Världshälsoorganisationen definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter och deras familjer som står inför problem som följer med en livshotande sjukdom. Den palliativa vården ska bygga på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan. Detta sker genom att stödja individen så att den kan leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett ålder och diagnos. Socialstyrelsen skriver att såväl internationella som svenska studier visar att många vill dö i sina hem. I Sverige utgörs omvårdnadspersonalen i hemtjänst och på särskilda boenden av undersköterskor och vårdbiträden. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda personer i livets slutskede i hemmiljö utifrån begreppet KASAM. En forskningsöversikt gjordes och till grund ligger 14 stycken vetenskapliga artiklar. En deduktiv ansats användes i denna forskningsöversikt med KASAM som ett teoretiskt ramverk. Resultatet visade att det fanns faktorer som gör tillvaron strukturerad och hanterbar för omvårdnadspersonalen. Dessa faktorer var: att det fanns en upplevelse av tydliga mål och arbetsuppgifter, att det fanns stöd från chefer och kollegor samt att det fanns en känsla av att tillhöra en grupp. Resurser som finns eller behöver finnas hos omvårdnadspersonalen framkom också. Dessa var: kollegor, organisationen, att kunna hantera känslor och sorg, närstående samt kunskap och kompetensutveckling. Det fanns en stark vilja att hjälpa patienten och en nöjdhet över vården som omvårdnadspersonalen gav och många gånger kände de sig som en del av familjen. Omvårdnadspersonalen som arbetar med vård i livets slut har stort engagemang och vilja att ge högkvalitativ vård. Nära relationer till både patient och närstående skapas, vilket är en förutsättning för att ge personcentrerad vård, men som även leder till svåra känslor av sorg och förlust när patienten avlider. De hamnar också i situationer där de förväntas bemöta svåra, emotionella och existentiella frågor, vilket de saknar kompetens för och är något som upplevs orsaka obehag hos omvårdnadspersonalen. / World Health Organization define palliative care as in an approach that improves the quality of life of patients and their families who are facing problems associated with life-threatening illness. Palliative care should be based on an approach that is characterized by a holistic view of humans. This is done by supporting the individual so that it can live with dignity and with the best possible well-being to end of life regardless of age and diagnosis. The National Board of Health and Welfare writes that both international and Swedish studies show that many want to die in their homes. In Sweden, the nursing staff in homecare and long-term facilities constitutes of enrolled nurses and healthcare assistants. The purpose of the study was to describe nursing staff's experience of caring for patients in the end of life in the home environment based on the concept Sense of Coherence (SOC). A research overview was made, based on 14 scientific articles. A combination of deductive and inductive approach was used in this research overview, with KASAM as a theoretical framework. The results showed that there were factors that make life structured and manageable for nursing staff. These factors were that there was an experience of clear goals and tasks, that there was support from managers and colleagues and that there was a sense of belonging to a group. Resources that exist or need to exist at nursing staff also emerged; these were colleagues, the organization, being able to handle emotions and grief, close relationships, as well as knowledge and skills development. There was a strong will to help the patient and satisfaction with the care that nursing staff gave and many times they felt a part of the family. Nursing staff who work with care at the end of life have great commitment and willingness to provide high quality care. Close relationships with both patient and relatives are created, which is a prerequisite for providing person-centered care, but also leads to severe feelings of sadness and loss when the patient dies. They also end up in situations where they are expected to respond to difficult, emotional and existential issues, which they lack competence for, and which is perceived to cause discomfort to nursing staff

Sundqvist, K & Svensson, A. Vårdpersonalens syn på äldres sexualitet. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Sexualitet hos äldre är ett väldigt aktuellt ämne men förhållandevis lite forskning har gjorts på personalens syn på detta. Därför har en empirisk intervjustudie gjorts för att belysa vårdpersonalens syn på äldres sexualitet. Syftet med studien var att belysa vårdpersonals tankar och reflektioner i mötet med äldres sexualitet på ett vårdboende. Metod: En deskriptiv fenomenologisk intervjumetod som beskrivs av Robinson och Englander för insamling av data och analys har använts. Intervjuer med vårdpersonal som jobbar på ett vårdboende har genomförts. Resultat: Resultatet redovisas i olika teman som grundar sig på informanternas upplevda situationer samt tankar och reflektioner. Dessa teman är: behov, tabu, anhöriga, dokumentation, nästa generation, stöd och osäkerhet. / Sundqvist, K & Svensson, A. Nursing staff´s views on elderly people´s sexuality. An interview study. Degree Project in nursing 15 Credit Points. MalmöUniversity: Health and Society, Department of Nursing, 2011. Sexuality related to elderly people is very current topic but there is not a lot of research on the staff´s views. Therefore, an empirical interview study is conducted to find out nursing staff´s views on elderly people´s sexuality. The aim of this study is to find out the nursing staff´s thoughts and reflections on older people’s sexuality on a nursing home. Methodology: Robinson and Englander have described a phenomenological interview method for data collection and the data that has been collected has been interpreted and analyzed on the above findings. For these project nursing staff´s that are working at a nursing home has been interviewed. Results: The results are reported in various themes based on informant´s perceived situations as well as thoughts and reflections. The themes that are used are based on informant´s perceived situations as well as thoughts and reflections. These themes are: needs, taboo, relatives, documentation, the next generation, support and uncertainty.

Bakgrund: Akutmottagningen kan uppfattas som en kaotisk och hektisk plats på grund av det höga patientflödet och det höga arbetstempot. Patienter kommer till akutmottagningen av olika skäl och är ofta i en sårbar och utsatt situation. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet samt i bemötandet med patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och en tematisk dataanalys. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att patienterna hade olika erfarenheter av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde kommunikationen och informationen från vårdpersonalen betydelsefull. Patienterna kände sig övergivna när informationen var bristfällig och när vårdpersonalen inte lyssnade på dem. Ett respektfullt omhändertagande visades även vara en central del i bemötandet. Slutsats: Patienterna på akutmottagningen vittnade om positiva och negativa upplevelser av bemötandet på akutmottagningen där vårdpersonalen visade sig ha en viktig roll. En väsentlig faktor som kännetecknade de positiva upplevelserna var när vårdpersonalen informerade patienterna och var närvarande. De negativa upplevelserna kopplades till respektlöst bemötande och bristfällig information mellan patienten och vårdpersonalen. Vidare kunskap inom området är avgörande för vårdpersonalens bemötande och med denna studies resultat kan omvårdnadsarbetet främjas och bidra till en bättre upplevelse för patienten på akutmottagningen. / Background: The emergency department can be perceived as a chaotic and hectic place due to the high patient flow and the high work pace. Patients come to the emergency department for various reasons and are often in a vulnerable and exposed situation. The nursing staff has an important role in the nursing duties while also dealing with the patients. Aim: The purpose of this study was to describe patients' experiences of the nursing staff's treatment in the emergency department. Method: A literature review with descriptive design and a thematic data analysis method. The result is based on 14 scientific articles with a qualitative approach. Result: The results showed the patients had different experiences of the nursing staff’s treatment in the emergency department. The most significant result was the patients found the communication and information from the nursing staff to be important. Patients felt abandoned when information was lacking and when nursing staff did not listen to them. Respectful care was also shown to be a central part of the treatment. Conclusion: The patients testified that the nursing staff had an important role in both their positive and negative experiences at the emergency department. An essential factor which characterized the positive experiences was when the nursing staff informed the patients and were present. The negative experiences were linked to disrespectful treatment and insufficient information between the patient and the nursing staff. Further knowledge in the field is crucial for the nursing staff's treatment and with the results of this study, nursing work can be promoted and contribute to a better experience for the patient in the emergency department.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och ca 800 000 människor dör varje år. 2019 avled 1269 personer i Sverige på grund av suicid. Det suicidpreventiva arbetet sker på många olika nivåer i Sverige där omvårdnadspersonalen kan göra stor skillnad i mötet med suicidnära patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att möta suicidnära patienter. Metod: Litteraturstudie som utgjordes av åtta kvalitativa artiklar funna i Cinahl Full Text, PsycInfo och Web of Science. Dessa analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Två huvudkategorier och sju underkategorier kunde arbetas fram ur resultatet. Huvudkategorierna benämns Att skydda patienten och Att utmanas i yrket. Resultatet belyser de professionella och emotionella svårigheterna omvårdnadspersonalen genomgår vid möten av suicidnära patienter. Konklusion: Den viktigaste aspekten i möten med suicidnära patienter är förmågan att bilda en allians och påverkas i stor grad av utbildning, handledning och kompetens. Utöver detta är det ej klarlagt vilka faktorer som spelar roll i bildandet av en allians och detta kräver vidare forskning. / Background: The World Health Organization recognizes suicide as a global health problem and every year about 800 000 people commit suicide. In Sweden, 1269 people died due to to suicide in 2019. Suicide prevention is multifaceted and takes place at different levels but it is within the healthcare system that nursing staff can make a significant difference in meeting with the suicidal patient. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of nursing staff in meeting suicidal patients. Methods: The study was a qualitative literature study consisting of eight qualitative empirical studies found in databases Cinahl Full Text, PsycInfo and Web of Science. Fribergs’ five-step model was implemented in the analysis process.                Results: The result consists of two main categories and seven subcategories. The two main categories are: To protect the patient and To be challenged in the profession. The study highlights the professional and emotional difficulties the nursing staff encounters in meeting with the suicidal patient. Conclusion: The most important aspect in meeting with suicidal patients is the ability to form an alliance and this is affected to a large degree by education, clinical supervision and competence. Aside from this,  it is not clear what other factors affect the ability to form an alliance and thus it requires further research.

Bakgrund: Stress är ett globalt ökande problem. Negativa effekter av stress inkluderar bland annat försämrat välmående och hälsa för vårdpersonal och nedsatt vårdkvalitet. Konsekvenser av stress på samhällsnivå kan innebära långa sjukskrivningar med ökade ekonomiska kostnader för individ, arbetsgivare och samhälle. Kunskap om stressorer och copingstrategier vid stress kan vara av vikt i utvecklandet av metoder som syftar till att minska negativa effekter av stress. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av stressorer och copingstrategier vid stress. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa studier granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Analysen resulterade i huvudkategorierna: “Att uppleva stress på grund av organisatoriska tillkortakommanden”, “Att uppleva det viktigt med välfungerande relationer”, samt “Att hantera stress genom individuella strategier”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att vårdpersonal erfar stressorer i form av organisatoriska tillkortakommanden samt konflikter och dåligt samarbete på arbetsplatsen. Vårdpersonal hanterar stress via individuella strategier och med hjälp av andra. En balanserad arbetsmiljö med goda förutsättningar kan bevara vårdpersonals hälsa. Främjandet av förutsättningar för ett välfungerande kollegialt samarbete kan också vara positivt. Detta kan i förlängningen minska stress hos vårdpersonal och bidra till en god och säker vård. / Background: Stress is a globally increasing problem that may decrease the well-being and health among nursing staff and reduce quality of care. Consequences of stress can result in increased financial costs for the individual, employer and society. Knowledge of stressors and coping strategies during stress can be of importance in the development of methods that aim to reduce the negative effects of stress. Aim: To describe nursing staffs' experiences of stressors and coping strategies for stress. Methods: In this literature review, eight qualitative studies were reviewed, analyzed and compiled. Results: The analysis resulted in three main categories: "Experiencing stress due to organizational shortcomings", "Experiencing the importance of well-functioning relationships", and "Managing stress through individual strategies". Conclusion: The results show organizational shortcomings, conflicts and lack of teamwork in the workplace as stressors for nursing staff. Coping strategies include individual strategies and seeking support from others. Through a well-equipped and balanced work environment the health of nursing staff can be preserved. Well-functioning collegial collaboration should also be promoted. This can reduce stress among nursing staff and positively contribute to quality of care.

Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen. Även faktorer såsom god kommunikation, känslomässig närvaro samt kunskap hos personalen om patientens livshistoria tas upp som viktiga. När det gäller behoven hos personalen för att kunna genomföra detta på bästa sätt utkristalliserade sig områdena handledning och utbildning. / The inhabitants of Sweden become older and older and following this an increase of the number of people suffering from dementia can be seen. Dementia is a progressive disease and the need for nursing care increases as the disease ad-vances. Difficulties in handling behaviours such as aggression and agitation displayed by people with dementia, has turned out to be a problem for nursing staff. The aim of this study has been to compile literature concerning different useful approaches towards people with dementia, in situations perceived as prob-lematic by nursing staff, and to examine what kind of support the staff need in order to deal with these people in a professional way. A systematic literature review was performed according to Goodman (SBU, 1993) where 13 scientific articles were used after searches in the PubMed and Cinahl databases. The result presents the importance of the nursing staff trying to find underlying reasons for the displayed problematic behaviours and also adjusting the nursing care accor-ding to the individual patient. Factors such as good communication, emotional presence and knowledge about the patients’ life history are emphasized. When it comes to the needs of the staff, the areas education and systematic guidance arose.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller påverkar sjukhusmiljön med hänseende på vårdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar även en undersökning av vårdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angående buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vårdavdelningsmiljön har också undersökts. Resultatet av studien visar på att bullermiljön på sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien på indikationer på att brittiska sjuksköterskors kunskap angående fenomenet buller är bristfällig. Sjuksköterskors och patienters uppfattningar av buller varierar till viss del. / The aim of this study was to examine how noise effects the hospital environment with regards to nursing staff and patients. The aim also includes nursing staff’s and patients’ possible different perceptions’ of noise. The extent and effect of noise on the ward have also been studied. The result of the study shows that the noise environment of the hospital. exceeds the recommended guidelines set by the WHO. Furthermore the study indicates that nurses in the UK have poor knowledge about the noise phenomenon. Nurses ‘and patients’ perceptions’ regarding noise differ to some degree.

Samhället idag blir alltmer mångkulturellt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka uppfattningar om smärta och smärtuttryck hos kvinnor från olika kulturer, från såväl ett patient- som ett vårdpersonalperspektiv. Teoretisk referensram för litteraturstudien var Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden. Litteraturstudien är baserad på Forsberg och Wengströms (2003) metod för att genomföra systematiska litteraturstudier. Resultatet mynnade ut i en rad skillnader och likheter som har bearbetats i olika kategorier där de viktigaste resultaten pekade på att det finns både skillnader och likheter i smärtupplevelse och smärtintensitet hos kvinnor från olika kulturgrupper. Även skillnader i vårdpersonalens uppfattningar om patienters smärtintensitet jämfört med patienters självrapporterade smärta kunde ses. / Today´s society is becoming increasingly multicultural. The purpose of this study was to investigate perceptions of pain and expressions of pain experienced by women from different cultures, in the perspective of the patient as well as the patient care system. Theoretical framework used in the study was Joyce Travelbee´s theory of "Interpersonal aspects of nursing". The literature review is based on Forsberg and Wengströms (2003) method for performing systematic literature reviews. The result shows a series of differences and similarities which have been worked on in different categories where the most important results pointed in the direction that there exists both differences and similarities in pain perception and intensity in women from different cultures. Additionally, differences in nursing staff´s perception of the patients pain intensity compared to patients´self reported pain intensity were observed.

Background: Mental illness affects about one in eight people and is seen to increase in society. Patients diagnosed with mental illness also often suffer from physical illness and are in a large extent in need of hospital care. A litterature review containing healthcare professionals experience of caring for patients with mental and physical comorbidity in other healthcare facilities than psychiatry, may be of importance to create an understanding of experiences of caring for patients with mental and physical comorbidity. Aim: To describe healthcare professionals experiences of providing care to patients with mental and physical comorbidity in other facilities than psychiatry. Methods: This study contains eight empirical studies from the databases Cinahl and Pubmed with qualitative approach that were reviewed, analyzed and compiled. Results: The analysis resulted in two main categories ”To experience organizational flaws” and ”Negative attitudes and feelings complicates the healthcare” Conclusion: The litterature study and previous research indicate the importance of ensuring that the care environment is adapted and that the collaboration between psychiatric care and somatic care should be strengthened. The litterature study and previous research also show that increased knowledge about mental illnesses among healthcare professionals could contribute to reduce stigma and provide conditions for a better care to patients with mental and physical comorbidity / Bakgrund: Psykisk sjukdom drabbar ungefär en av åtta personer och ses öka i samhället. Patienter som är diagnosticerade med psykisk sjukdom lider även ofta av fysiska sjukdomar och är i stor utsträckning i behov av sjukhusvård. En litteraturstudie innehållande vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet utanför psykiatrin, kan vara av vikt för att skapa förståelse kring erfarenheter av att vårda patienter med samsjuklighet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet utanför psykiatrin. Metod: Studien baserades på åtta empiriska studier från databaserna Cinahl och Pubmed med kvalitativ ansats som granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: “Att uppleva organisatoriska brister” och “Negativa attityder och känslor försvårar vården”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat och tidigare forskning pekar på att det är av vikt att säkerställa att vårdmiljön anpassas och att samarbetet mellan psykiatrin och somatiken bör stärkas. Litteraturstudiens resultat och tidigare forskning visar även att ökad kunskap hos vårdpersonal om psykiska sjukdomar skulle kunna bidra till minskad stigmatisering och ge förutsättningar för att ge bättre vård till patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige. Rapporter visar att patienter med psykisk ohälsa utsätts för stigmatiserande attityder och bristande vård. Att belysa omvårdnadspersonals erfarenheter kan leda till en djupare förståelse för vården av patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa omvårdnadspersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom öppenvården i Sverige. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa artiklar. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och Pubmed. Analysen baserades på Graneheim och Lundmans (2004) artikel. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: "behovet av mer resurser”, “vikten av kompetens” och "en krävande professionell roll". Konklusion: Vården av patienter med psykisk ohälsa är komplex och det finns ett behov av mer resurser i form av tid, utbildning och interprofessionellt samarbete för att göra omvårdnadspersonal mer trygga och mötet mer givande. I dagsläget orsakar dessa möten omvårdnadspersonal stress och känslor av otillräcklighet. / Background: The frequency of mental illness is increasing in Sweden. Reports show that patients with mental illness are exposed to stigmatizing attitudes and lack of care in healthcare. Highlighting the experiences of nursing staff can lead to a deeper understanding of the care of patients with mental illness. Aim: To illuminate nursing staff’s experiences of caring for patients with mental illness in outpatient care in Sweden. Methods: Qualitative literature study based on eight articles. Searches were conducted in Cinahl and Pubmed. The analysis was conducted based on a model by Graneheim and Lundman (2004).   Results: The analysis resulted in three themes; “the need for more resources”, “the importance of competence” and “a demanding professional role”. Conclusion: Caring for patients with mental illness is a complex matter and there is a need for additional resources in the shape of time, education and interprofessional collaboration. This in order to make nursing staff more comfortable and the meetings more rewarding. At present these meetings cause stress and feelings of inadequacy in nursing staff.