Denna studie undersöker användningen av digital nudging för att främja hållbarhet i stadsmiljöermed fokus på luftkvalitet. I takt med samhällets ökande digitalisering och behovet av att hanteramiljöutmaningar blir digital nudging en allt mer relevant metod för att påverka beteenden ochbeslutstagande. Trots potentialen med digital nudging för hållbarhetsarbete finns det en brist påempirisk forskning, särskilt inom kommunala kontexter. Studiens syfte är att undersöka hurdigital nudging kan användas för att förbättra stadsmiljön och främja hållbara val. Genom attintegrera teori om nudging, digital nudging, persuasive design, användarupplevelse ochprojektprocesser strävar studien att förstå hur digital nudging kan implementeras effektivt för attpåverka invånarnas beteende och beslutstagande. Genom en kvalitativ fallstudie söker studien endjupare förståelse för hur digital nudging kan bidra till hållbarhetsarbete på lokal nivå. Studiensbidrag ligger i att öka förståelsen för digital nudging i kommunala sammanhang och desspotential för att främja hållbarhet i stadsmiljöer. Genom att integrera teoretiska ramverk ochpraktisk tillämpning strävar studien efter att bidra till en mer holistisk förståelse förimplementeringen av digital nudging för hållbarhetsarbete. Slutsatserna betonar vikten av attinledningsvis ha en tydlig projektprocess för användning av digital nudging. Dessutom framhävsatt en kombination av digital nudging och nudging i en fysisk miljö är en framgångsfaktor för attnå ut till den breda målgrupp som en stadsmiljö representerar. / This study examines the use of digital nudging to promote sustainability in urban environments,with a focus on air quality. As society increasingly digitizes and the need to addressenvironmental challenges grows, digital nudging becomes a more relevant method forinfluencing behaviors and decision-making. Despite the potential of digital nudging forsustainability efforts, there is a lack of empirical research, particularly within municipal contexts.The aim of this study is to investigate how digital nudging can be utilized to enhance urbanenvironments and promote sustainable choices. By integrating theories of nudging, digitalnudging, persuasive design, user experience and project processes, the study seeks to understandhow digital nudging can be effectively implemented to influence residents' behavior anddecision-making. Through a qualitative case study, the research seeks a deeper understanding ofhow digital nudging can contribute to sustainability efforts at the local level. The study'scontribution lies in increasing understanding of digital nudging in municipal contexts and itspotential to promote sustainability in urban environments. By integrating theoretical frameworksand practical application, the study aims to contribute to a more holistic understanding of theimplementation of digital nudging for sustainability efforts. The conclusions emphasize theimportance of initially having a clear project process for the use of digital nudging. Additionally,it is highlighted that a combination of digital nudging and nudging in a physical environment is asuccess factor for reaching the broad target audience that an urban environment represents.

Logisektorn står för en betydande del av resurskonsumtionen och den miljömässiga påverkan från turistindustrin. Idag finns ett växande antal miljömärkningar för att hjälpa logianläggningar att bli mer hållbara - en av de ledande internationella miljömärkningarna är Green Key. Logianläggningar kan ha olika motiv till att ansluta sig till en miljömärkning förutom ett internt miljöengagemang; kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar, fler gäster och ökad lönsamhet. Den här studien har undersökt skillnader kring Green Keys effekter på anläggningar smiljöprestanda beroende på typ av anläggning, samt om antalet uppfyllda poängkriterier påverkar miljöprestandan. Syftet var framförallt att ta reda på om Green Key minskar logianläggningars miljöpåverkan över tid, och om märkningen leder till ett ökat antal gäster beroende på vilken typ av gäster anläggningarna hade främst. En kvantitativ metod valdes och longitudinell data över Green Key-anslutna hotell och vandrarhems årliga vatten-, el- och energiförbrukning samlades in. Även data över antal gästnätter per år, typ av gäster och total inomhusyta sammanställdes. Statistiska tester genomfördes och de visade att det inte fanns ett samband mellan antal uppfyllda poängkriterier och miljöpåverkan. Logianläggningarnas resursförbrukning skiljde sig endast åt gällande elförbrukning, där hotell hade en signifikant högre elförbrukning/m2 än vandrarhem. Resultatet visade att det fanns en effekt av Green Key på anläggningarnas resursförbrukning över tid. Effekten slog något olika, men majoriteten av anläggningarna hade minskat förbrukningen över tid. Det fanns en signifikant skillnad i vattenförbrukning/gästnatt från startåret med Green Key i jämförelse med 2015. Det fanns ingen skillnad i ökning av antalet gäster beroende på typ av gäster, men antalet gästnätter totalt var dock fler efter en miljömärkning med Green Key än före. Det är emellertid svårt att påvisa om effekten beror på Green Key eller andra faktorer. / The accommodation sector accounts for a significant proportion of resource consumption and environmental impact of the tourism industry. Today, there are a growing number of ecolabels in the accommodation sector to help establishments become more sustainable. One of them is the international eco-label Green Key. Lodging establishments have different motives for joining an eco-label in addition to an internal commitment to the environment; cost savings, competitive advantages, more guests and increased profitability. This study investigated if there is any difference when it comes to the effects of Green Key depending on the type of facility, and if the number of ‘scoring criteria’ affect environmental performance. The purpose was mainly to find out whether Green Key reduces the environmental impact over time, and if the label leads to an increased number of guests, depending on the type of guests. A quantitative method was chosen and longitudinal data over Green Key hotel and hostel's annual water, electricity and energy consumption was collected. Data on the number of guest nights per year, type of guests and total indoor area was also collected. Statistical tests were conducted and they showed that there was no correlation between the number of ‘scoring criteria’ and environmental impact. Only hotel and hostel's electricity consumption differed - hotels had a significantly higher electricity consumption/m2 than hostels. The results showed that there was an effect of Green Key on the establishments' resource consumption over time, although the effect differed. However, the majority of the establishments had reduced their resource consumption over time. The results also showed that there was a significant difference in water consumption per guest night from the starting year with Green Key in comparison with 2015. There was no difference in the increase of guest nights, depending on the type of guests. Although, the number of guest nights in total had significantly increased after the establishments had been rewarded with Green Key. However, it is difficult to demonstrate that the effect depends on Green Key.

Matsvinn är ett problem som genomsyrar hela livsmedelskedjan och ger upphov till ekonomiska förluster, negativ miljö- och klimatpåverkan och utömning av ändliga resurser. Den förändring som krävs för att motverka dessa negativa effekter är enorm. I Sveriges skolor är förlusterna i form av slängd mat en fråga om ett kostsamt slöseri, dels ur miljösynpunkt, men också med hänsyn till kommuners begränsade resurser. På grund av detta är behoven av svinnreducerande åtgärder stora. Någonting som kan hjälpa till att minska omfattningen av matsvinnsproblemet är beteendeförändring. Tyvärr kan vi inte förvänta oss att förändring skall ske på tu man hand. Vi behöver styrmedel som kan knuffa oss i rätt riktning. Denna uppsats är ett teoretiskt underlag som undersöker och beskriver hur nudging, ett verktyg för hållbara beteenden, kan vara en del av lösningen på matsvinnsproblemet i skolor. Rekommendationer för utformning och införande av sådana förändringsstrategier presenteras, med särskilt fokus på planerade åtgärder (nudges) och praktisk tillämpning. Målet är att studien skall kunna bidra till tillämpningen av beteendeinsikter inom miljöområdet. Två tidigare studier ligger som grund för uppsatsen, en litteraturstudie, som syftat till att undersöka nudging som ett hjälpmedel för hållbar samhällsutveckling, och en pilotstudie, som syftat till att undersöka elevers beteende i matsalen och hur de handskas med maten som blir över. Första studien fann flera praktiska brister om nudging (verktyget) skall brukas lyckosamt, långvarigt och i större utsträckning inom miljöarbetet. Pilotstudien fann irrationellt fattade beslut bland elever. För att svara på hur nudging kan vara en del av lösningen på problemet med bortkastad mat i skolor tillämpade uppsatsen det strategiska ramverket för hållbar utveckling. Enligt det strategiska ramverket för hållbar utveckling tillämpas nudges som en katalyserande åtgärd medan nudging är ett konkret verktyg för strategiskt beteendeförändringsarbete. I uppsatsen presenteras nudging och nudges som två separata delar av beteendeförändringsarbetet, vilket förtydligar begreppens omfattning och roll i problemlösningen samt att det också illustrerar hur respektive del kan vara en egen del av lösningen på problemet. Utifrån kartläggning av orsaker och faktorer som står i vägen för en önskvärd beteendeförändring, drar uppsatsen slutsatser om att det finns en teoretisk potential att använda nudging för att främja en hållbar utveckling i skolor och minska matsvinnet, främst när eleverna är på väg att lämna matsalen, men också vid uppläggningssituationen och under ordinarie skoltid. Identifierade områden att fokusera på vid tillämpningen av nudges var främst feedback och återkoppling, smarta ankare, ordning, normativa budskap, engagemang, påminnelser, färre alternativ, strategisk planering, upplysning av förluster och minskat socialt bevis. Utöver detta, gav uppsatsen slutligen förslag för arbete med nudging ur ett ovan- eller underperspektiv (genom att integrera bedömningsfrågor i beslutandeprocessen) för att anpassa tillämpningen av åtgärder. / Food waste is a problem that permeates the whole food supply chain and cause economic losses, negative effects on the climate and environment and depletion of finite resources. The scale of required change necessary to counteract the negative effects is huge. In Swedens schools food waste loss is a matter of a costly wastage, both from an environmental perspective, but also with regard to municipalities' limited resources. Due to this, there is a big demand for waste loss reducing measures. Something that can help mitigate the extent of the food waste problem is behavioral change. Unfortunately, we cannot expect change to occur on one’s own. We need tools that can nudge us in the right direction. This thesis is a theoretical base that explores and describes how nudging, a tool for sustainable behaviors, can be a part of the solution to the food waste problem in school canteens. Recommendations for design and implementation of such change strategies are presented, with a special focus on planned interventions (nudges) and practical application. The goal is that the study will contribute to the application of behavioral insights in the environmental field. The foundation of the thesis consists of two earlier studies, a literature study, aimed at examining nudging as a tool for sustainable societal development, and a pilot study, aimed at examining students' behavior in canteens, and how they deal with leftovers. The first study found a number of practical shortcomings if nudging (the tool) is to be used successfully, long-term and more extensively in environmental work. The pilot study found irrationally made decisions among students. In order to answer how nudging can be part of the solution to the food waste problem in schools, the thesis applied the strategic framework for sustainable development. According to the strategic framework for sustainable development nudges employs as a catalyzing action while nudging is a tangible tool for strategic behavior change management. In the thesis nudging and nudges are presented as two separate parts of the behavior change management process, this also illustrates how each part can be part of the solution to the problem, because it clarifies the scope of the notions and their role in resolving the issue. Based on knowledge gained from the pilot study, the thesis draws conclusions that there is a theoretical potential to use nudging to encourage sustainable development in school canteens and reduce food waste, especially when students are about to leave the canteen, but also in the serving situation and during everyday school hours. Identified areas to focus on when applying nudges were mainly evaluation and feedback, smart anchors, order, normative messages, commitment, reminders, fewer options, strategic planning, loss disclosure and less social proof. In addition to this, the thesis finally gave suggestions for working with nudging from an above- or below perspective (by integrating assessment questions in the decision-making process) to adjust the application of interventions.

Nudging is a relatively new phenomenon that has become increasingly popular at both corporate and social levels. A nudge can affect people to make better decisions that benefit both themselves and society as a whole. Previous research has focused on how nudging should be used in physical environments, however, how nudging should be designed digitally is comparatively unexplored. As society is becoming more reliant on digital formats, more online decisions are taking place and some of the most common decisions online are the ones when consumers are choosing groceries. Efficiently designing digital nudging to groceries could potentially lead to improved public health and environment. The study therefore aims at creating an understanding of how consumers are affected by digital nudging when purchasing groceries online. The study also aims at investigating whether the traditional theories of nudging can be applied within a digital context. In this study, a qualitative method was used with a deductive approach. Data collection has taken place through observations where twelve respondents conducted a simulated purchase in a prototype where digital nudging was used. In addition, data collection has been carried out with interviews, which enabled an analysis of the extent to which digital nudging affected respondents at the time of purchase. One of the study’s conclusions is that consumer purchasing behaviour was affected in 12 out of 48 cases, in contact with digital nudging when buying groceries online. In these cases, digital nudging resulted in consumers were making healthier and more environmentally friendly choices. Another conclusion is that the traditional nudging theories can be applied to digital environments. However, it is harder to apply digital nudging on groceries, rather than other parts of the grocery shopping process, as habits and price perceptions are established factors when purchasing groceries. The study is of interest to system designers who develop and build IT systems, for the public who get an increased understanding of the impact of digital nudging, but also for government agencies such as the Swedish Environmental Protection Agency and the Public Health Agency, for an improved environment and public health. / Nudging är ett relativt nytt fenomen som blivit allt populärare på både företags- och samhällsnivå. En nudge, eller knuff, kan påverka människor till att fatta bättre beslut som gynnar dem själva och samhället i stort. Tidigare forskning har haft stort fokus på hur nudging bör användas i fysiska miljöer, men hur nudging borde utformas digitalt är förhållandevis outforskat. När samhället blir allt mer digitaliserat fattas allt fler beslut på nätet och några av de vanligaste besluten som sker där är val av dagligvaror. Att utforma effektiv digital nudging på dagligvaror hade potentiellt kunnat leda till en bättre folkhälsa och miljö. Studien syftar därför till att skapa en förståelse för hur konsumenter påverkas av digital nudging vid köp av dagligvaror online. Studien syftar även till att undersöka huruvida de traditionella teorierna inom nudging går att applicera på ett digitalt kontext. I studien användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där de traditionella teorierna inom nudging har applicerats till en digital kontext. Datainsamlingen har skett genom observationer där tolv respondenter genomfört ett simulerat köp i en prototyp där digital nudging använts. Vidare har datainsamlingen kompletterats med intervjuer för att möjliggöra för en analys, för i vilken utsträckning digital nudging påverkat respondenterna vid köpet. En slutsats som studien kommit fram till är att konsumenters köpbeteende påverkades i totalt 12 av 48 fall, i kontakt med digital nudging vid köp av dagligvaror. I dessa fall ledde digital nudging till att konsumenterna fattade hälsosammare och miljövänligare val. En annan slutsats är att de traditionella teorierna inom nudging går att applicera på digitala miljöer. Det är dock svårare att applicera digital nudging på dagligvaror, snarare än andra delar i köpprocessen av dagligvaror, då det finns etablerade faktorer som påverkar val av dagligvara, såsom vanor och prisuppfattningar. Studien är bland annat av intresse för systemdesigners som utformar IT-system, för allmänheten som får en ökad förståelse för digital nudging och dess påverkan, men även för statliga myndigheter som Naturskyddsverket och Folkhälsomyndigheten för en bättre miljö och folkhälsa.

Cette thèse a développé et mis en œuvre des algorithmes itératifs d'assimilation de données pour un modèle d'océan aux équations primitives, et les a comparés avec d'autres méthodes d'AD bien établis tels que le 4Dvar et le Singular Evolutive Extended Kalman (SEEK) Filtre /lisseur. Le modèle numérique utilisé est le modèle NEMO. Il a été configuré pour simuler la circulation typique subtropicale en double gyre. Les nouveaux algorithmes itératifs proposés, semblables au Nudging direct et rétrograde - BFN, sont tous basés sur une séquence d'intégrations alternées du modèle direct et rétrograde. Ce sont le ``Backward Smoother'' (BS), qui utilise le modèle rétrograde pour propager librement des observations "futures" en rétrograde dans le temps, et le ``Back and Forth Kalman Filter'' (BFKF), qui utilise également le modèle rétrograde pour propager les observations en arrière dans le temps, mais qui à chaque fois qu'un lot d'observations est disponible, réalise une étape de mise à jour du système similaire à l'étape de mise à jour du filtre SEEK. Le formalisme Bayésien a été utilisé pour dériver ces méthodes, ce qui signifie qu'ils peuvent être utilisés avec n'importe quelle méthode qui estime la probabilité postérieure du système par des méthodes séquentielles. Les résultats montrent que l'avantage principal des méthodes basées sur le BFN est l'utilisation du modèle rétrograde pour propager les informations des observations en arrière dans le temps. / This thesis developed and implemented iterative data assimilation algorithms for a primitive equation ocean model, and compared them with other well established DA methods such as the 4Dvar and the Singular Evolutive Extended Kalman (SEEK) Filter/Smoother. The new proposed iterative algorithms, similarly to the Back and Forth Nudging (BFN), are all based on a sequence of alternating forward and backward model integrations. Namely, they are the Backward Smoother (BS), which uses the backward model to freely propagate “future” observations backward in time, and the Back and Forth Kalman Filter, which also uses the backward model to propagate the observations backward in time but, at every time an observation batch is available, an update step similar to the SEEK filter step is carried out. The Bayesian formalism was used to derive these methods, which means that they may be used with any algorithm that estimates the “a posteriori” conditional probability of the model state by means of sequential methods. The results show that the main advantage of the methods based on the BFN is the use of the backward model to propagate the observation informations backward in time. By this way, it avoids the use of the adjoint model, needed by the 4Dvar, and of unknown temporal correlations, needed by the Kalman Smoother, to produce initial states or past model trajectories. The advantages of using the Back and Forth (BF) idea rely on the implicit use of the unstable forward subspace, which became stable when stepping backwards, that allows the errors components projecting onto this subspace to be naturally damped during the backward integration.

Föreställ dig att du har funderat ett tag på att börja äta mer hälsosamt, även om du inte kan förmå dig till att börja. Plötsligt en dag känns det där hälsosamma alternativet i restaurangen som ett mycket naturligt val att ta och en anledning till det kan bero på att restaurangen hade utformat en nudge som du blev påverkad av. Nudging syftar till att utforma den miljö som ett beslut fattas i för att påverka och styra individen till att ta ett visst beslut, som gynnar både individen och samhället. I nuläget används nudging i stor utsträckning inom politiken, även om andra aktörer har börjat tillämpa detta inom andra verksamhetsområden. Det finns relativt lite forskning som visar hur företag arbetar med nudging och den forskning som finns berör till stor del området hälsa- och livsstil. Denna studie syftar till att få en inblick i hur företag inom detaljhandelsbranschen tillämpar nudging inom fysisk butik och e-handelsplattform. För att ta reda på detta har studien tillämpat en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomfördes med olika detaljhandelsföretag. Studien visade att företagens aktiviteter överensstämmer med nudging, dock uppfyllde de inte alla kriterier en nudge bör uppfylla. Studien påvisade även att företagens sätt att arbeta med nudging inte alltid gynnar både individen och samhället, och att flertalet av de aktiviteter som företagen verkställer gynnar företaget i slutändan. / Picture yourself wanting to eat healthier, but you have experienced adversity to start. All of a sudden while standing in the restaurant, that healthy option that seemed so far away, now seems like the proper decision to make. A reason for the sudden change may be due to a nudge that the restaurant has reinforced in order to influence you subconsciously. The concept of nudging aims to shape the environment to indirectly influence the behavior of an individual to make a certain decision that benefits both the individual and society. Today, nudging is mostly used in politics, however the use of nudging is expanding and is now being applied in other societal functions as well. The current research on how nudging is used in corporations is relatively limited and mainly focuses on health and lifestyle. Therefore, the aim of this study is to get an insight how retail companies use nudging in stores and on e-commerce platforms. In order to examine how swedish retail companies use nudging as a positive reinforcement technique, this study used a quality method where six interviews were conducted with several retail companies. The study concludes that the retail companies’ methods conform nudging, however all criterias included in the concept of nudging were not fulfilled. The study also demonstrates that companies way of working with nudging not always benefits the individual and society, and many of the activities does in the end benefit the companies.

Studien grundar sig i den problematik som finns med nedskräpning. Nedskräpning skapar negativa konsekvenser för miljön och kan skapa en känsla av otrygghet hos invånarna i samhället. Syftet är att undersöka Laholms kommuns möjligheter att implementera nudgingåtgärder. Åtgärderna ska redovisas i deras kommande avfallsplan tillsammans med målen för minskad nedskräpning. Kontakt med tjänstemän på Laholms kommun har skapat en förståelse för kommunens nuläge och framtida insatser. Fyra kategorier har formulerats som baserar sig på insamlade svar från gruppintervjuer med gymnasielever i Laholm. De identifierade kategorierna är: orsaker till nedskräpning, soptunnors tillgänglighet, intryck av soptunnor samt kunskap om nedskräpning. Genom elevintervjuerna skapades en förståelse över vilket skräp som slängs offentligt samt vilka åtgärder som uppskattas. Ytterligare åtgärdsförslag fanns från tidigare nudgingarbete som andra länder och kommuner använt sig av. Den yngre generationen har i både intervjuer och vetenskapligt material visat sig bidra till nedskräpning på offentliga platser. En analys av ungas beteende är därmed relevant att inkludera i studien. Åtgärder som utgår från nudging är ett användbart verktyg för kommuner och det finns möjligheter för implementering i Laholm. Denna studie kan vara ett underlag för fortsatt arbete i Laholms kommun som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Rapporten kan även vara till hjälp för alla som vill minska nedskräpning genom nudging.

Problem: Nudging has come to be widely used by organizations who wish to influence the choices of their consumers. This concept has been greatly praised, criticized, discussed, and researched; however, this has mostly been set in offline environments, making nudging in online environments an area in need of further research. Over the last couple of years, grocery store e-commerce has increased immensely in popularity, a trend that is predicted to last and grow. Due to this, companies that offer online shopping will be required to understand and adapt in order to stay in the game. Purpose: This paper is an attempt to increase the knowledge of digital nudging and its usefulness, as a way to cope with a drastic demand change within the grocery store industry. The purpose of this study is to examine how nudging can be used to improve online shopping experience in the grocery store industry in Sweden. This paper is intended for students and professionals in business administration, and as well for nudge architects in the online grocery storeindustry. Method: This research is a qualitative study that has been conducted under an interpretivist paradigm with a dual research approach, deductive and inductive. Data have been collected through a literature review, one interview with a field expert within grocery store nudging, and nineconsumer families. After analyzing these data, conclusions could be drawn in answer to the study purpose. Conclusion: The main conclusion drawn from this study is that there are such large differences in consumer behavior in online versus offline environments that it is practically impossible to transfer nudges without making any adaptations or changes to the environment and/or the consumers behavior. Rather than trying to convert analog nudges to digital, the authors found that listening to the consumers’ wishes is the best way to find inspiration for digital nudge creation.

Nudging är idag ett omtalat ämne och pratas om i flera olika sammanhang, exempelvis i Morgonpasset i P3, på Instagram och på portalen Resumé. Tekniken nudging har funnits länge men det var först år 2008 som begreppet myntades. Nudging är en marknadsföringsteknik som innebär att avsändare ”knuffar” kunden eller besökaren i ”rätt” riktning och gör det lättare att välja ”rätt” än att välja ”fel”. Nudging används inom allt från den ytliga skönhetsbranschen till livsviktig organdonation. 2015 utvecklades detta begrepp till digital nudging, det vill säga samma marknadsföringsteknik men som nu används digitalt.Studiens syfte är att ta reda på om konsumenten blir påverkad av digital nudging när personen ska handla något på en webbsida innehållande hudvård, samt vad konsumentens attityd till digital nudging är. För att möjliggöra detta syfte gjordes en marknadsundersökning i form av ett iscensatt köptillfälle, med markerade nudges från utgångspunkt av teorin som användes som underlag till diskussionen. När denna marknadsundersökning var gjord jämfördes det med ett antal webbsidor som säljer hudvård för att hitta den sida med flest synliga nudges som användes till datainsamlingen.Sammanfattningsvis visade det sig att studiens respondenter använder sig av recensioner när de handlar på en webbsida, vilket är en typ av nudging nämligen the scarcity effect. Övriga nudges påverkade dem inte avsevärt, enligt dem beror det på att de inte syntes tillräckligt mycket eller för att de är en medveten generation och därför vana att behöva sortera bort onödig information. / Nudging is today a talked-about topic and is discussed in several different contexts, for example in Morgonpasset i P3, on Instagram and on Resumé. The technology nudging has been around for a long time but it was not until 2008 that the concept was coined. Nudging is a marketing technique that means that the sender "pushes" the customer or the visitor in the "right" direction and makes it easier to choose "right" than to choose "wrong". Nudging is used in different businesses, from superficial beauty industry to vital organ donation. In 2015, this concept developed into digital nudging, that is the same marketing technique but which is now used digitally.The aim of the study is to find out if the consumer is affected by digital nudging when the person is shopping something on a web page containing skin care, and what the consumer's attitude to digital nudging is. To enable this purpose, a market research was made with a staged buying process, with marked nudges from the theory and used as a basis for the discussion. When this market research was developed, it was compared with a number of web pages that sell skin care to find the side with the most visible nudges that were used for data collection.In conclusion, it turned out that this study's respondents use reviews when shopping on a web page, which is a type of nudging namely the scarcity effect. The other nudges did not significantly affect them, according to them that depends their generation. They mean that their generation is used to sort out unnecessary information.

The public sector owns and manages approximately 90 million square meters of premises. One of the toughest challenges today is managing both climate-friendly and energy efficient buildings. For the landlords who facilitate these properties to reach national targets by 2020, they will need well thought out strategies. New technology and installations are not enough. Tenants also have to change their behaviour. A relatively new way to influence behaviour without changing values of people is nudging. The term nudging was coined by researchers Richard Thaler and Cass Sunstein. Situations are designed to encourage individuals to choose an individual and society-beneficial alternative. Nudging can be used to help people make choices that are better for the environment and their overall health. To be considered as a nudge the action, per the definition, does not allow the forbidding of options or change of economic incentives. Hence, it respects people’s freedom of choice. The purpose of this thesis is to examine how nudging methods impact public tenants’ daily energy consumption. This is explored by looking into what work has been done based on the nudging toolbox; (1) simplification and framing of information, (2) changes to the physical environment, (3) changes to the default option, and (4) the use of social norms. Can nudging be a way to encourage public tenants to behave more sustainable? The thesis studies how three public landlords work with influencing behaviour to reduced energy consumption and as well as their view on nudging as a strategy. Six interviews were conducted, three with three different public landlords and three with one tenant representative from each landlord. To be able to introduce sufficient behavioural actions or nudges, consideration must be given to the organisational context. All landlords gave examples of the challenges facing their buildings such as staffed facilities and technical systems running around the clock, patient security, vandalism and historical heritage. All respondents had a positive attitude towards nudging but only one of the tenant representatives was familiar with the term since before. The possibilities for the landlords to work with nudging must be considered as favourable and that some of the already implemented measures could classify as nudging. Research shows that nudging works best as an enhancement of other measures, therefore, more research is still needed to investigate how effective nudging is to affect tenants’ energy consumption. / Den offentliga sektorn äger och förvaltar tillsammans cirka 90 miljoner kvadratmeter lokalyta. En av de tuffaste utmaningarna är att hantera både klimatsmarta och energieffektiva byggnader. För att de fastighetsorganisationer som hanterar förvaltningen av dessa byggnader ska kunna nå de nationella målen till 2020 krävs utstuderade strategier. Ny teknik och nya installationer räcker inte, även hyresgästerna behöver ändra sitt beteende. Ett relativt nytt sätt att påverka beteenden utan att förändra människors värderingar är nudging. Konceptet myntandes utav forskarna Richard Thaler och Cass Sunstein. Situationer är utformade för att uppmuntra enskilda personer att välja ett individuellt och samhällsfördelaktigt alternativ. Nudging kan användas för att hjälpa människor att göra val som är bättre för miljön och deras hälsa. För att betraktas som en nudge tillåter åtgärden enligt definitionen inte förbjudandet av andra alternativ eller en drastisk förändring av ekonomiska incitament. Den respekterar människans valfrihet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nudging påverkar de offentliga hyresgästernas dagliga energiförbrukning. Detta undersöks genom att studera följande nudgingverktyg; (1) förenkling och inramning av information, (2) förändringar i standardalternativ, (3) förändringar i den fysiska miljön och (4) bruk av sociala normer. Kan nudging vara ett sätt att uppmuntra offentliga hyresgäster till mer hållbart beteende? Uppsatsens studerar hur tre offentliga hyresvärdar arbetar med att påverka beteenden för att minska energiförbrukningen i deras fastigheter samt deras syn på nudging som strategi. Totalt genomfördes sex intervjuer, tre med tre olika offentliga hyresvärdar och tre med en hyresgästrepresetant från varje hyresvärd. För att kunna införa effektiva beteendemässiga handlingar eller nudges måste hänsyn tas till det organisatoriska sammanhanget. Alla hyresvärdar gav exempel på de utmaningar som deras byggnader ställer, så som dygnet runt bemanning och tekniska system, patientsäkerhet, vandalisering och historiskt arv. Samtliga som intervjuades hade en positiv inställning till nudging som verktyg men bara en av hyresgästföreträdarna var bekant med termen sedan tidigare. Möjligheterna för hyresvärdarna att arbeta med nudging måste betraktas som goda och att vissa av de redan genomförda åtgärderna kan klassificeras som nudging. Forskning visar att nudging fungerar bäst som ett komplement till andra åtgärder därför behövs mer forskning för att undersöka hur effektiv nudging faktiskt är för att påverka hyresgästens energiförbrukning.