Bakgrund: Ökande övervikt och fetma är ett stort problem världen över. Genom att förbättra individers hälsa kan kostnaderi miljardbelopp minskas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga arbetsgivares insatser för ökad fysisk aktivitetbland sina anställdasamt att undersöka om det går att förstå eventuella effekter av insatserna mot bakgrund av nudging. Metod: Valda metoder är en litteraturgenomgång samt intervjuer med representanter från svenska organisationer. Resultat: De vanligast förekommande typerna av insatser för ökad fysisk aktivitet är coachning, aktiviteteroch verktyg för att följa sina framsteg. Detyper av insatser som verkar ge störst ökning av fysisk aktivitet är individanpassning och olika verktygför att följa sina framsteg. Slutsats: Utifrån kartläggningen kan det konstateras att många olika slags insatser används, men att endast en liten delav devanligaste typerna av insatser har bevisad effekt.Utifrån studiernas beskrivningar av metod och interventionär det svårt att dra några slutsatser omvilkanudgetteknikereller kombinationer av nudgetekniker som har störst effekt på fysisk aktivitet.Även mer omfattandeindividuellinformation om deltagarna skulle kunna ge bättre förutsättningarför att förklara effekter mot bakgrund av nudging och beteendeekonomi.

It is commonly believed that paternalism is at odds with libertarianism. Recent literature has suggested that there are forms of paternalism which are acceptable to libertarians: namely “nudging”, sometimes even referred to as “libertarian paternalism”. The purpose of this paper is twofold. First, to investigate the taxonomical question of how libertarianism, paternalism and nudging relate to each other. Secondly, to investigate whether, and if so when, paternalism is compatible with libertarianism. I argue that any action which is not coercive is compatible with libertarianism. Thus, any non-coercive paternalist action is compatible with libertarianism. I also argue that there are several paternalist action types, such as nudges, informing and incentivizing, which are not coercive, and thus are compatible with libertarianism.

Nowadays, consumers are being exposed to a large selection of food alternatives with an aim of helping with health matters. For that reason, the consumption of healthy food has been increasing among people, but at the same time, the consumption of unhealthy food has expanded. Due to the advanced technology, there is more information available about health, which makes the consumers’ knowledge about diseases caused by their way of living to grow. Simultaneously, there has been studies proving that consumers’ choices do not often resemble their attitudes.  Since consuming healthy food is more popular nowadays, this study had the aim of examining if consumers will choose a grocery store based on different attributes. The study is based on several theories that are the starting point for the study’s research questions which are; Does the selection of healthy food affect consumers’ choice of a grocery store? Does nudging of healthy food affect consumers’ choice of a grocery store? The theories that are used in this study are nudge theory, libertarian paternalism theory, behavioral economics, theory of reasoned action, theory of planned behavior, social marketing theory, choice architecture, cognitive architecture and status quo.  The data was collected through a questionnaire, where different questions had the aim to measure what affects consumers when choosing a grocery store. In total, the study gathered a sample of 136 responses whereas 8 of them were removed from the study as outliers. The outcome of this study is based on two independent variables; healthy food and nudging and one dependent variable; choice of grocery store. These variables are composite variables created from a range of other variables. The composite variable healthy food is created from variables checklist, avoidance of unhealthy/unnecessary food, people’s affection, healthy thinking, food habits, attitude of healthy eating, past purchasing behavior, intention and behavior, same groceries and new groceries. The composite variable nudging is created from variables product placement, memory, product placement affection on consumers’ purchasing behavior and visible healthy food. The dependent variable choice of grocery stores was created from the variables; number of healthy food alternatives, price of healthy food, marketing of healthy food and place of grocery store.  This study was analyzed in the data program STATA where a multiple linear regression was used to test the hypotheses. According to the result from the regression analysis, there is a significant level between healthy food and consumers' choice of grocery stores. In addition to that, the study shows that there is a significant level between nudging and consumers' choice of grocery stores. Thus, the null hypothesis of this study was rejected.

Since agriculture is a large source of emissions today, changes in our food production and consumption are required to reach EU climate goals. This study aims to find out if nudging combined with knowledge-based system can be used to influence customers’ choice towards more sustainable food. To investigate how the knowledge-based system should be created a quasi-field experiment was performed to measure the effect of re-ordering a menu (with vegetarian options on top). Previous studies have shown that nudging yields result, but without reporting how customers feel about being nudged. To investigate this, a selection of participants with different demographics (age, sex etc.) were presented digital lunch menus and their feelings and thoughts were observed through qualitative research in the shape of think aloud sessions. The participants were presented with three menus that used different nudging tactics. The results were used to create a conceptual model of a digital menu system based which builds upon knowledge-based systems. The system integrated social, label and order nudges as well as profit margin to create a system that is sustainable in the perspective of climate, as well as economy. / Eftersom lantbruket är en stor källa till utsläpp idag så krävs det förändringar i vår produktion såväl som konsumtion om vi ska nå EU klimat mål. Den här studien siktar på att ta reda på om nudging i kombination med knowledge-based systems kan användas för att påverka kunders val mot hållbar mat. För att undersöka hur ett knowledge-based system ska skapas så utfördes ett kvasi-fält-experiment för att mäta effekten av att ställa om ordningen på en meny (där de vegetariska alternativen var högst upp). Tidigare studier har visat att nudging ger resultat, men utan att rapportera hur kunder upplever att bli nudged. För att undersöka detta så visades deltagare med olika demografi (ålder, kön osv.) en digital lunchmeny, där deras känslor och tankar observerades genom kvalitativ forskning i form av think aloud sessioner. Deltagarna blev presenterade tre menyer som använde olika nudging taktiker. Resultaten användes för att skapa en konceptuell modell för en digital meny som bygger på knowledge-based systems. Systemet integrerade social, label, ordning nudges så väl som vinstmarginal för att skapa ett system som är hållbart både från klimat och ekonomiskt perspektiv.

Problematiken med matsvinn utgör ett globalt hållbarhetsproblem och konsumenternasbeteende har identifierats som den främsta bidragande faktorn till problematiken. En minskning av matsvinn måste ske för att en övergång till och utveckling av cirkulär ekonomi ska kunna realiseras, vilket ses som en direkt nödvändighet för att uppnå en hållbar utveckling. En förändring av de val konsumenter gör vid inköp av livsmedel ses som avgörande för att uppnå en minskning av det matsvinn som uppstår inom dagligvaruhandeln. Produkter med annorlunda utseende, kort utgångsdatum och skadad förpackning benämns som klass II-produkter, varpå en stor andel av dagligvaruhandelns matsvinn uppstår av just klass II-produkter. E-handel av mat har ökat drastiskt och utgör en viktig handelsplattform där det behövs åtgärder som syftar till att uppnå en förändring av konsumenternas beteende och val av livsmedel. Nudging utgör ett verktyg som används för att influera beteenden i en bestämd riktning och har identifieratssom en potentiell åtgärd att implementera inom dagligvaruhandelns e-handel, för att influera konsumenter att ta val av produkter som i en förlängning kan leda till minskat matsvinn. Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen om vilka möjligheter och utmaningar det finns vid användandet av nudgingverktyg inom dagligvaruhandelns e-handel, för att influera konsumenters val av klass II-produkter. Val som i förlängningen kan leda till minskat matsvinn och utveckling av cirkulär ekonomi. För att utveckla denna förståelse, har vi utformat ett experiment som simulerar en fiktiv e-handel av dagligvaror, där olika nudgingverktyg implementerats i relation till klass II-produkter. Detta experiment har genomförts av studiens elva deltagare och därefter har dessa intervjuats. Den teoretiska bakgrunden om matsvinn, beslutstagande och nudging har ställts i relation till det material som samlats in genom intervjuerna, för att därefter användas för att besvara studiens problemformulering: Hur upplever konsumenter nudging i relation till klass II-produkter inom dagligvaruhandelnse-handel? Studiens resultat visar att konsumenternas upplevelse av nudging i relation till klass II-produkter inom dagligvaruhandelns e-handel, beror på konsumenternas preferenser, erfarenheter, förväntningar, konsumtionsmönster och ett antal demografiska faktorer. De största utmaningar och möjligheter för dagligvaruhandelns e-handel ses ligga i konsumenternas erfarenheter och preferenser, samt förverkligandet av transparens och tillit.

FN:s globala mål nummer två är att se till att avskaffa all hunger. För att uppnå detta så ska man bland annat säkra tillgången till näringsriktig mat för alla. Denna studie syftar till att undersöka hur skadedjur inom småskalig potatisodling kan ses som nyttodjur. Ur ett producentperspektiv genom att besvara frågeställningen; Hur ser en grupp producenter på möjligheten att ta tillvara på skadedjur inom livsmedelsproduktion? kopplat till främst teorierna design thinking, cirkulär design samt foodtech.  Vidare undersöks konsumenternas inställning genom frågeställning; Hur ser ett urval konsumenter på möjligheten att använda insekter som livsmedel? kopplat till teorierna foodtech, nudning samt neofobi. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativa enkätundersökning. Resultatet av de båda metoderna visar att det finns ett motstånd till insekter både inom potatisodling men också till insekter som livsmedel. Studien visar dock att det finns utvecklingsmöjligheter inom detta område.

I mitt självständiga arbete så har jag utformat en digital lösning med syfte att motverka samhällets stora problem med matsvinn, detta i form av en konsument-app som även inkluderar en tjänst för hemleverans av matkassar, i en annorlunda tappning

Dagens föränderliga samhälle riktar stort fokus mot att utveckla strategier för att bemöta de omfattande klimatförändringarna. Nudging är ett relativt nytt koncept som syftar till att främja önskvärda beteenden med hjälp av enkla medel. På senare år har nudging fått allt större uppmärksamhet inom hållbarhetsarbetet och har tillämpats i ett flertal olika planeringssammanhang för att bidra till den hållbara omställningen. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur nudging i ett planeringssammanhang utgjort en egen inramning av hållbarhetsarbetet och formulering av hållbarhetsstrategier. Genom att granska hur implementeringen av nudging har sett ut i ett planeringssammanhang ämnar studien att undersöka vilken funktion nudging-verktyget fyller i den stora utmaningen till att bli mer hållbart. Detta har genomförts genom att granska Linköpings kommuns projekt “Hållbara kvarteren i Lambohov” utifrån hur de presenterar hållbarhetsutmaningar och vilka beteenden kommunen belyser som centrala för att främja en hållbar utveckling. Resultatet visar på att nudging som hållbarhetsstrategi kan bidra till hållbar planering, men att det krävs vidare arbete med att utforska konceptet för att utfallet i praktiken ska leda till förändring.

När en designer tar fram en kampanj finns en underförstådd önskan att mottagaren kommer förändra sina åsikter eller beteenden när hen ser materialet. Men om vi ska använda oss av påverkansstrategier som metod, måste vi undersöka potentiella risker och om det är alls är möjligt att styra mottagare på ett ansvarsfullt sätt. Ett område där det är särskilt intressant att diskutera detta är design kring miljöfrågor. I en fallstudie av en kampanj från Naturskyddsföreningen om bidöden undersöker jag hur design använts för att förmedla insektsdöden som problem och för att uppmuntra till handling, med utgångspunkt i en beteendevetenskaplig teori kallad ”nudge theory”. Jag diskuterar även hur teorins upphovsmän Thaler & Sunstein (2008) applicerar nudge theory på klimatfrågor och granskar kritiskt anammandet av teorin som en del av designprocesser, med anledning av den inneboende risken för paternalism i Thaler & Sunsteins ramverk av påverkansstrategier. Resultatet av analysen är att Thaler & Sunsteins teori om påverkansstrategier innehåller vissa aspekter som kan vara användbara i syfte att uppmuntra miljövänligt beteende, men att teorins liberalistiska teoribas innebär begränsningar som förminskar dess förmåga att låta människors sociala natur inspirera samarbete. De största risker jag identifierat med användandet av påverkansstrategier är att de stjäl vår redan knappa uppmärksamhet, de kan klassificeras som starkare än bara mjuk övertalning och framförallt så finns inte demokratiskt lika förutsättningar för alla aktörer i samhället att producera påverkansstrategier.

Uppsatsen har som syfte att undersöka om fyra restauranger i Malmö använder sig av nudging via grafisk design för att få folk att konsumera mer hälsosamt. Problemet är att fetma och dess följdsjukdomar ökar i Sverige. Samtidigt ökar även trenden med att äta ute. Jag har därför gjort en komparativ visuell analys av fyra menyer från restauranger i Malmö. Slutresultatet visade att de använder sig av såväl typografi som färg, hierarki och bilder som nudgingmetoder för att marknadsföra sina maträtter, men inte för att främja de mer hälsosamma alternativen. Genom min undersökning kan jag ge en grundläggande förståelse för begreppen menypsykologi och nudging, och hur man kan leda människor till att välja mer hälsosamma alternativ när de äter på restauranger.