Den här studien utgår från livsberättelser baserad på såväl narrativ teori som metod där fyra vuxna personer som säger sig ha upplevt matematikångest har blivit intervjuade. Syftet med studien är att identifiera specifika episoder i matematiksammanhang som kan kopplas till matematikångest men även känslor som är knutna till dessa episoder samt om det förekommer likheter mellan de olika intervjupersonernas upplevelser. Resultatet visar att det finns en rad gemensamma drag i livsberättelserna som till exempel liknande känslor men även situationer. Möjliga orsaker som beskrivs i litteraturbakgrunden återfinns även i intervjupersonernas livsberättelser. Det som främst framkommit är att läraren och arbetssättet har en betydande roll för hur eleven påverkas av matematiken i skolan men även hur detta har påverkat framtida livsval. Livsberättelser är en intressant metod eftersom man i rollen som intervjuare kommer intervjupersonen nära och berättelsen upplevs därmed som genuin och ärlig. Utifrån analysen av resultatet är det viktigt att läraren är medveten om att dennes arbetssätt och bemötande kan påverka elevens upplevelse av matematik såväl negativt som positivt. Blir upplevelsen för negativ kan den i värsta fall leda till att eleven utvecklar matematikångest.

Att bemöta psykisk ohälsa i människobehandlande organisationer är vanligt förekommande. För den professionella är det viktigt att ha en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som individen står inför. Detta för att kunna erbjuda ett gott bemötande och göra en rättvis bedömning. Oförståelse om psykisk ohälsa leder till felaktiga bedömningar och en ökning i stigmatisering. Syftet med denna studie är att undersöka ur ett narrativt perspektiv hur individer med psykisk ohälsa subjektivt beskriver den sociala omgivningens relevans i deras kamp mot psykisk ohälsa genom att granska fem självbiografier. Detta görs med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Empirin belyses med en Interaktionistisk teori om jaget, dramaturgiskt perspektiv och begreppet stigmatisering. Resultatet redovisas med hjälp av citat ur självbiografierna och analyseras under fem teman; ensamhet, att dela med sig av sin sjukdom, självbild, dåligt bemötande samt skam och skuld. Resultatet visar att berättarna upplever ett stöd av sin sociala omgivning när de blir bemötta med förståelse, stöttning och uppmuntran på rätt villkor. Vissa av berättarna upplevde att uppskattning gav dem en bättre självkänsla medan andra mådde sämre av beröm. Vidare visar resultatet att ett behov av stöd endast beskrivs under kristillfällen och när berättaren inte upplever att de har någon att kontakta. Berättarna beskriver övergripande negativa självbilder till följd av stigmatisering och dåligt bemötande utifrån deras sjukdom vilket också orsakar svårigheter i att tala om sitt tillstånd. I narrativen framställs de närmsta relationerna som källor till känslan av ensamhet och stöd. Den allmänna omgivningen framställs i relation till rädsla för stigmatisering och dåligt bemötande. Narrativen är konstruerade på ett sätt där berättaren framställs som både överlevare, offer, hjälte och bov vilket vidare visar på en komplexitet med psykisk ohälsa. Vi anser att detta resultat visar på hur psykisk ohälsa och dess möjligheter och begränsningar är högst individuellt och innebär olika svårigheter för olika individer. Som professionell behövs en bättre kunskap för att kunna bemöta individen där han eller hon är nu och arbeta med empowerment. En bättre kunskap hos professionella kan hjälpa att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

<p> </p><p>Denna uppsats är en reflektion kring verket First Contact, ett designdokument som utforskar möjligheterna kring ickelinjära narrativ i datorspel. Verket och denna text är skrivna som examensarbete av Petter Nordqvist under våren 2009.</p><p> </p><p>Verket analyseras utifrån litteratur kring ickelinjära narrativ och andra datorspel. Genom denna analys visas hur verket skiljer sig från andra spel och vilken effekt detta har.</p><p> </p><p>Slutsatsen pekar på hur narrativ kan formas på många sätt i spel, det sätt som presenteras i verket är inte det enda eller ens nödvändigtvis det bästa sättet. Men det är ett sätt som absolut ger spel möjligheten at innehålla väldigt ickelinjära narrativ.</p><p> </p>

Denna rapport har undersökt hur en spelares narrativa immersion och uppfattning av ett spels narrativ kan skifta beroende på hur spelet presenteras. I just denna studie har det valts att specificera sig kring underhållningsspel med lärande element och hur de två aspekterna ovan skiftar om spelet presenterar eller inte presenterar dess lärande element för spelaren. Undersökningen omfattas av att ett antal informanter, som delas in i två grupper, spelar igenom en av två version av en artefakt, varpå de fyller i en kort enkät och deltar i en intervju som bland annat inriktar sig på hur de uppfattade artefaktens narrativ. Studiens resultat visar på tendenser till att, bland annat, en spelares uppfattning och möjlighet att ta till sig ett narrativ skiftar beroende på hur spelet presenteras. Ämnet skulle dock behöva undersökas i större utsträckning för att kunna erhålla starkare resultat.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av bildanalys och narrativ analys undersöka fyra karaktärer från tre Disneyfilmer. Karaktärerna som undersöks är Ursula från Den Lilla Sjöjungfrun (1989), Scar från Lejonkungen (1994) och Hans och hertigen av Vessleby från Frost (2013). Dessa karaktärer analyseras för att ta reda på hur Disney-skurkar porträtteras och vilken narrativ funktion de har. Alltså hur ondska ser ut i tecknad film. Resultaten visar att skurkarna är utsatta för utseendemässig andrefiering. De skiljer sig alltså från de diegetiska normer som etableras i filmen. Dessa karaktärers utseenden har dock ingen narrativ funktion. Analysen kommer fram till att det är handlingarna som är det som avgör en karaktärs ondska. Att Disney-filmer, som klassas som barnfilm, har använt sig av så pass svart-vita föreställningar om moral är därför problematiskt. Än mer problematiskt att vissa drag hus skurkarna upplevs xenofoba. Från en filmskapares perspektiv visar detta att man inte behöver göra det lätt för sin publik när det kommer till att etablera vem som är ond och god.

För att kunna skapa intressanta och engagerande berättelser i spel behövs förståelse för hur spels unika egenskaper påverkar berättande. Ett spelnarrativa kan delas upp i det inbäddade narrativet, som består av till exempel texter och dialog, samt det emergenta narrativet, som uppstår ur spelets gameplay. När dessa två delar inte stämmer överens uppstår ludonarrativ dissonans. I detta arbete undersöks hur ludonarrativ dissonans påverkar narrativ transport, det vill säga inlevelse i en berättelse. Två versioner av ett berättelsedrivet spel skapades med olika mekanikerna för att uppnå låg respektive hög ludonarrativ dissonans. I en undersökning spelade två grupper av deltagare spelversionerna och deras narrativa transport mättes. Resultaten indikerar att högre ludonarrativ dissonans leder till lägre narrativ transport och belyste nuvarande kunskapsluckor. Det finns ett behov av djupare förståelse för hur narrativ transport fungerar i spel och av större studier för att tydliggöra ett eventuellt samband mellan narrativ transport och ludonarrativ dissonans.

Denna studie bygger på lärarstudenters livsberättelser i relation till matematikängslan. Studien syftar till att identifiera lärarstudenters känslor och upplevelser av matematikängslan utifrån deras livsberättelser samt att finna likheter i deras berättelser. Den narrativa teorin och metoden ligger till grund för denna studie. Med hjälp av livsberättelser skapas en möjlighet att studera lärarstudenternas känslor och upplevelser av matematikängslan. Resultatet i studien visar att det finns likheter i lärarstudenternas livsberättelser både gällande känslor och upplevelser, såsom rädsla och gruppindelning. Vidare stämmer resultatet till viss del överens med den tidigare forskning som berörs i studien, såsom att självtilltro och lärarens roll har stor påverkan på matematikängslan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte bara är en händelse och känsla som ligger till grund för matematikängslan, det är snarare ett flertal orsaksfaktorer som samspelar med varandra och leder till matematikängslan.

Detta arbete handlar om hur ett historiskt narrativ kan presenteras i ett escape room genom environmental storytelling. En artefakt bestående av ett fysiskt escape room har skapats för att undersöka frågeställningen hur det presenteras och sedan förstås. Arbetet grundar sig primärt i Nicholsons forskning om escape rooms, Caillois speldefinition samt Fernandez-Varas definition av environmental storytelling. Testerna har genomförts med dataspelsutvecklingsstudenter och visat mycket positiva resultat på hur rummet och narrativet kan förstås, men att det är lätt att små saker blir villospår. Det finns dock fortfarande mycket mer att utforska inom ämnet av escape rooms.

Rysk informationskrigföring pågår över tid, i fred såväl som i krig. Långsiktiga politiskt, centralstyrda aktiviteter planeras och genomförs för att söndra och försvaga en motpart. Ett av Rysslands verktyg i informationskriget är dess statskontrollerade mediekanal RT som har en internationell kanal. Narrativet om Sverige och till viss del Europa har handlat om ett samhälle som splittras och successivt försämras. Med omvälvande händelser i Europa bestående av ett invasionskrig i Ukraina och Sveriges och Finlands Natoansökan rubbas den rådande säkerhetsordningen. Sannolikt förändras strategin i den ryska informationskrigföringen. Det är av stor vikt att förstå vad som kan påverka säkerheten i Sverige. Den här studien syftar till att exponera dagsaktuella narrativ och undersöka vilka antagonistiska narrativa strategier som används för att skada en motpart. Resultatet visar att det ryska huvudsakliga narrativet om Sverige i RT under våren och sommaren 2022 handlar om att Sverige har ett ansvar i det försämrade säkerhetsläget i Europa. Studiens analys visar att narrativet om Sverige kan bidra till att undergräva det demokratiska systemet genom att sprida artiklar om den svenska regeringens avsaknad av förnuft. Det kan även bidra till att destabilisera samhället genom att med känslomässigt laddade frågor skapa splittring och polarisering. Slutligen visar analysen att narrativen kan bidra till att påverka beslutsfattare att agera i en riktning som är fördelaktig för Ryssland.

No description available.