Inom Norden finns ett samarbete och en politisk satsning på att förstärka grannspråksundervisningen i skolan, vilket framgår i avtal som exempelvis deklarationen om nordisk språkpolitik. Men hur ser arbetet med att stärka grannspråksundervisningen ut? Denna studie syftar till att undersöka förhållandet mellan deklarationen om nordisk språkpolitik och de skandinaviska skolornas styrdokument. Stämmer målen och kraven i styrdokumenten överens med målen som finns i deklarationen? För att undersöka detta genomfördes analyser av dokumenten samt kvalitativa intervjuer med tre sakkunniga personer från de tre skandinaviska länderna; Anna Hannesdóttir, Heidi Lønne Grønseth och Lis Madsen. Resultat från textanalyser och intervjuer visar att det finns en förhållandevis stor diskrepans mellan styrdokumenten och deklarationen men också att det skiljer sig länderna emellan. De danska styrdokumenten förhåller sig närmast till innehållet i deklarationen av nordisk språkpolitik. Det land vars styrdokument förhåller sig längst ifrån deklarationen är Sverige. / Within the Nordic countries, there is a cooperation and a political investment in strengthening the teaching of neighbouring languages in school. This is shown by agreements such as the Declaration on a Nordic Language Policy. How is the declaration carried out within the Nordic countries? This study aims to examine the relations between the Declaration on a Nordic Language Policy and the curriculums in the Scandinavian schools. Do the aims and requirements in the curriculums agree with the aims of the declaration? To examine this, analyses of the documents were carried out as well as qualitative interviews with three experts from the three Scandinavian countries; Anna Hannesdóttir, Heidi Lønne Grønseth and Lis Madsen. The results show a quite considerable discrepancy between the curriculums and the declaration, but also a difference between the countries. The Danish curriculum is the one that mirrors the Declaration on a Nordic Language Policy the closest. The country whose curriculum mirrors the declaration the least, is Sweden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den språkliga variationen i AM 519a 4to, en västnordisk handskrift daterad till ca 1280, innehållande en avskrift av Alexanders saga. Liksom ofta är fallet med medeltida handskrifter är det inte känt vem skrivaren är, men forskningen är emellertid överens om att hela texten är skriven av en och samma hand. Genom åren har utgivare av AM 519a 4to noterat att den innehåller en blandning av isländska och norska språkdrag. Det har även framhållits att de norska språkdragen ökar gradvis allteftersom texten fortlöper. Detta påstående vilar dock inte på några systematiska undersökningar. I uppsatsen genomförs därför en analys av handskriftens språkdräkt baserad på flertalet ortografiska, så väl som lexikaliska, språkliga skillnader som anses ha förelegat mellan isländska och norska under den aktuella perioden. Undersökningsresultatet visar inte på en gradvis ökning av norska språkdrag, i stället pekar resultatet på att texten verkar bestå av tre olika språkliga faser, där den första fasen har den mest isländska karaktären, den andra den mest norska, och den tredje placerar sig någonstans däremellan. I det efterföljande resonemanget söks en förklaring till hur de tre faserna har uppstått och diskussionen landar i att de sannolikt inte kan förklaras utifrån AM 519a 4to:s skrivares personliga varietet, utan mer troligtvis härstammar från ett tidigare skede i traderingen av texten.

CriseIT är ett projekt som arbetar med att bidra till god krisberedskap genom att skapa mindre gränsregionala hinder i krisövningar över den svenska och norska gränsen mellan Värmland och Hedmarks Fylke. I tidigare krisövningar över gränsen har det varit tydligt att det uppstår språkliga barriärer. Därför har en parlör tagits fram i syfte att överbrygga dessa hinder. Syftet med detta arbete i att designa en digitalt utbildningsmodul är att ta reda på hur man kan lägga upp en utbildning som hjälper användaren i att öva på svenska och norska kristermer. Det kan vara genom att lära sig ord utantill eller genom att öva på att söka på ord och begrepp i parlören. Som metod användes ett pilottest med 11 deltagare från området krisledningsövning av en prototyp innehållande ett par olika typer av ordinlärningsfrågor samt ett kortare frågeformulär. Pilottestet gjordes på distans via det webbaserat systemet Ozlab. Upplägget av frågorna i utbildningsdelen i pilottestet fungerar övervägande bra som ett sätt att lära sig ord och som en övning i att leta på ord och begrepp i ordlistan. I slutsatserna diskuteras lämpligt LMS (Learning Management System) för en sådan utbildningsmodul. Testpersonernas kommentarer var övervägande positiva kring parlören och att hitta svar i den till utbildningsmodulen. Bland de brister som uppmärksammades var själva sökfunktionen i den pdfbaserade parlören. Det ges även synpunkter kring utveckling av parlören.

Studien undersöker i hur stor utsträckning de skandinaviska översättarna använder samma metoder när de översätter. För att kunna studera detta undersöks den danska, norska och svenska översättningen av den franska romanen L’élégance du hérisson med hjälp av Vinay och Darbelnets (1958/1977) metodologi. I studien kommer också översättarna till tals om de situationella faktorer som kringgärdat översättningsprojektet. Det största fokuset ligger på de indirekta översättningsmetoderna, eftersom det är dessa som visar på de största skillnaderna. Resultaten visar att översättarna väljer samma metoder i 42 % av den totala översatta textmassan. Resultaten visar också att den danska översättningen har störst användning av indirekta översättningsmetoder och därmed också är den måltext som avviker mest från källtexten, medan den norska måltexten är rik på så kallad traduction littérale och ligger närmast källtexten. / The study investigates to what extent the Scandinavian translators use the same methods when translating. The Danish, Norwegian and Swedish translations of the French novel L’élégance du hérisson are analyzed using Vinay and Darbelnet’s (1958/1977) methodology. In the present study the translators are also questioned about so called situational factors that might have influenced the translation process and its outcome. There is a major focus on the methods that are characterized by indirect translation, since these in a clear way indicate differences. Results show that the translators use the same methods in 42 % of the cases in the analyzed material. Results also show that the indirect translation methods are widely used in the Danish target text and it hence also distances itself the farthest from the source text, whereas the Norwegian target text is rich in litteral translation and closest to the source text.

ANNOTATION The topic of this thesis is Financial Mechanisms of the European Economic Area and Norwegian Financial Mechanism and their using in the Czech Republic. In the introductory part there is described evolvement of these mechanisms since the foundation of the European Free Trade Association and the European Communities to their bilateral cooperation. This cooperation resulted in the creation of the European Economic Area. These Financial Mechanisms existence is based on creation EEA. The goal of this thesis is to present possibilities of the financial mechanisms and to show potential applicants for a financial support, how they could apply for the supporting finance and what they could expect. Furthermore the thesis contains analysis concerning use of the mechanisms in five years period 2004 -2009 and evaluation of results from questionnaire survey focused on one of the grants - Fund for Non-governmental Non-profit Organization. A general goal of this thesis is to provide to general and professional public compact information relating to the topic.

No description available.

In the first part of my thesis I deal with teoretical specification of a not-profit organization, especially teoretical specification of a state allowance organization, foundation, financial management, financial relations determined by the founder, ways of financing of the state allowance organization, fundraising and steps of project development with a view to gain a grant. In the second part of my thesis I deal with detecting various ways of financing of a concrete state allowance organization, its finance opportunity evaluation, suggestion and recommendation what ways of financing to take up in the future.

SAMMANFATTNING   Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt.   Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag. Grunden till detta baserar sig huvudsakligen på problem med lagens allmänna ordalydelse där det skulle bli svårt för allmänheten att förutse vad som är tillräcklig hjälp och inte. Sådan plikt ansågs också överflödig dels på grund av att Sverige har flertalet specialbestämmelser med påbud om ingripande men även för att allmänheten ser det som en moralisk plikt att hjälpa nödställda.   Då området för konsekvenserna är oöverskådligt har jag valt att fokusera på två huvudproblem som grund till frågeställningarna. Den första frågan är om Norges lagstadgade plikt i § 387 NSL är en god förebild för Sverige vid utformning av bestämmelsens ordalydelse och tillämpning av densamma?   Den andra frågan rör medhjälp till självmord som är straffritt i Sverige. Kan detta straffria område komma att påverkas rent straffrättsligt vid införande av plikt att bistå nödställd?   För att besvara dessa frågor har en i huvudsak rättsdogmatisk metod med komparativa inslag valts. Då Norges stadgande ligger till grund för en av frågeställningarna är det naturligt att huvudfokus ligger på detta grannland.   Vid äkta underlåtenhetsbrott är det uttryckligen underlåtenhet att vidtaga en påbjuden handling som är den straffbelagda gärningen. Oäkta underlåtenhetsbrott kriminaliserar en underlåtenhet som är kausal till uppkommen effekt. Dock måste gärningsmannen befinna sig i garantställning för att straffansvar skall kunna utkrävas vid detta brott. Handlingsplikten kan uppstå genom åligganden i lag, avtal eller eget föregående handlande. Det sistnämnda innebär att gärningsmannen själv framkallat en viss fara som resulterat i en effekt, det vill säga skada av något slag, där garanten bestraffas för underlåtenhet att avvärja denna effekt.   Norges § 387 NSL är utformad som ett äkta underlåtenhetsbrott, men uttryckligen i lagtexten stadgas att för det fall den nödställde omkommer utdöms ett högre fängelsestraff än om denne överlever. I praktiken tillämpas stadgandet som om det vore ett oäkta underlåtenhetsbrott där den underlåtande straffas för uppkommen effekt. Tidigare nämndes att i svensk rätt sker detta endast vid oäkta underlåtenhetsbrott där gärningsmannen är garant. Slutsatsen tillhörande den första frågeställningen är att Norges stadgande inte bör ses på som en god förebild vid ett eventuellt införande av hjälpplikt då allmänheten indirekt hamnar i garantställning och straffas i enlighet därmed.   Den andra frågeställningen gällande huruvida den straffria medhjälpen till självmord kan komma att påverkas av nämnda plikt besvaras jakande. Den som försöker begå självmord är i nöd. När medhjälparen underlåter att rädda den nödställdes liv kan denne dömas för underlåtenhet att bistå nödställd. Hur denna problematik för svensk del skall hanteras förtäljer inte historien.