigmatisering kring psykisk ohälsa och tydliggör behovet att kunna prata om sina upplevelser. Dels för att kunna förstå men ävenför att kunna försonas. För sjuksköterskan är det viktigt att se människan ur ett holistiskt perspektiv och kunna lyfta även den psykiska dimensionen av människan för att möjliggöra återhämtning.

Bakgrund: Organtransplantation är en möjlig behandling för svårt sjuka människor där väntan på ett nytt organ handlar om begränsningar i vardagen, både för patient och anhöriga och ytterst om frågor som rör liv eller död. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och anhörigas upplevelser av organtransplantation före, under och efter ingreppet. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats valdes. För att nå studiens syfte analyserades biografier, kortare berättelser och självbiografier av patienter och anhöriga som beskriver sina upplevelser av tiden före, under och efter organtransplantation. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskrev upplevelsen av organtransplantation ur ett patientperspektiv: Att leva med en livshotande sjukdom; Att leva med blandade känslor och tankar kring transplantation; Att känna tacksamhet; Att finna vägen tillbaka till ett friskt liv efter transplantation. I analysen av anhörigas perspektiv identifierades tre kategorier: Att känna rädsla och oro för ens svårt sjuke familjemedlem; Att känna trygghet; Att känna glädje och tacksamhet efter transplantation. Slutsats: När en person drabbas av svår sjukdom och ett behov av organtransplantation påverkar det inte bara hen själv utan även hens anhöriga före, under och efter ingreppet. Patienter och anhöriga upplevde känslor av allt från rädsla och sorg till trygghet och tacksamhet under processen av organtransplantation där vikten av bland annat samtal och god information från vården framkom. Vidare forskning inom området behövs kanske främst för att bidra till en ökad kompetensutveckling hos sjuksköterskan för att hjälpa hen i bemötandet av dessa patienter och anhöriga.

AbstractAbstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oordning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status. Vår undersökning ämnar ge en tydlig och nyanserad bild av debatten. Vad är det som sägs i debatten? Vilken slags argumentation förekommer? Vilka är det som uttalar sig? I vilka sammanhang i den skolpolitiska debatten förekommer begreppet ordning och reda? Detta är frågor som besvaras i arbetet. Svaret har vi fått fram genom att analysera narrativen i tidningsartiklar som innehåller begreppskonstuktionen ordning och reda. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter och Lärarnas Nyheter mellan åren 2006 och 2010. Det framkom två olika narrativ i artiklarna där det ena är en skola i kaos och lösningen på problemet är mer kontroll och ökade befogenheter till lärarna. Den andra synen menar att debatten är missvisande, bakåtsträvande och inte leder till någon skolutveckling och att skolans problem är mer komplext än så. Den effektiva argumentationen har lett till att en sida står för ordning och reda, samtidigt som den andra sidan måste försvara att deras idéer inte är detsamma som oordning och oreda.Nyckelord: Narrativ, Mediadebatt, Ordning och reda, Skolpolitik.

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever. Vi har kommit fram till att alla lärare kände till begreppet historiemedvetande men tolkade och arbetade med det på olika vis. Den narrativa metoden ställde sig alla lärare positiva till men de fann det i mångt och mycket oklart hur den kunde utveckla historiemedvetandet generellt och historiemedvetandet hos elever med annan historiekultur specifikt. / The work is a study about how seven secondaryschoolteachers in Skåne interprets and works with the history awarenessconception. Through the emphasis on history awareness in the overall purpose of the syllabus Lgr 2011 we found it interesting to study teachers procedure immersing the students history awareness. Teachers, the syllabus and textbooks provides a Eurocentric picture of the history which leads us to the question which concernes how the teachers can work with expanding and immersing the history awareness amongs all student in the multicultural classroom. When students with a non european historyculture doesn’t get their history visible in school there is a risk that there history awareness doesn’t develop and immerse. With this study we wish to ask the question if narrative history may be a method to develop the history awareness amongs all students. We came to the conclusion that all teachers was aware with the conception history awareness but we found differences in the way they interpreted and worked with it. All teachers were positive to the narrative method but they found it uncertain in what way it could expand the history awareness in general and history awareness amongs student with another historyculture specific.

SammanfattningDenna uppsats handlar om barns tankar efter att ha läst en skönlitterär bok med en historisk handling. Jag har valt att intervjua fem barn i tioårsåldern som går på olika skolor i en mellanstor stad. Mitt syfte är att ta reda på vilka kunskaper barnen tillägnar sig genom att läsa skönlitteratur?Min huvudfråga lyder: •Vad anser barnen att de lär sig genom att läsa skönlitteratur?Delfrågor:•Vad anser barnen påverkar deras intresse för en bok?•Hur kan en bok med historisk handling öka intresset för historieämnet? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats. Med detta menas en forskningstradition som tar utgångspunkt i berättelser. Jag har valt att göra en analys av narrativer, vilket innebär att jag har tagit del av barnens berättelser och upplevelser av läsningen. Denna information har jag sedan behandlat som data och därefter har jag skapat berättelser, som sedan har analyserats. I min analys kom jag fram till fyra olika teman i mina berättelser: intresse, inlevelseförmåga, paralleller samt insikter och lärande. Analysen ger exempel på gemensamma nämnare och skillnader hos barnen relaterat till de olika temana. Mitt resultat visar att barnens intresse för en bok påverkas delvis av bokomslaget samt informationstexten på bokens baksida. Några barn ger också uttryck för att de väljer att läsa uppföljare till böcker som ingår i en serie, för de ”vet” att de böckerna brukar vara bra. Barnen ger flera exempel på vad de lär sig av läsningen. Förutom nya ord så berättar de bland annat att de lär sig att förstå andra människor, de lär sig praktiska saker inom exempelvis ett intresse och ett barn nämner att man blir medveten om hur bra man själv har det. På frågan om en bok med historisk handling kan öka intresset för historieämnet, så anser barnen att den kan påverka att de blir mer nyfikna på hur människor levde förr. Några av barnen tycker också att det är roligare att läsa ”vanliga” böcker jämfört med faktaböcker, då de menar att det händer mer i ”vanliga” böcker, dessutom blir man berörd på ett annat sätt.Nyckelord: historieundervisning, mellanstadiet, narrativ ansats, skönlitteratur / SummaryThis paper deals with children's thoughts after reading a fiction book with a historical document. I have chosen to interview five children ten years old who attend different schools in a medium-sized city. My purpose is to find out what skills children acquire through reading fiction?My main question is:• What do the children that learn by reading fiction?Subqueries:• What do the children affects their interest in a book?• How can a book of historical action to increase interest in the subject of history?To get answers to my questions I have used qualitative interviews with a narrative approach. This means a tradition of research that is based on stories. I have chosen to do an analysis of the narratives, which means that I have read children's stories and experiences of reading. This information, I then treated as data, and then I have created stories, which were then analyzed. In my analysis, I came up with four different themes in my stories: interest, empathy, parallels and insights and learning. The analysis provides examples of commonalities and differences in children related to the different themes. My results show that children's interest in a book is partly affected by the book cover and information text on the back cover. Some children also mentioned that they choose to read the sequel to the books as part of a series, because they "know" that the books tend to be good. The children give examples of what they learn from reading. In addition to new words as they tell, among other things, that they learn to understand other people, they learn practical things in such an interest and a child mentions that you are aware of how well you yourself have it. When asked about a book of historical action can increase the interest in the subject of history, so the kids think that it could affect them more curious about how people used to live. Some of the kids also think it is more fun to read "regular" books than fiction, as they believe that it happens more in the "regular" books, also will be affected in a different way.Keywords: history teaching, middle school, narrative approach, fiction

Narrative history has a long tradition in history teaching. But during the decades after the second world war, the attitude to storytelling has been seen with doubt and skepticism. There are many indications in Swedish society and media that the narrative story today stand strong. But is narrative history useful in everyday teaching? This essay is a study of narrative history in a Swedish and Scandinavian perspective the latest thirty years. This study will present different views and motives for the use of narrative history. Narrative method stretches over several disciplines and the essay will refer to both historians, philosophers and psychologist. The results of my survey indicates that focus has moved from focus on historical consciousness in the 1980- and 1990-ties, to a focus on student activation i todays discussion. / Berättande har en stor plats i mänskliga sammanhang och mycket tyder på att berättelsen i dagens samhälle står sig väl. Kan man använda berättande mer i skolundervisning?Detta är en undersökning av ämnet narrativ historia ur ett svenskt och skandinaviskt perspektiv under de senaste 30 åren. Syftet med uppsatsen är att presentera olika forskare och pedagogers syn på och motiv för bruket av berättelser i skolans historieundervisning. Narrativ historia utvecklas enkelt till ett ämne som spänner över flera vetenskapliga discipliner, och uppsatsen kommer att referera till både historiedidaktiker, psykologer och filosofer. Forskningen använder begrepp som historiemedvetande, narrativ kompetens och lärarroll. Undersökningen resulterar i en redogörelse av forskningsläget som visar att diskussionen har gått från fokus på historiemedvetande under 1980- och 1990-talet, mot ett fokus på elevaktivering på 2000-talet.

Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers.Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem. Skulden för detta läggs, i materialet, på lärarutbildningen, kommunaliseringen, friskolereformen och hos lärarna själva. Studien argumenterar för att det förekommer en diskursiv kamp mellan en konservativ, konventionell lärardiskurs vilken betonar kunskapsförmedling och ordning och reda och en professionaliseringsdiskurs som betonar läraryrkets flerdimensionella karaktär. Den förra får stöd i den skolpolitiska debatt som analyserats medan den senare framförallt stöds av skolans styrdokument och det pedagogiska forskarsamhället. Uppsatsen konstaterar, med utgångspunkt i det teoretiska perspektiv som styr analysen, att denna kamp allvarligt försvårar möjligheterna till konstruktion av en tydlig yrkesidentitet för lärarna i den svenska skolan.

Forskning visar att asylprocessen begränsar asylsökandes livsvillkor och påverkar deras psykiska mående, med bland annat självmordstankar och självskadebeteende som följd. De långa väntetiderna inom asylutredningarna har refererats till en form av våld och vittnesmål pekar på att asylmottagandet inte lever upp till förväntningen om en rättssäker och human asylprocess, med nya skärpta asyllagar som förväntas dras åt ännu hårdare. I den här studien lyfts asylsökandes position i relation till asylprocessen fram med frågeställningar kopplade till våld och agens. Deltagarna har alla sökt asyl i Sverige efter år 2014 och befinner sig antingen i en pågående eller avslutad asylprocess. Utifrån en kvalitativ metod tar den här studien sin utgångspunkt i asylsökandes egna berättelser av asylprocessen. Materialet har samlats in med hjälp av narrativa intervjuer och ett aktivt deltagande i de asylsökandes vardagsliv. De fyra livsberättelser som presenteras tolkas utifrån centrala teman om våld och agens och kopplas till teori om hur vissa liv konstrueras som mindre sörjbara än andra, och därmed kan rättfärdigas att utsättas för våld. De berättelser som förs fram ger uttryck för begränsade möjligheter till agens i relation till asylprocessen, och indikerar att en utdragen asylprocess ytterligare begränsar dessa möjligheter. Genom en kritisk reflektion diskuteras asylsökandes position i samhället och vem som har ansvar över att förändra deras livsvillkor.