Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan relateras till teckning som redskap i undervisning i naturkunskap. Studien bygger på filmade klassrumsobservationer av lågstadieelevers undersökande av en myggvinge, med hjälp av teckning, på en naturkunskapslektion. De filmade sekvenserna öppnade upp för möjligheten att få syn på elevernas responser och agerande under lektionen. Studien utgår från en multimodal förståelse av kommunikation och tecknandets multimodala och kommunikativa potential har studerats med stöd av Lars Lindströms (2012) ämnesdidaktiska fyrfältsmatris. Resultatet av studien visade att tecknandet bidrog till att eleverna hittade olika sätt att förmedla sig samtidigt som det hjälpte dem att hitta strategier för samarbete. Slutsatsen blev att de möjligheter som ligger i att använda teckning som uttrycksform i naturkunskapsundervisning är att en sådan undervisning bidrar till att elever ges redskap för undersökande, samarbete och kommunicerande. Den utmaningen som ligger i undervisning relaterad till teckning som estetisk uttrycksform kan kopplas till lärares didaktiska kompetens att kunna introducera verktyg och material.

<p>Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.</p><p>Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.</p><p>I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut.</p> / <p>Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years.</p><p>Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason.</p><p>The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.</p>

<p>How do you see on natural science within preschool? Does education and interest play a role for how the educationalist works with natural science? And is the children’s interest for natural science affected by the educationalist, what does the educationalist think himself? These questions have I under my teachers training and under deputyship in preschool asked myself and these questions lies to behalf for my investigation. I interviewed five educationalists on different preschools for my investigation.</p><p>My investigation resulted in that I have been able to see a certain conjunction between how you work with natural science in preschool and the educationalist education or interest. What also plays a role is that you often associate natural science with knowledge of nature. The educationalist seems overall positive to natural science, but depending of a lack of knowledge it feels strange and difficult. What I also received is that the educationalist thinks that their sight on natural science is infectious.</p> / <p>Hur ser man inom förskolan på naturvetenskap? Spelar pedagogens utbildning och intresse en roll för hur man arbetar med naturvetenskap? Och påverkar pedagogen barns intresse för naturvetenskap, vad tror pedagogen själv? Dessa frågor har jag ställt mig under min lärarutbildning och under vikariat i förskoleverksamhet och de ligger till grund för min undersökning. Jag har i undersökningen intervjuat fem pedagoger på olika förskolor.</p><p>Resultatet i min undersökning blev att jag kunnat se ett visst samband mellan hur man inom förskolan arbetar med naturvetenskap och den utbildning eller intresse som pedagogen har. Att man ofta förknippar naturvetenskap med naturkunskap spelar också roll. Överlag tycks pedagoger vara positiv till naturvetenskap, den känns främmande och svår beroende på avsaknad av kunskaper. Vad jag också fått fram är att pedagoger tror att deras syn på naturvetenskap smittar av sig.</p>

No description available.

Sweden has been through an educational crisis lately. The declining performance in the TheProgramme for International Student Assessment (PISA), has been the subject of mediaheadlines for several years. Sweden ranks among the wealthiest countries in the world with agenerously welfare model that provide its citizens with free, quality education. Sweden scoressignificantly lower in contrast to Finland a comparable, nearby country in Scandinavia.Sweden has a top educational system but despite this, 15-year-old students barely score on theOECD-average while Finland with its similar school system is a top performer in PISA. Whatare the factors behind Finland’s success and Sweden’s failure? The aim of this study is to seeka deeper understanding of student factors that influence the PISA-results in both countries.This study is based on large-scale assessment data from PISA 2015. The R software and the‘intsvy’ package are used for creating multiple regression analysis with the intention toexplore how various student related variables are linked to the PISA score in science for bothcountries. Furthermore, this study is constructed with a complex sample design, based on thesample used by PISA. This paper concludes several student factors that affect Sweden andFinland’s performances in PISA, for instance socioeconomic background, immigration status,motivational factors and student attendance have an impact on student’s rate in PISA. Acomparison between Finland and Sweden regarding those factors were conducted and thereview showed a difference in the student’s motivation and attendance between Swedish andFinnish students affecting the PISA-result of the two countries.

Studiens syfte är att synliggöra hur elever i årskurs 4-5 beskriver och karaktärisera begreppen fast, flytande och gasform. Studien ämnar även att lyfta fram vilka uppfattningar elever har om materiens fasövergångar.   Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på en skola i södra Sverige, där 20 elever från årskurs 4 och 5 deltog i undersökningen.    Resultatet i denna studie visar att det finns en variation i elevers beskrivande och hur de karaktärisera begreppen fast-, flytande- och gasform. Resultatet visar att eleverna beskriver och karaktärisera begreppen fast, flytande och gas på två nivåer, det de kan se och uppleva (yttre egenskaper), samt det som de inte kan se (inre egenskaper) med blotta ögat. Det som framkom är att eleverna främst väljer att beskriva begreppen med yttre egenskaper först där de utgår från vad de kan se och sina upplevelser av materiens faser. Vidare visar resultatet att det finns svårigheter för elever att kategorisera vilken fas materien befinner sig i vid kategorisering av konkret rekvisita.     I resultatet av elevernas uppfattningar om fasövergångarna upptäcktes det sex kategorier i studien: förflyttning av materia, förklaring som inte beskriver processen, förklaring med fasövergångens process, animistiska beskrivningar, kemisk reaktion och förändring i partiklarnas storlek. Elevernas uppfattningar är varierande och visar att det finns brister i begreppsbildningen för faserna och fasövergångarna. En annan brist som också upptäcks är förståelsen för massans bevarande.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera, analysera och sammanställa vetenskaplig litteratur kopplat till det laborativa arbetets betydelse för skolans naturvetenskapliga ämnen. Det laborativa arbetet står inskrivet i skolans styrdokument varför det är intressant att undersöka vad forskningen säger som rättfärdigar dess förekomst. Likaså ställs ibland frågan om det laborativa arbetet kan vara lösningen till sjunkande kunskapsnivåer och attityder mot naturvetenskap bland Sveriges skolelever. Frågeställningarna som denna studie grundar sig på handlar om att studera vad tidigare forskning säger att laborativt arbete kan ha för förtjänster samt betydelsen av det laborativa arbetets upplägg för uppfyllelsen av dessa förtjänster. Denna litteraturstudie är ämnad att följa riktlinjerna kring en systematisk litteraturstudie och de inkluderade artiklarna har analyserats utifrån en kvalitativ ansats där en innehållsanalys genomförts. Resultatet av denna litteraturstudie visar att laborativt arbete kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper, labbvana, naturvetenskapliga arbetssätt och metoder, ökad förståelse för NOS, förbättrat intresse och engagemang samt kunskaper som inte är direkt kopplade till naturvetenskap så som riskhantering och samarbetsförmåga. De olika upplägg av laborativt arbete som litteraturen behandlar är bland annat öppna och undersökande laborationer, fjärrstyrda och digitala laborationer samt praktiska laborationer. Analysen av litteraturen visar att olika upplägg har varierad potential att bidra till olika komponenter av lärande. Litteraturen visar att alla undersökta upplägg kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper. De upplägg som litteraturen visar har störst potential att bidra till flest komponenter för lärande är de öppna och undersökande samt de praktiska laborationerna. Studien avslutas med en diskussion kring analysen och de sammanställande figurer som analysen resulterat i. En slutsats som denna litteraturstudie drar är att laborationernas upplägg bör anpassas efter den laborativa aktivitetens syfte och mål. Litteraturen visar att laborativt arbete kan bidra till både kunskaper och förbättrade attityder varför det kan ses som en möjlig lösning till sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. En annan slutsats som studien kommer fram till är att det saknas nationell forskning på området och att det behövs för att säkerhetsställa den nationella kompetensen och i förlängningen även kunskapsnivåerna i svensk skola.

<p>Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen.</p>

Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen.

Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken. Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv. I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut. / Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years. Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason. The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.