Ved å være opptatt av å sette fokus på organdonasjon vil det kunne ses hvor viktig intensivsykepleierens innsats med å tilrettelegge for donasjon er, da oppgaver i en donasjonsprosess kan være varierte. Det stilles store krav til intensivsykepleieren om kunnskap og forståelse av fysiologiske endringer hos donoren. Målet med studien er å belyse hvordan intensivsykepleieren opplever å arbeide i organdonasjonsprosessen. Oppgaven er kvalitativ med datainnsamling gjennom skrevne berettelser/narrativer. Resultatet presenteres i kategorier som er: å finne mening, som innebærer blant annet å kunne gi nytt liv ved hjelp av donasjon. Å møte mennesker i krise, som innebærer for eksempel en balansegang i mange situasjoner og krav til kompetanse som blandt annet innebærer at mange intensivsykepleiere opplever mangel på kompetanse. Resultatet viste at sykepleierne opplever det utfordrende å jobbe i donasjonsprosessen, og at det er mange etiske dilemmaer de må forholde seg til. De ser at det er behov for mer opplæring og undervisning. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

När vi har läst om motivation så uppfattar vi att motivation är något som anses självklart. I och med att vi ser det som en självklarhet kan det föda en rädsla för att inte känna sig motiverad. Är det så att vi skall se tillvaron och världen utifrån motiverad och icke-motiverad? Eftersom vi upplever att ordet motivation används lite för lättvinligt och att det i och med det kan ha tappat lite av sin innebörd ämnar vi ta reda på hur ordet motivation kan få tillbaka sin ursprungliga innebörd. Vidare ämnar vi även ta reda på varför det är ett begrepp som anses självklart i vår vardag. Våra tankar kring detta ämne handlar om att vi vill ”klä av” ordet motivation för att få tillbaka dess konkreta innebörd och återskapa förhoppningen.Tanken är att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, att försöka sammanfatta varje intervjupersons berättelse till en intressant sammanhängande text. För att sedan gå djupare in i texten och se vad den döljer. Detta för att få en ökad förståelse för vårt valda ämne. Vårt syfte är beskrivande på så sätt att vi åskådliggör olika teorier och olika intervjupersoner och deras olika förhållanden. Vi kommer också att gå på djupet för att hitta olika motiv till varför ordet motivation har blivit ett så självklart begrepp. Detta kommer vi att göra genom att se på ordet motivation med kritiska ögon och ifrågasätta det.Det är lätt att vi människor fastnar i våra egna tankemönster och förblindar oss för andra verkligheter än vår egen. I och med att vi låser oss i tanken så tror vi att vårt eget synsätt är det ”rätta”. Detta tror vi påverkar synen på motivationsbegreppet och dess innebörd. Om det fanns ett bra recept för hur vi människor får och skapar motivation skulle vi inte då endast omges av motiverade människor?I denna uppsats vill vi skapa en intressant läsupplevelse. Detta har vi gjort genom att vi har använt oss av en narrativ metod. Vi vill ge läsaren utrymme att själv kunna reflektera kring vår berättelse. Då vi inte är ute efter någon sanning och inte kommer att dra några slutsatser har vi använt oss av en abduktiv metod. Vi har valt att inte avslöja för mycket i denna sammanfattning utan vill bjuda in läsaren till vår berättelse.

För att skapa ökad förståelse och utveckla positiva och hållbara affärsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lära sig om kultur och kulturers påverkan i organisationer. Uppsatsen utgår ifrån kultur som något som definierar grupper av människor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sätta käppar i hjulet och skapa konflikter mellan människor eller grupper, så kallat kulturkrockar.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt förhållningsätt och materialet som hämtades in var från sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgått ifrån Hernadis tolknings modell genom att stå under, stå över och till slut stå istället för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken på olika sätt. Dessa berättelser fokuserar till att läsas på ett lättförståligt sätt då författarna har artikulerat de olika händelseförloppen utan att på något vis ändra på innehållet, plotten. I nästa del står författarna över berättelserna och har tittade på dessa utifrån den teoretiska referensramen och på det sättet belysa krocken utifrån olika perspektiv. Denna del ligger sedan som grund för det som sker i slutet då författarna ställer sig över texten och framför sin tolkning av berättelserna. Denna text visar på hur författarna förhåller sig till tidigare texter och med det menas att denna del är ingen universell eller absolut tolkning utan bara en typ av tolkning.Uppsatsen lyfter fram krockar i olika kulturella sammanhang som kan symbolisera något av ett konflikttillstånd och där läsaren får uppmärksamma det uppenbara genom läsning av andras upplevelser. Författarna har frågat sig om dessa krockar kan uppfattas som drivkrafter istället för ”käppar”. Studien belyser individens makt över sin egen situation och individens betydelse i den kollektiva kulturen. Om detta inte uppfattas av individen anser författarna att krocken kommer betraktas som ett problem och konflikttillståndet stannar upp. Skillnader och kontraster finner vi överallt både bland de som arbetar internationellt, har olika nationaliteter i arbetsteam, genomgår förändringar som avviker från sin kultur med mera. Genom att skaffa erfarenhet och kunskap, hantera kulturskillnader i det egna och med andra samhällen skulle man kunna använda kulturkrockar som drivkrafter för att bidra till en ömsesidig förståelse mellan människor. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Problemformulering och syfte: Med vår studie vill vi undersöka medierapporteringen från sommarens skogsbränder i Ljusdal 2018 som var de största i Sverige i modern tid. Närmare bestämt vill vi undersöka de lokala mediernas nyhetsrapportering eftersom det just är de lokala redaktionerna som är först på plats och därmed står inför det viktiga men försvårande arbetet att identifiera och rapportera om extrema händelser under stor tidspress. Syftet med vår studie är att undersöka hur krisrapporteringen i de lokala medierna har gestaltats och berättats genom medierapporteringen som var om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018. Metod och material: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av artiklar och inslag från Hela Hälsinglands och P4 Gävleborgs hemsidor. Huvudresultat: Genom den kvantitativa innehållsanalysen har vi kommit fram till att rapporteringen främst fokuserade på arbetet som pågick med att släcka bränderna, de evakuerade och alla frivilliga som på olika sätt hjälpte till. Genom den kvalitativa innehållsanalysen har vi identifierat och analyserat följande fyra teman: Historien om de drabbade, Historien om branden och de kämpande brandmännen, Historien om uppslutningen och Historien om kritiken och organisationen runt branden. Dessa historier löper parallellt med varandra och formar tillsammans den narrativa berättelsen om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

<p>Syftet med studien är att utifrån en tidigare självskadande kvinnas egen berättelse om sitt liv undersöka och försöka förstå hur hon upplevde sig själv och sin kropp i samband med självskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig själv. Syftet med studien är också att undersöka sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang när det gäller hennes självskadebeteende och därmed bidra till ökad förståelse kring problematiken. För att försöka förstå detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgå från narrativ metod och en livsberättelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgått ifrån empirin och sökt fruktbara teorier för att förstå empirin. Valda teorier är Jacques Dropsys teorier om kroppsuttryck och Marianne Lerners teorier om psykosomatik.</p><p>I resultatet har framkommit att självskadebeteendet fyllde många olika funktioner för berättaren, t.ex. känslan av kontroll, uttryck för en inre smärta och en längtan efter att bli sedd. Berättaren upplevde sin kropp som död materia. I studien framgår att det yttre sammanhanget var avgörande för berättarens behov av att skada sig. De valda teorierna har används för att försöka förstå sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang.</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning. Dock visar sig två faktorer tydligare än andra, nämligen individuell mognad och skolans förmåga att upptäcka och diagnosticera elever som får svårigheter i utbildningen.</p>

<p>Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel – loggboken. Med loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering. Eleverna gör planering och utvärdering och en gång i veckan läser lärare och vårdnadshavare och gör eventuella kommentarer.</p><p>Syftet med den här studien var att undersöka några lärares, elevers och vårdnadshavares uppfattning om loggboken. Jag ställde upp frågeställningarna; Hur upplevs loggboken av några lärare, elever och vårdnadshavare? Hur används loggboken? Vilken kommunikativ funktion fyller loggboken? Jag vände mig till en 7-9-skola i Mellansverige som har viss erfarenhet av loggboksarbete. Jag intervjuade lärare, elever och vårdnadshavare, läste lokala styrdokument och gjorde observationer för att få en så bred syn som möjligt av arbetet och synen på loggboken.</p><p>Jag har funnit att loggboken används som ett kommunikationsmedel där den vandrar mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Eleven gör en planering och utvärdering av sitt skolarbete i syfte att lära sig ta ansvar för sina studier. Därefter läser läraren och vårdnadshavaren och ger kommentarer. Detta leder till att läraren och vårdnadshavaren har en kommunikationskanal som de kan använda för att kommunicera med varandra om saker som rör eleven.</p><p>Uppfattningarna om loggboken varierade stort. De flesta lärare tyckte att arbetet med loggboken är bra eftersom en stor del av deras arbete med eleverna är att lära dem att lära. Genom att lära eleverna reflektera över sitt skolarbete ger de dem ett verktyg att senare i livet kunna reflektera över sitt lärande. Lärarna får dessutom chansen att kommunicera med vårdnadshavarna och även om de inte utnyttjar möjligheten fullt ut, så finns den där.</p><p>Eleverna förstår inte hela syftet med loggboken och deras uppfattningar är relativt negativa. De anser att den är stor och klumpig och jobbig att skriva i. Vårdnadshavarnas uppfattningar är postiva. De fick en insyn i skolarbetet som de inte hade annars och de förhöll sig positiva till den kommunikationsarena med lärarna som loggboken utgjorde.</p>

<p>This article evaluates the narrative and it´s didactic role in historiographic textbooks for schools. The primary study is a comparing qualitative analysis of the narrative in the different textbooks. The result leads to a pedagogical discussion based on Kieran Egans theories about cognitive tools, and how they shape our comprehension. The theoretical background defining and discussing narrative as a concept is partly based on a semiotic view, part linguistic. The main conclusion of the work is how the narrative seems to be a product of discourse in the ways the textbooks differ at the most from each other; Broken down, how the role of the writer and the reader and their conception of the world take part I a significant comprehension of the stories told in history textbooks.</p> / <p>Uppsatsen ser till narrativet och vilken roll det spelar för läromedel i historieämnet. Genom kvalitativ analys jämförs olika läromedel från 1900-talets början samt läromedel ifrån början av 2000-talet för att se till vilken utveckling berättandet har haft historiskt sett. Den teoretiska bakgrunden vilar på ett semiotiskt perspektiv samt ett lingvistiskt perspektiv av narrativet, för att vidare avsluta med en pedagogisk diskussion där Kieran Egans teorier kring hur kognitiva verktyg formar vår förståelse är i fokus. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att narrativet agerar som en produkt av diskursen där de olika undersökta läromedlen skiljer sig som mest; Enkelt sett, beroende av författare och läsare, deras roller och den uppfattning de äger i världen skapas en unik förståelse av berättelserna i historieläromedlen.</p>