<p>The study focused on financial reporting in the public sector with the view to understanding the impact of the present financial management system in South Africa is adding value to the measurable outcomes-based objective process as required by the Public Finance Management Act (PFMA). The study determines the role of the Medium-Term Expenditure Framework (MTEF) in financial reporting, in relation to the business plan (strategy) and measurable outcomes and results of the Department of Community Safety. The primary objective of this study was to perform an assessment of financial reporting and its effectiveness in terms of the PFMA as the legislative framework and the MTEF as a financial management tool. The secondary objectives were to: (1) to provide a theoretical perspective of public financial management and reporting in government / (2) to provide an&nbsp / verview of policies, legislation and strategies / (3) to record and develop a case study of financial reporting in the Western Cape Provincial Government within the Department of Community Safety (WCPG) / (4) to present the research findings on financial management, and (5), to apply the theoretical framework to the case study in order to develop findings.</p>

Background: As a tactic of combating money laundering, auditors have been introduced asguardians and enforcers of the laws, due to their insight into company affairs. However, as shownby the Finance Police, it is rare that auditors report suspicions on money-laundering activities.That is, despite the obligations imposed on the profession, their share of total number or reportfiles each year a very small fraction. Aim: When investigating the infrequent reporting by auditors, it all boils down to a seemingexpectation gap. As such, the aim of this study has been to test that hypothesis, by conducting anattitude survey among Swedish auditors, as we believe the attitude towards the obligations tohave an impact on the tendency to report. Method: The perception of auditors on their role in combating money laundering and thehypothesized expectation gap between the audit profession and the state in its legislative capacitywas explore through the use of a questionnaire sent to 68 authorized or approved auditors withinthree different categories of firms; big-four firms, second tier firms and small local firms inStockholm and Uppsala. Conclusion: We cannot with certainty draw conclusion on whether the auditors’ perceivethemselves as having an obvious preventive role in the fight money laundering due to ambiguousanswers, but there seem to exist a somewhat opposed attitude toward the suggested duty to detectmoney laundering during audits. Nevertheless, traces of an expectation gap were found in thisstudy. However, with a sample size of 20 respondents, we cannot make generalizations withoutcareful consideration. As such, the findings of this study should be regarded as indicative ratherthan definitive.

En revisor bidrar till att kvalitetssäkra den finansiella information företag lämnar ifrån sig och revision ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. När det inte längre är revisionsplikt för små bolag har konkurrensen hårdnat i revisionsbranschen. Revisionsbyråerna har därför tilltagit åtgärder så som marknadsföring för att behålla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den påverkas av de åtgärder som krävs för att behålla och attrahera klienter. Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur är kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende påverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där personliga intervjuer använts för att samla empiri från sex erfarna revisorer. Revisorerna lägger stor vikt vid att relationerna till klienterna är goda. Det är viktigt dels för att klienterna ska vara nöjda och stanna kvar, men även för att det är genom ryktesspridning revisorerna får flest nya klienter. Revisoryrket är en profession och revisorerna är medvetna om hur de uppträder såväl inom arbetet som utanför. Marknadsföring strider mot professionen men är något revisorer börjat använda sig av i större utsträckning. Revisionsbyråerna använder sig av varumärkesmarknadsföring medan revisorerna främst riktar in sig på personlig marknadsföring. Enligt lag måste revisorer vara oberoende gentemot sina klienter och detta är de noga med. Inget får hota deras oberoende eftersom det kan förstöra deras rykte som revisor. Slutsatsen är att revisorer värderar klientrelationen högt. De är medvetna om vad som kan påverka och hota deras roll som revisor i relationen och vet hur de ska agera för att undvika dessa. Förslag till vidare forskning är att studera detta ut klientens perspektiv, vilket sedan kan jämföras med denna studies resultat. / An auditor contributes to assure the quality of the financial information the company hands over and auditing is seen as a quality stamp for third part. There is fierce competition in the audit industry as is no longer mandatory auditing for small companies. Audit firms use marketing and other activities to retain and attract new clients. The purpose of this study is to create an understanding for how auditors reason regarding the relationship with clients and how they perceive that activities to retain and attract clients affect the relationship. The study covers three concepts that are linked to theories. It studies how auditing as a profession, marketing and independence affect the client relationship and the Agency Theory, Professional Theory and Institutional Theory support these. The study is preformed through a qualitative approach where individual interviews are used to collect data from six different auditors. The auditors attach great importance to that the relationships with the clients are good. It is important that the clients are satisfied and stay, but also because it is through word-of-mouth auditors gain most new clients. Auditors belong to a profession and, therefore, the auditors are aware of how they behave in work and outside. Marketing is contrary to the profession but is something they have started to use more. Audit firms use brand marketing while auditors focus mainly on personal marketing. Because of laws, auditors must be independent against their clients and with this they are carful. Nothing may threaten their independence because it can destroy their reputation. The conclusion is that auditors value the client relationship highly. They are aware of what can affect and threaten their role as an auditor in the relationship. They are also aware of how to act in order to avoid these. A suggestion for further research is to study auditor-client relationship from the clients’ perspective, which can then be compared with the result of this study.

Företagsförvärv är i dagens samhälle vanligt förekommande när företag har som målsättning att växa. Det finns en del tidigare forskning kring detta området, däremot finns det inte lika mycket forskat kring aktiva aktörer vid förvärvsprocessen. Vi har valt att inrikta oss på en specifik aktör i denna studien, revisorn. Detta för att revisoryrket kan innebära flera olika roller och arbetsuppgifter, till exempel revisorn som granskare, revisorn som rådgivare samt en roll där revisorn har en legitimerande funktion. I denna studie är det framförallt revisorn som rådgivare som behandlas och det vi vill undersöka är var i förvärvsprocessen revisorn är delaktig samt vad den då bidrar med. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för processen vid ett företagsförvärv samt vad revisorn bidrar med i denna. I denna studie har fem fallstudier genomförts där semistrukturerade intervjuer har gjorts med revisorer som har eller har haft koppling till företagsförvärv. Teorin från referensramen användes vid vår analys av de empiriska resultaten, detta gjordes för att se hur tidigare teori förhåller sig till vår empiri. Studiens resultat visar att revisorns roll under förvärvsprocessen fungerar som en rådgivare, det är däremot ovanligt att revisorn är delaktig under hela processen. Den del i processen där revisorn bidrar med mest är vid företagsbesiktningen, som även kan nämnas som due diligence. Vidare kan vi konstatera att ett företagsförvärv oftast innebär en väldigt stor och komplex process där det kan uppstå problem dock är det väldigt ovanligt att ett företagsförvärv avbryts. / Background: Acquisitions are a common occurance today as a means for corporation growth. Various research has previously been conducted in this field, however a focus on the actors participating in the acquistation process is uncommon. In this study we focus on one specific actor, the auditor. Our focus on the auditor is due to this actor's variety of roles and assignments, e.g. the auditor as a reviewer , as an advisor or the auditor with a legimitising role. In this study we are predominately concerned with the auditor as an advisor, thus what we examine is at which point in the acquistion process the auditor partakes and how the controller contributes to the process. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the acquistion process and the auditor's role in this process. Method: In this study we have conducted five case studies based on semi-structured interviews with auditors who currently are or previously have been involved with acquisitions. We have applied the theory from our frame of reference in the analysis of our findings in order to examine how our findings relate to this theory. Conclusions: This study's results indicate that the auditor's role during the acquisition process is mainly as an advisor and that it is rare for the auditor to partake during the entire process. The part of the process where the auditor contributes the most is in the due diligence process. Furthermore we can conclude that an acquisition in most cases is an extensive and complex process where various problems can arise. Despite these aggravating factors it is very rare for an acquisition to be cancelled.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete. Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer. Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma. Utöver kunskapsövertagpresenteras image och retorik som ytterligare verktyg revisorer kan tänkas dra nytta av för att influera sina klienter. Studien visar att det finns möjligheter för revisorer att med hjälp av förväntningsgapet utöva inflytande i sina klientrelationer. Möjligheten att utöva inflytande ser annorlunda ut beroende på i vilket stadie relationen mellan revisorn och klienten befinner sig i. De olika tillvägagångssättenrevisorer kan nyttja för att influera sina klienter presenteras i tabeller. Förslag till vidare forskning innefattar bland annat hur revisorer lär sig att hantera de verktyg som finns tillgängliga för att utöva inflytande. Eftersom tidigare forskning verkar sakna studier om revisorer har fördelar i att förväntningsgapet existerar, bidrar denna studie med en aspekt på hur revisorer kan nyttja gapets existens till sin fördel. Resultatet kan även vara användbart för de klienter som inte är insatta i revision och därmed inte vet vilket inflytande revisorn kan tänkas utöva. / The expectation gap in auditing continues to exist despite many attempts to reduce it. One reason to its continued existence is presumed to be that auditors themselves have introduced the phenomenon. This combined with the fact that the expectation gap is assumed to keep existing, provide reasons to examine whether or not the auditors can take advantage of it. The purpose of this thesis is to examine the expectation gap from the auditors’ perspective and their possibility to take advantage of the gap to influence their clients. The study is based on interviews with auditors from different firms. The theoretical framework is based on assumptions form theory of professions to describe the auditors’ knowledge. This is necessary to determine whether or not the auditors have a knowledge upper hand towards their clients that can be used to practice influence. Assumptions from the agency theory are also included to explain the information asymmetry that may occurbetween the auditor and the client. In addition to the knowledge upper hand, image and rhetoric are also presented as instruments the auditors can use to influence their clients. The findings indicate that auditors have the possibility to use the expectation gap to influence their clients. The possibility to practice influence varies throughout the different stages of the relationship between the auditor and the client. The findings are presented in different tables. Suggestions for further research include examining how auditors learn to manage the different instruments that are available to practice influence. Since prior research seem to lack studies whether auditors can take advantage of the expectation gap, this thesis contributes with a perspective of how auditors can use the expectation gap to their advantage. The findings may also be useful for the clients who are not familiar with the purpose of auditing and therefore are unaware of which possibilities the auditors have to practice influence.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.

Syftet med studien är att förstå revisorers attityder och resonemang kring marknadsföringen av revisionstjänster. Studien utgår ifrån en abduktiv ansats och kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer har genomförts. Studiens teoretiska referensram innefattar teorier och centrala begrepp utifrån vetenskapliga artiklar. Begrepp som behandlas är profession, attityder och revisorers användning av marknadsföring. Det empiriska materialet är insamlat genom åtta intervjuer med revisorer runt om i Skåne. Huvudsakligen har attityder och resonemang kring marknadsföring, förändring av marknadsföring, marknadsföringsmetoder och kundrelationer jämförts och analyserats. Studiens empiriska analys visade att respondenterna refererar olika till begreppet marknadsföring, vilket kan anses vara en anledning till de positiva respektive neutrala attityderna. Dessutom iakttogs skilda attityder gentemot marknadsföring beroende på revisionsbyråns storlek. Respondenter från större byråer hade mer positiva attityder i förhållande till respondenter från små byråer. / The study aims to understand the auditors' attitudes and reasoning about the marketing of audit services. The study is based on an abductive approach and qualitative methods through personal interviews. The theoretical framework includes theories and concepts based on scientific articles. The covered concepts include profession, attitudes and auditors' use of marketing. The empirical data is collected through eight interviews with auditors around Skåne. Mainly, attitudes and reasoning about marketing, change of marketing, marketing methods and customer relationships were compared and analyzed. The studys’ empirical analysis showed that the respondents refer differently to the concept of marketing, which can be considered as a reason for the positive and neutral attitudes. Furthermore, it was observed that the respondents showed various attitudes toward marketing, depending on the size of the auditing firm. Respondents from larger firms had more positive attitudes in relation to respondents from small firms.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten. Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde. Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys. Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. / Purpose: The purpose of this study is to explore how the characteristics of an auditor and an auditor’s perception of a well performing auditor effects the professional and organizational identity. Methodology: By using a positivistic view with a deductive approach and a quantitative method we have obtained our empirical material. Theoretical perspective: The study emanates from literature regarding the auditor’s traditional and new role. Furthermore theory about professional and organizational identity have been used among other theories within our research area. Empirical methodology: SPSS has been used to analyze our empirical foundation obtained through a quantitative method, surveys. The empirical foundation has been analyzed through multiple regression analysis and factor analysis. Conclusions: The result of our study shows a symbiosis between professional and organizational identity. They should now be considered as a one-unit identity.

The objective of IAS 36 is to guide a company on how to apply procedures to ensure that its assets are carried at no more than their recoverable amount. The standard IAS 36 is however obscure and full of gaps to be filled with assumptions made by the CFO. Considering the obscurity of IAS 36, the audit of goodwill impairment tests and possible write downs can have different outcomes depending on the relationship between the auditor and CFO. This paper contributes to the literature by investigating how the auditor-CFO relationship influences the audit of goodwill impairment tests and possible write downs. The primary data consist of eight semi-structured interviews with four auditor-CFO pairs, in four Swedish listed companies. The auditor- CFO relationship and related negotiations are found to highly influence the audit of goodwill impairment tests and possible write downs. The findings indicate that the respondents view the auditor-CFO relationship as being proactive. Depending on what role the auditor is ascribed in the relationship by the CFO, the goodwill impairment tests and possible write downs have a different outcome, where optimistic values of the impairment tests are either upheld by implementation of relevant strategies or write downs are conducted.