<p>Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.</p><p>Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer.</p><p>Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem.</p> / <p>Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred.</p><p>The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms.</p><p>Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.</p>

<p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is, firstly, to investigate clients’ perspective toward the Big 4’s financial audit service quality. Secondly, the gaps between clients’ perceptions and expectations of audit service quality provided by the Big 4 audit firms will be studied. Finally, factors influencing clients’ expectations of audit service quality will be categorised.</p><p>Method</p><p>A combination of qualitative and quantitative approach is used in the form of a web-based self-completion questionnaire. A qualitative approach is used in one section of the questionnaire which is an open-ended question asking about the</p><p><em>clients’ perception </em>toward audit service quality. A quantitative approach is used in the rest of the 2 sections of the questionnaire; firstly, asking the respondents to score the <em>level of perception and expectation </em>of audit service quality; secondly, asking for <em>types of clients’ industries. </em>The respondents are 25 clients who have direct experience with the Big 4 audit firms located in Thailand.</p><p>Finding </p><p>Clients <em>strongly expect </em>assurance, reliability, and responsiveness while <em>strongly perceive </em>assurance and reliability of the Big4’s audit service quality. However, it is obvious that clients’ perception of all 5 dimensions is less than those of expectation; <em>assurance, reliability </em>and <em>responsiveness </em>are significantly different at .05 level. Moreover, eight factors from given expectation score are re-categorised in order from the most important issue to the least important as follows; Factor 1: Trust & Confidence, Factor 2: Responsiveness & Accuracy, Factor 3: Knowledge and skills in clients’ industry, Caring and Independence, Factor 4: Understanding of Clients, Factor 5: Timing/Scheduling & Right Service, Factor 6: Physical Facilities, Factor 7: Professional appearance & Professional Procedures, and Factor 8: Information & Communication Channels and Materials.</p><p>Conclusion </p><p>In conclusion, the factors that are not satisfied by the clients; assurance, reliability, responsiveness, should be taken account of by the Big 4. Not only the Big 4 operating in Thailand have to be aware of their service quality, the other audit firms both international brands and local brands should also be aware of their service quality in order to satisfy their clients and to avoid damages of the firms and markets from audit failure. Both the audit firms and the clients together can help in audit quality improvement.</p><p>Recommendation </p><p>To improve audit service quality, it is not only the Big4 audit firms’ responsibility but also the good cooperation from the clients could be the crucial support, and the ongoing policies are needed because it takes some time to see the consequences. When the quality level of audit service becomes a win-win situation, both audit firms and clients receive mutual benefits. Moreover, the Big 4 are the big actors in the audit industry in Thailand with promptly financial and human resource, they should support non-Big 4 to improve audit service quality. Because it means the overall image of audit service in Thailand would be improve somehow.</p>

<p>The study focused on financial reporting in the public sector with the view to understanding the impact of the present financial management system in South Africa is adding value to the measurable outcomes-based objective process as required by the Public Finance Management Act (PFMA). The study determines the role of the Medium-Term Expenditure Framework (MTEF) in financial reporting, in relation to the business plan (strategy) and measurable outcomes and results of the Department of Community Safety. The primary objective of this study was to perform an assessment of financial reporting and its effectiveness in terms of the PFMA as the legislative framework and the MTEF as a financial management tool. The secondary objectives were to: (1) to provide a theoretical perspective of public financial management and reporting in government / (2) to provide an&nbsp / verview of policies, legislation and strategies / (3) to record and develop a case study of financial reporting in the Western Cape Provincial Government within the Department of Community Safety (WCPG) / (4) to present the research findings on financial management, and (5), to apply the theoretical framework to the case study in order to develop findings.</p>

Sammanfattning Titel:   Goodwill – att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag. Seminarium: 2010-06-03 Institution:     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs:                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp Författare:      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                               Handledare: Ulla Pettersson Examinator:   Cecilia Lindh Nyckelord:     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivning Problemformulering:   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen? Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte? Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför? Syfte:   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk. Metod:  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer. Intervjufrågorna är öppet formulerade för att återspegla revisorernas egna tankar. Slutsats:  Bland de intervjuade revisorerna råder skilda meningar angående om något problem upplevs med goodwill. Ett problem grundar sig på att det är svårt att bedöma den framtida nytta som goodwill innebär. Kassaflödesmodeller används för att värdera ett företag som eventuellt ska förvärvas. Det värdet används sedan i förvärvsanalysen som i sin tur frambringar ett goodwillvärde. De intervjuade revisorerna har svårt att se goodwill som något annat än en tillgång, då ett företag varit villigt att betala ett överpris vid förvärvet. / Abstract Title:   Goodwill – to be or not to be: A study on auditor's view of goodwill and the examination of it in unlisted companies. Seminar date:   2010-06-03 Institution:  Mälardalens Högskola, School of Sustainable Development of Society and Technology Course:  Bachelor thesis in business administration, 15 credits Authors:  Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh Advisor:   Ulla Pettersson Examiner:   Cecilia Lindh Keywords:   Goodwill, revision, auditor, valuation, amortization The main issue:  How are the future benefits of goodwill valued and why? How do auditors revise that valuation?                           Do auditors experience any problems with goodwill at the audit, why or why not? What are auditors’ opinions of goodwill as an asset and why? Purpose:  The purpose is to create a better understanding of the concept of goodwill and auditors opinion about working with goodwill. The purpose is also to describe what the concept means and which opinions the interviewed auditors have of goodwill. The thesis examines furthermore how auditors approach a valuation of goodwill at the audit and if the revision is perceived as problematic. Method:   In the thesis we have used a qualitative method in order to get a deeper understanding about auditors’ opinion of goodwill. The primary data, which forms the basis for the empirical part of the thesis, consists of three personal interviews. The questions in the interviews are openly formulated to reflect the auditors’ own thoughts. Conclusion:  There are different opinions among the interviewed auditors about having any problems experienced with goodwill. One problem is based on the difficulty of estimating the future benefits that goodwill means. Cash flow models are used to determine the value of a company that might be acquired. This value is then applied in the acquisition analysis that brings forth goodwill. The interviewed auditors think it is difficult to see goodwill as anything but an asset, since a buying company have actually been willing to pay an overprice by the acquisition.

Titel: Revisorers arbetsuppgifter – En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förväntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (Mälardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (Mälardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 träder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för små aktiebolag. När ramverket runt revisorerna förändras måste de anpassa sig för att bli så effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagsläget ett system där mindre aktiebolag inte behöver revidera sina räkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregångsland till Sverige. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer tror att deras arbetsuppgifter förändras efter avskaffandet av revisionsplikten. Syftet är även att dra paralleller till den tyska utvecklingen av arbetsuppgifter för revisorer för att undersöka om det kan ge en bild av den kommande svenska utvecklingen. Vi kommer även i studien identifiera intressenter som kommer att påverka denna förväntade framtida utveckling. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer med revisorer har genomförts för att få en ökad förståelse för problemet. Studien genomfördes genom intervjuer i både Sverige och Tyskland. Slutsatser: Slutsatser vi kan dra är att de svenska revisorerna tror att deras arbetsuppgifter kommer att utvecklas i riktning mot rådgivning, konsultation och punktinsatser. De svenska revisorerna tror att intressenter såsom kreditgivare, leverantörer, företag och Skatteverket, kommer att påverka hur deras framtida arbetsuppgifter kommer att se ut. / Titel: Auditors tasks - A qualitative study on auditor’s tasks expected development after the abolition of the audit requirement with parallels drawn to Germany Authors: Kaisa Bohman Anna-Karin Gunstad Advisor: Riitta Lehtisalo Seminar date: 2010-06-04 Institution: School of Sustainable Development of Society and Technology Course: Bachelor Thesis, 15 hp Examiner: Cecilia Lindh Keywords: Audit requirement, review, auditor, tasks, Germany The main issues: 1 November 2010 a new law in force relating to the abolition of the audit requirement in Sweden. The Swedish companies, can after this date, freely choose whether they want to audit or not. When the framework around the auditors change, they must change to adapt to the new ground rules to ensure that they stay as efficient and as effective as possible. Germany has in the current situation a system where smaller companies do not have to revise their accounts; it takes place entirely on a voluntary basis. Sweden and Germany has its roots in continental accounting tradition, whereas Germany can be regarded as a leading country of Sweden. Purpose: The purpose of this paper is to examine how auditors believe that their tasks will change after the abolition of the audit requirement. The aim is also to draw parallels with the German development of the tasks of auditors to examine whether it can provide a picture of the future Swedish development. We will identify stakeholders who are likely to influence the development of auditors' work. Method: The study is qualitative in nature in which interviews with auditors has been conducted to obtain a better understanding of the problem. This study was conducted through interviews in both Sweden and Germany. Conclusions: One conclusion we can draw is that the Swedish auditors believe that their work will evolve in the direction of advisory and consultancy services. Another conclusion we can draw is that the Swedish auditors believe that stakeholders such as creditors, suppliers, other businesses and the Treasury, will influence their future task.

Purpose The purpose of this thesis is, firstly, to investigate clients’ perspective toward the Big 4’s financial audit service quality. Secondly, the gaps between clients’ perceptions and expectations of audit service quality provided by the Big 4 audit firms will be studied. Finally, factors influencing clients’ expectations of audit service quality will be categorised. Method A combination of qualitative and quantitative approach is used in the form of a web-based self-completion questionnaire. A qualitative approach is used in one section of the questionnaire which is an open-ended question asking about the clients’ perception toward audit service quality. A quantitative approach is used in the rest of the 2 sections of the questionnaire; firstly, asking the respondents to score the level of perception and expectation of audit service quality; secondly, asking for types of clients’ industries. The respondents are 25 clients who have direct experience with the Big 4 audit firms located in Thailand. Finding  Clients strongly expect assurance, reliability, and responsiveness while strongly perceive assurance and reliability of the Big4’s audit service quality. However, it is obvious that clients’ perception of all 5 dimensions is less than those of expectation; assurance, reliability and responsiveness are significantly different at .05 level. Moreover, eight factors from given expectation score are re-categorised in order from the most important issue to the least important as follows; Factor 1: Trust &amp; Confidence, Factor 2: Responsiveness &amp; Accuracy, Factor 3: Knowledge and skills in clients’ industry, Caring and Independence, Factor 4: Understanding of Clients, Factor 5: Timing/Scheduling &amp; Right Service, Factor 6: Physical Facilities, Factor 7: Professional appearance &amp; Professional Procedures, and Factor 8: Information &amp; Communication Channels and Materials. Conclusion  In conclusion, the factors that are not satisfied by the clients; assurance, reliability, responsiveness, should be taken account of by the Big 4. Not only the Big 4 operating in Thailand have to be aware of their service quality, the other audit firms both international brands and local brands should also be aware of their service quality in order to satisfy their clients and to avoid damages of the firms and markets from audit failure. Both the audit firms and the clients together can help in audit quality improvement. Recommendation  To improve audit service quality, it is not only the Big4 audit firms’ responsibility but also the good cooperation from the clients could be the crucial support, and the ongoing policies are needed because it takes some time to see the consequences. When the quality level of audit service becomes a win-win situation, both audit firms and clients receive mutual benefits. Moreover, the Big 4 are the big actors in the audit industry in Thailand with promptly financial and human resource, they should support non-Big 4 to improve audit service quality. Because it means the overall image of audit service in Thailand would be improve somehow.

This study examines how auditors’ attitude towards marketing and their view on the importance of marketing affect how they balance their time spent on marketing and auditing activities. The purpose is to understand how the changing business environment for auditors affects the relationship between the auditing profession and marketing. The study is based on a survey of 712 auditors in Sweden. The findings suggest that auditors with positive attitude towards marketing spend significantly more time on marketing activities compared to those with less positive attitude. Furthermore, auditors who view marketing activities as important, spend significantly more time on marketing activities. The number of years as approved or authorized auditor, age of the auditor, and bureau affiliation was controlled for. The result indicates that the theoretical distance between the auditing profession and marketing does not exist in practice to the same degree as it used to.

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne. Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer. Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem. / Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred. The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms. Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser.  Resultat &amp; slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet. Balansen mellan oberoende och förtroende måste hanteras på ett sätt som leder till att jobbet kan utföras korrekt och att båda parter är tillfredställda. Kontorschefen anser att är det är viktigt att revisorerna är oberoende. Vidare tycker hon att de flesta revisorer har gott förtroende. Hon tycker att revideringen i stort fungerar bra och kunden får bra tips och råd för att få fram ett bra underlag, vilket innebär att även hon anser att det är revisorernas kompetens som skapar förtroende. Skatterevisorn talar om förtroendet för bankens del. Han menar att ett reviderat företag är en garant för banken. Han får medhåll från kontorschefen på banken som menar att de kan känna sig tryggare med en fackmässig överblick i deras ekonomi. Tystnadsplikten skapar också förtroende hos skatterevisorn. Revisorer använder sin kompetens och oberoende för att skapa förtroende hos sina klienter. De måste även vara uppdaterade vad gäller förändringar och nyheter och hantera tystnadsplikten på ett korrekt sätt. För att sedan behålla det redan skapade förtroendet handlar det om affärsmässig professionalism. Vi konstaterar att analysmodellen är ett bra och användbart hjälpmedel för att skapa förtroende hos klienterna, därför att den håller oberoendet i schack. Det är viktigt att det råder en balans av oberoende och förtroende, eftersom ett för starkt förtroende kan innebära ett hot mot oberoendet.  Förslag till fortsatt forskning: Om revisionsplikten avskaffas och de småföretagen har möjlighet att välja om de vill ha revision eller inte vore det intressant att undersöka hur revisionsbyråerna kommer att arbeta för att skapa och behålla förtroende för att få småföretagen att fortsätta välja revision.  Uppsatsens bidrag: Läsaren får olika definitioner på begreppet förtroende och olika sätt att både skapa och behålla förtroendet i relationer.

Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad på hur kommunikationen fungerar mellan revisorer och små respektive medelstora företag. Uppsatsen ska även undersöka om kommunikationen i sin tur påverkar förväntningsgapet hos företagen. Metod: Uppsatsen är av den deduktiva ansatsen och är utformad efter kvalitativ metod. Primärdata togs fram genom intervjuer. Slutsats: Undersökningen pekar på att det finns skillnader i kommunikationen mellan revisor och företag baserat på företagets storlek. Däremot visade det sig inte vara några större skillnader i informationsinnehållet baserat på företagets storlek. Förväntningsgapet ser annorlunda ut mellan små och medelstora företag i denna undersökning. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning fast avgränsa inriktningen till förväntningsgapet mellan revisorsassistenter och företag.