För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever från naturvetenskapsprogrammet på en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. Några av eleverna i min undersökning sitter väldigt lång tider med läxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan något annat när de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhåller vikten av bra lokaler och tillgången på datorer i skolan om man skall använda tiden under håltimmar och långa raster till skolarbete. Det jag kommer fram till är att de elever i min undersökning som känner sig nöjda med sin tidsanvändning oftast inte är lika stressade som de elever som sällan är nöjda. Jag mötte båda katergorierna i mina intervjuer. Om vi som lärare gav mer tips kring studieteknik och samverkade mer kring prov och arbeten för att underlätta elevernas tidsplanering, skulle detta komma alla elever till gagn. Skolan, som helhet, skulle kunna bidra genom att se till att det finns lämpliga lokaler tillgänliga så att de elever som vill kan använda tiden i skolan på ett effektivt sätt utifrån sina behov.

Eleverna som väljer att studera på naturvetenskapsprogrammet i gymnasiet möter stora utmaningar och kraven som ställs på dem är stora. De förkunskaper som de har med sig i ryggsäcken från grundskolan påverkar deras möjligheter att klara av utbildningen. Lärarna som undervisar kemi och biologi på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om de anser att eleverna på naturvetenskapsprogrammet har tillräckliga kunskaper i kemi och biologi från högstadiet. Undersökningen visar att lärarna anser att  eleverna som väljer att studera på naturvetenskapliga programmet har tillräckliga förkunskaper i kemi och biologi med sig. Den nya betygsskalan och det meritvärde som gäller efter att den nya kursplanen genomförts samt hur detta påverkar valet av program på gymnasiet diskuteras också i denna undersökning. Kursplanen i kemi för grundskolan och första kursen på gymnasiet belyses och analyseras också.

Gymnasievalet är första stora möjligheten för ungdomar att påverka sin skolgång och gymnasieutbildningen ligger i många fall till grund för vidare utbildning på högskola. Det optimala vore om samtliga ämneskunskaper från gymnasiet kommer väl till användning i de fortsatta akademiska studierna och allra helst även in i arbetslivet. I studien ingår personer som efter gymnasiet har valt att läsa vidare på ingenjörsutbildningar vid tre svenska lärosäten – Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola samt Högskolan i Halmstad. Studiens fokus har riktats mot ingenjörsstudenter som under höstterminen 2018 läser andra eller tredje året. Syftet med studien har varit att undersöka hur studenterna upplever och värderar sina förkunskaper, alltså deras ämneskunskaper från gymnasiet. Datainsamlingsmetoden som har använts baseras på en enkätundersökning online. Undersökningen har skickats till drygt 7 500 mejladresser och materialet omfattar 480 svar. I analysen av enkätsvaren har en kvantitativ metod använts och extra fokus har riktats mot studenter som tidigare har läst naturvetenskaps- eller teknikprogrammet. Studiens resultat visar att trots samma behörighet upplever studenterna sina förkunskaper olika. Nio av tio ansåg sig ha haft lika bra eller bättre förkunskaper än studenter från andra gymnasieprogram och nästan alla upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Tidigare studenter på naturvetenskapsprogrammet samt civilingenjörsstudenter hör till de som i större utsträckning upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Studenter med höga betyg i de särskilda behörighetsämnena är den grupp som värderar sina förkunskaper högst. Matematiken har en klart central ställning och nio av tio studenter svarade att ämnet i stor eller väldigt stor utsträckning har bidragit med viktiga förkunskaper. Kemi, som också är ett behörighetsämne, värderades mycket lågt av nästan alla ingenjörsprogram utom de med en inriktning mot kemi och bioteknik. Trots att teknikämnen inte hör till de särskilda behörighetsämnena upplevdes ämnet som saknat i stor utsträckning hos alla gymnasieprogram utom teknikprogrammet. Omkring hälften av studenterna från naturvetenskapsprogrammet, men knappt två tiondelar av tidigare studenter på teknikprogrammet, upplevde att de saknade förkunskaper inom teknikämnen, och då i synnerhet programmering.

I denna studie undersöks vad elever på naturvetenskapligt program som under 10veckor testat dagliga diagnostiska kort-svars-quizzar i biologi, kemi och bioteknikanser om sådana quizzar. Dessutom har åsikterna hos ämneslärare i sammagymnasieskola kring användningen av quizzar som hjälpmedel i undervisningeninhämtats. Eleverna anser överlag att quizzar kan bidra till att förbättra deras studieteknikgenom att hjälpa dem att minnas viktiga fakta från lektionen. Eleverna anser attquizzarna har hjälpt dem att testa sin kunskap och härigenom hjälpt dem att inse vadde behöver läsa mer om. För en del av eleverna har quizzarna uppmuntrat dem tillatt söka information innan lektionerna. En tredjedel av eleverna kände att quizzarnagjorde dem mindre stressade än vid vanliga prov, stress var högre vid muntlig quizän en skriftlig quiz. Trots att eleverna således överlag är positiva till användning avquizzar i undervisningen anser hälften av eleverna att de inte vill att de bästa 10quizzarna från hela året ska räknas in i den summativa bedömningen. Många olika ämneslärare tyckte att quizzar är användbara i deras vardagligaundervisning, och vissa ansåg att quizzar kan utgöra ett diagnostiskt hjälpmedel, t.ex. innan ett nytt avsnitt introduceras. Drygt hälften av lärarna använder quizzar isin vardagliga undervisning några gånger per månad. Nästan hälften av lärarna villinte att elevens 10 bästa quiz-resultat under läsåret ska räknas in dess slutbetyg. Både lärare och eleverna tycker att quizzar är roliga att göra.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för utvecklingen av elevers valkompetens på naturvetenskapsprogrammet i universitetsstäder i Sverige, samt undersöka utmaningar och möjligheter som studie- och yrkesvägledare identifierar med utvecklingen av NA-elevers valkompetens. Studiens ämne problematiseras genom rapporter och studier som synliggör vikten av att NA-elever i universitetsstäder i Sverige utvecklar sin valkompetens inför framtida studie- och yrkesval. Studien utgår från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar på NA-programmet på gymnasieskolor i universitetsstäder i Sverige. Frågeställningar som besvaras i studien är Vilka utmaningar identifierar studie- och yrkesvägledare med utvecklingen av gymnasieelevers valkompetens på NA-programmet i universitetsstäder i Sverige? och Vilka möjligheter identifierar studie- och yrkesvägledare med utvecklingen av gymnasieelevers valkompetens på NA-programmet i universitetsstäder i Sverige? Tidigare forskning understryker valkompetens från grundskolan, grundskoleelevers syn på teoretiska kontra praktiska utbildningar, samt valkompetens som ett livslångt lärande. Studiens resultat analyseras genom de teoretiska perspektiven karriärkompetenser och karriärlärande samt karriärskapsteorin. Resultatet synliggör dålig självkänsla, mognadsnivå, förväntningar, mångfald av valmöjligheter, brist på tid, prestige, status, pengar, studieort och fel gymnasieprogram som utmaningar med utvecklandet av NA-elevers valkompetens. Resultatet synliggör även kontinuerlig studie- och yrkesvägledning, användandet av ordet valkompetens, lära sig göra val, vidga perspektiv på alternativa studie- och yrkesval samt det livslånga lärandet som möjligheter med utvecklandet av NA-elevers valkompetens. Avslutningsvis kommer studien fram till att NA-eleverna inte har utvecklat sin valkompetens tillräckligt för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval.

Naturvetenskapen spelar en ständigt större och större roll i världen när rymden utforskas, klimathotet ska bekämpas och samhället digitaliseras. Antal STEM-yrken (Science Techonology Engineering and Mathematics) ökar lavinartat vilket ställer krav på att skolan ska utbilda framtidens generation inom dessa ämnen. Inom till exempel ingenjörsyrken är dock kvinnorna starkt underrepresenterade och fortfarande väljer få kvinnor sådana yrken när de slutat skolan. Mycket forskning pekar på att killar har en mer positiv attityd till naturvetenskap och matematik, och att attityd är ett viktigt redskap till kunskapsinlärning. PISA visar att även självtillit inom dessa ämnen är högre hos killar i högstadiet än hos tjejer. Om detta stämmer skulle killar få möjlighet till en bättre kunskapsinlärning än tjejer. Dock finns en avsaknad av liknande studier gällande gymnasieelever här i Sverige. En amerikansk studie fann att killar hade ett betydligt högre självförtroende än tjejer inom naturvetenskap på universitetsnivå. Detta är alarmerande då skolan har som mål att skapa en likvärdig utbildning oavsett kön. Skulle den svenska gymnasieskolan främja ett ojämställt självförtroende skulle de inte leva upp till dessa mål. I den här studien utgår vi från naturvetenskapsprogrammet och undersöker gymnasieelevers självförtroende inom de naturvetenskapliga ämnena och matematik genom egenskattning i olika påståenden. Vi jämför tjejers och killars självförtroende när de börjar gymnasiet, när de slutar gymnasiet samt hur det förändras under denna tid och hur intresse för ämnena påverkar. Vi finner att tjejerna har ett lägre självförtroende för ungefär hälften av påståendena när de börjar gymnasiet, men att de kommit ikapp killarna i självförtroende när de slutar gymnasiet. Från år 1 till år 3 ökar tjejernas självförtroende mycket, medan killarna i princip bibehållit det höga självförtroende de skattade från början. Det blev tydligt att tjejer behöver se att de har kunskap innan de vågar säga att de har ett gott självförtroende, till skillnad från killar som skattar sig högt oavsett förmåga. För tjejer är det dessutom viktigt att ha ett intresse för framförallt matematik om de ska ha ett gott självförtroende för sin egen förmåga, medan intresse inte är särskilt viktigt för killarnas självförtroende. Inom ämnet biologi verkar det inte finnas något samband mellan självförtroende och intresse för ämnet. Utifrån våra resultat drar vi slutsatsen att naturvetenskapsprogrammet i gymnasieskolan når sitt mål med en likvärdig utbildning utifrån aspekten självförtroende och verkar således främja båda könens möjlighet till inlärning.