Syftet med arbetet är att belysa hur experimentell film kan vara en resurs inom ramen för mediepedagogik för att arbeta med narrativa konstruktioner inom rörlig bild. Konstnären Keren Cytter skapar egensinniga videoverk där dialogen står i fokus på ett närmast teatraliskt sätt men vars historier är svårtillgängliga på grund av uppbrutna berättarstrukturer. En av hennes filmer, Dreamtalk, utgör det här arbetets empiri och undersöks utifrån frågor som har med dess narrativa konstruktion att göra i ett försök att synliggöra olika berättarstrukturer och narrativa begrepp. Metoderna som har använts i arbetet är filmanalys och konstnärlig gestaltning. I filmanalysen har Dreamtalk delats upp efter utvalda narrativa begrepp för att undersöka vad olika delar i filmen består utav. I den konstnärliga gestaltningen har det skapats två filmer. Den ena undersöker Dreamtalk genom att efterlikna befintliga scener i filmen, dock har sådant som kan upplevas som experimentellt reducerats bort i scenerna för att se vad som förändras i berättarstrukturen. Den andra filmen har på ett friare sätt undersökt berättandet i Dreamtalk, utifrån ett stycke från Dreamtalks dialog har scener skapats och prövats till dialogen. I en utställning på Konstfack visades filmerna, tillsammans med Dreamtalk i en videoinstallation utförd som ett undersökningsbord. Resultatet av undersökningen arbetet visar på att berättarstrukturen i Dreamtalk går att betrakta ur olika synvinklar och att materialet är mångtydigt. Filmen refererar till olika genre, klichéer och strukturer inom teve- och filmvärlden på ett lekfullt sätt och som med fördel kan användas i ett mediepedagogiskt sammanhang för att synliggöra olika former av berättande.

This study aims to explore and gain new insight into how one could tell a game-character's story through Environmental Storytelling. By doing this we hope to make game characters feel more real and alive, while at the same time furthering the game’s narrative. Before delving into the creation and examining of our game, we establish that it’s really important let the players come to their own conclusion regarding perceived story, even if they are inaccurate. After having created a game in an attempt to answer our question at issue we let other people play the game. We believe this is important as we, the creators of the game, already know everything there is to know about the character in question. The research uses Actor Network Theory as its methodology, as we believe it can help us understand relationships to why something works or doesn’t work. This research concludes that it’s all the small details that adds up, enriching a character's story. / Den här undersökningen syftar på att utforska och finna nya insikter kring hur man kan berätta en spelkaraktärs story genom Environmental Storytelling. Med detta hoppas vi kunna göra så att spelkaraktärer känns mer levande och äkta, och samtidigt främja spelets narrativ. Innan vi gräver ner oss i skapandet och undersökandet av spelet i vår undersökning, fastställer vi att det är väldigt viktigt att låta spelarna dra sina egna slutsatser kring hur de uppfattar storyn, även ifall de är felaktiga. Efter vi skapade spelet för att försöka besvara vår frågeställning, bjöd vi in folk till att testa vår spel. Vi tror att det är viktigt med andras feedback och erfarenheter då vi som spelskapare redan ränner till allt om karaktärens story. Den här undersökningen använder sig av “Actor Network Theory” som metodologi, vi tror att det kan hjälpa oss se samband och relationer kring varför saker funkar eller inte. Undersökningen drar slutsatsen att det är alla små detaljer som berikar karaktärens story.

Studien syftar till att se hur tjejer från tre olika kompisgrupper genom språket konstruerar sin uppfattning om sig själva, varandra och omvärlden. Studien har hämtat sitt material från tre samtal med gymnasietjejer från två mellanstora städer. Materialet har analyserats utifrån en diskursiv narrativ ansats där vi utgått från att deras språk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framträdande mönster i hur tjejerna med hjälp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vänskap positionerat sig inom gruppen och på så vis förhandlat fram sina identiteter. I det andra mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att identifiera sig med gruppen och distansera sig från andra skapat en stark vi-känsla vilket gett dem en känsla för vilka de är. I det tredje mönstret framkom hur tjejerna förhåller sig till kontextuella krav och förväntningar vilket synliggör hur de positionerar sig som personer med vissa typer av egenskaper. Gemensamt för tjejerna var att de använder sig av olika retoriska resurser där de förhandlar, förmedlar och framställer sig själva inför varandra och inför oss som samtalsledare.

I dagens informationsflöden, får nationella gränser allt mindre betydelse. Den globala människan får information från hela världen genom att exempelvis öppna morgontidningen, slå på Tv:n eller gå in på nätet. Utrikeskorrespondenter spelar en viktig roll i människors informationsintag. De kan ses som nyckelspelare i dagens globala nyfikenhet och som ett fönster ut mot världen.   I denna uppsats undersöks hur Sveriges televisions utrikesmagasin Korrespondenterna berättar om världen. Public service medier inklusive programmet Korrespondenterna står för så kallad god journalistik. Deras inflytande kan därför antas vara stort och bidragande till hur vi som tittare uppfattar världen. Genom en narrativ analys av tre programavsnitt och Korrespondenternas introvinjett synliggörs både formalistiska, dramaturgiska och sociala mönster i  Korrespondenternas berättande.   Uppsatsens analys visar på att Korrespondenterna använder sig av olika nivåer av berättande.  Korrespondenterna vill gärna passa in berättelsen inom programmets fasta ram, där orientalism går att se som en del av berättelsen. När intervjupersoner berättar om en relativt ”vanlig” tillvaro, berättar Korrespondenternas programledare om en mer dramatisk och främmande.  Korrespondenterna kan dels ses som kosmopoliter, med en vilja att se världen som en gemensam plats. Men främst som orientalister som berättar om världen med hjälp av bland annat exotisk musik och dramatiska vinklar. Korrespondenterna korsar visserligen landsgränser, men kulturella och sociala gränser behålls. Det faktum att utrikeskorrespondenter berättar om världen ”där ute” för oss ”här hemma” gör att det finns en tydlig skillnad mellan dem man berättar om och dem man berättar för.

Syftet med denna undersökning har varit att analysera hur etnicitet avspeglas i fem läroböcker, från grundskolans senare år, inom engelska. Med hjälp av innehållsanalys granskades läroböckernas narrativa texter och bilder kvantitativt och kvalitativt. Resultatet påvisade att etnicitet avspeglades både positivt och negativt i de fem analyserade läroböckerna. Det synliggjordes dessutom att stereotypiska föreställningar existerade i de fem analyserade läroböckerna. En tendens i de analyserade läroböckerna var att se Nordamerika och Europa som normen, vilket medförde att de som inte föll in i normen porträtterades som särpräglade. Olika länders ursprungsbefolkning porträtterades även som primitiva och sattes ofta i kontrast med vad som skulle kunna ses som mer moderna etniska grupper. I de fem analyserade läroböckerna finner man en klyfta mellan oss och dem som framhävs med hjälp av stereotypiska framställningar och negativa avspeglingar av de etniska grupper som inte passar in den norm som har formats av Nordamerika och Europa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program? För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna. Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion. Även deras relation till övriga deltagare i programmen skiljer sig åt avsevärt. I Det okända anspelar man mer på den deltagandes känslor och relation till den bortgångna, som ofta visar sig vara någon som stått personen nära och därmed får en personlig anknytning. I Hemsökta hus däremot, framställs de övernaturliga, som något obehagligt och skrämmande och med hjälp av ljud och ljuseffekter ämnar man lämna tittaren uppskrämd.

Våld mellan obekanta, det så kallade gatuvåldet, är kraftigt dominerat av män, både som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan föreställningar om våld, manlighet och moral genom att analysera hur män som dömts för misshandel pratar om sitt våld i polisförhör och rättegångar. När gärningsmännen ska förklara sig använder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifråga om våld och vad det innebär att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgångspunkt är att genus, i det här fallet manlighet, är beläget i gränslandet mellan aktör och struktur. Denna förståelse för hur genus skapas lämpar sig väl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gärningsmännens tal om våld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsättningar Enligt tidigare forskning framgår det att våld ses som i grunden fel, men kan samtidigt användas för att visa prov på både manlighet och moral. Detta gäller förutsatt att våldet uppfyller vissa kriterier. Kortfattat innebär det att aldrig starta bråket, aldrig slåss mot någon som är mindre och aldrig använda mer våld än situationen kräver. Arketypen för det manliga och moraliska våldet är Hjälten som använder våld för att bekämpa Skurken. Genom att beskriva den egna våldsanvändningen i linje med dessa moralregler kan våldsverkaren bevara en positiv självbild. De 16 gärningsmän i åldrarna 16-31 som utgjorde materialet var alla influerade av denna Hjälte/Skurk-diskurs när de sökte förklara sin våldsanvändning. Det var alltid offret för våldet som initierade bråket, antingen genom att utgöra ett reellt eller upplevt hot mot en kompis eller den egna personen eller genom att fysiskt, rituellt eller symboliskt provocera honom. När våldet inte kunde beskrivas på sådant sätt att det uppfyllde ovan nämnda kriterier förnekades det eller urskuldades genom att hävda att man inte hade kontroll över sina handlingar. Orsaker som angavs till förlust av kontroll var berusning eller känslostämningar som panik eller vrede. Sådana urskuldanden bygger på antagandet att män har en naturlig, inneboende, aggressivitet som i kritiska lägen kan komma fram. Sammantaget visar analysen på att män har god tillgång på diskursiva resurser för att både rättfärdiga och urskulda sitt våldsanvändande.

Research regarding the maintenance of the Sami language shows that the Swedish society has a big influence on the development of the Sami identity and also the maintenance of the Sami language. The assimilation of the Sami language and the traditional Sami religion was forced mainly by the Swedish education form and the Swedish church. In modern times many different forms of Sami identities have been developed due to the scattering of the Sami people, and also because of the urbanization of the Swedish society. The Sami nature religion is still alive in the Sami group, thanks to the mythological stories told and preserved by their oral  tradition. The purpose of this assignment was to make research of how the Sami identity is being presented in three current Swedish books. The books are Sms från Soppero written by Ann-Helén Laestadius, När jag var tretton blev jag same, written by Monica Zak and Lappskatteland, written by Annica Wennström. The assignment has a specific focus on the religion and the Sami language. The main questions are formulated as follows: How do the books present the different dimensions of religion and also its importance to the Sami identity? In what ways is the language presented as vital in relation to the religion, and is the language described as a way to identify the Sami ethnicity? The analyzing method being used to the material is called narrative method with hermeneutics aspects. When a result has been concluded, three theories will be applied and tested as analyzing methods. The theories are Linda Woodhead’s theory of religion and Thomas Hylland Eriksen & Andrea Amft’s theory of ethnicity, which has been complemented by Kenneth Hyltenstam`s et al. theory in which he focuses on the preservation of minority languages. The study shows that there are many dimensions of religion to be found, and that they play a different role depending on different generations and their relation to the Sami identity. The Sami language identifies the Sami ethnicity and also creates a connection to the culture and the ancient religion. Therefore the language is being presented as very important as it defines the Sami identity.

<p>Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.</p>

Bakgrund: Årligen amputeras cirka 3000 personer i Sverige på nedre extremiteter. Orsaken till amputation är till största delen (90 %) dålig blodcirkulation men kan även bero på sepsis eller olycksfall. Sedan 1950 talet har antalet amputationer femdubblats då fler personer drabbats av diabetes, befolkningen har ökat och fler personer röker. Efter en amputation kan en persons existens förändras. Genom att utgå från personens egna tankar kan få sjuksköterskan veta hur personen upplever livet efter en amputation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livet efter en amputation Metod: Metoden var en innehållsanalys av narrativa texter i form av bloggar. Texterna analyserades utifrån Lundman och Graneheims beskrivning av innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier. Ur kategorin Förändrad hälsa framkom det att personerna upplevde smärtproblematik och drabbades av psykiskt lidande i efterförloppet. Förändringar i vardagen beskriver hur personerna kan uppleva ett beroende av stöd och hjälp från andra. Personer kan uppleva rädsla för hur andra ska reagera på deras utseende. Ur kategorin Förändrad syn på livet saknade personerna sitt tidigare liv och kropp men de kunde också uppleva förbättrat välbefinnande efter amputationen. Slutsats: Upplevelsen av livet efter en amputation skiljde sig åt beroende på om denna var planerad eller utfördes akut. Varje person har en unik upplevelse utifrån hans/hennes erfarenheter. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård behövs mer kunskap om hur personer upplever livet efter en amputation.