In the 2011th Swedish football league three games were suspended because ofbangers that exploded on the terraces. The first suspended match was played by Syrianska and AIK. We have performed an image analysis of two of Sweden’s biggest newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, to see how they reported fromthat incident. The reports from the first incident are important because the mediareporting from the first incident might have determined the attitude of the press and the Swedish football association (SvFF) towards the supporters for the remainder of the season. We have analyzed all the articles with photographs in these newspapers sports section the first, the second and the third day after the incident. We have usedimage analysis as the method for our work, which include analyzing the context likethe title of the articles, opening paragraph and the image text. We found that the reporting from this incident was very similar to what socialscientist Johan Galtung refers as war journalism. The reports were not trying to find solutions instead it intended to point fingers at the persons who they thought was guilty of the incident - sheep goats. It also focused on the conflict and the fight. The reports from the incident were dramatic, and especially in Aftonbladet, which dramatized it with big headlines in capital letters. In both newspapers the supporters were marginalized. Not a single supporter was interviewed in Aftonbladet or DagensNyheter. Our conclusion is that there is a tendency in sports journalism where metaphors andidentities which emphasize conflict and violence return more frequently.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor de två tidningarna Dagens Nyheter och New York Times använt sig av i bevakningen av Kambodja. Två dramatiska händelser är i fokus. Den första händelsen inträffade den 17 april då gerillarörelsen, Röda Khmererna, tågade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvärlden bröts inom loppet av några timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev påtaglig i medierna. Ingen visste säkert vad som hänt. Den andra händelsen jag valt att studera är Vietnams invasion av Kambodja den 7 januari 1979 och störtandet av den då styrande kommunistregimen med Pol Pot som diktatorisk premiärminister. Inte heller under denna händelse fanns information att tillgå. Åren mellan dessa två händelser var Kambodja så gott som stängt för västerländska journalister och de få västerländska diplomater som blev inbjudna att besöka Kambodja, vittnade om en lyckad revolution och förnekade att det pågick folkmord under Pol Pots styre. Vilka källor använde sig den svenska tidningen Dagens Nyheter och den amerikanska tidningen New York Times av då de rapporterade om ett land där kontakten med västvärlden brutits? Undersökningen, en kvalitativ innehållsanalys av text och bild, har utförts samma datum som dessa händelser inträffat samt fem dagar efter. Studiens resultat visar att tidningarna valde alternativa källor till sitt publicerade material såsom rykten, spekulationer och analyser och att varken Dagens Nyheter eller New York Times valde att intervjua de tusentals kambodjanska flyktingar som flytt över gränsen till Thailand, där då båda tidningarna hade korrespondenter på plats. Under 1970-talet fanns en utbredd oro för att det kalla kriget skulle bryta ut och konflikterna Kambodja påverkade denna maktbalans, då stormakterna på ett eller annat sätt hade intressen att försvara. Denna studie visar även att denna oro främst visade sig vara påtaglig i New York Times till skillnad från Dagens Nyheter, där den svenska biståndspolitiken var i fokus. Biståndspolitiken i Sverige var kanske också en anledning till att svenska diplomater och andra auktoritativa talesmän inte förmedlade en sanningsenlig bild av Kambodja. Vietnamkriget pågick i april 1975 och får mycket utrymme i båda tidningar, men av olika skäl. I USA för dess inblandning i Vietnamkriget och i Sverige för den starka vietnamvänliga och USA fientliga opinionen. Med mitt val av teori som främst består av Judith Butlers bok Krigets ramar. När blir livet sörjbart? (2009) söker jag visa att det journalistiska material som publicerades i Dagens Nyheter och New York Times om Kambodja under denna studies undersökningsperiod inte gjordes i syfte att öka läsarens närhet till nyheten, utan snarare att materialet ökade avståndet genom att tidningarna publicerade material som läsarna inte kunde känna närhet till, det vill säga identifiera sig med.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör. Resultatet av undersökningen visar att formgivningen av en tidning påverkar tidningens image men även dess ethos. Men formgivningen är endast en del i den kommunikationen som påverkar mottagaren. Undersökningen visar även att ethos upplevs olika beroende på doxa och därmed kan den inte med säkerhet fastslå hur tidningens ethos och image påverkas, endast att de gör det.

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar. Det kommer fram att de unga läser nyheter på nätet annorlunda än i andra medieformer, vilket visar att nya användningsmönster för nyhetskonsumtion bildas på nätet. Analysen visar att de lokala medieproducenterna som vill intressera en yngre publik bör jobba mycket framställningen av bilder och rubriker och ge dessa en dramatisk prägel, fokusera på att skapa igenkänning mot just de yngre och vad de kan identifiera sig med, samt vara snabba med uppdateringar.

News graphics as a part of journalism is something that’s constantly developing along with the news. That’s what we believed when we started this paper including its study. And we still believe the same, now that we’re done.News graphics itself is fairly common in Swedish newspapers, it can be seen every day in almost any major newspaper and is perfect for describing an event like the pollution of the sea over many years or just simply point out on a map where a city is located.This is one of the reasons to why we wrote this; another reason is that there’s almost nothing else written on the subject in northern Europe. It’s an empty space in media science, which is waiting to be explored.In our study we have examined four Swedish newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen over the month of November 2009, a total of 120 newspapers. We have looked at the news graphics in each paper’s news and economics section to examine if news graphics are affected by media logics and news value.The results of the study are quantified and what we did was that we converted the main theories of media logics and news valuing to suit our purpose – describing news graphics in the same way as the theories is used for describing the produced news.Our results indicate that news graphics are mostly used to describe crime, economics, politics and news regarding the environment. We also divided news graphics into different categories: maps, graphs and charts, illustrations and combinations of some of the three previously mentioned. The two most commonly used types of news graphics in our study are maps followed by graphs and charts.Our results also indicate that news graphics is highly affected by media logic seeing media logic as how we write and present news in newspapers i.e. personalization. But still, news graphics is not nearly as affected by media logic and news valuing as news articles in general.A conclusion is that the morning papers (Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet) had a higher amount of news graphic overall than the tabloids Aftonbladet and Expressen. But the news graphics in the tabloids was more affected by media logic in many ways.

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 – talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988. Resultatet blev att båda tidningarna gav allmänheten en bild av attgranska makthavarna, ge de mindre grupperna i samhället en röst och att de lugnandeallmänheten i sin rapportering. När det gällde jämförelsen mellan åren blev resultatet att ge demindre grupperna i samhällen röst var mycket större 1988 än 1986 och det kan bero på attmånga fler vågade tala ut i massmedia om sjukdomen 1988. Det fanns även en till storskillnad och det var i innehållet i artiklarna som granskade makthavarna, där det 1986handlade mycket om smittspridningen och 1988 handlade det om behandlingen av de smittadei vården och i samhället. Den sista skillnaden som upptäcktes i min undersökning var att det fanns många fler varnande artiklar 1986 än 1988, det kan bero på att det inte fanns likamycket att varna om 1988 och att rapporteringen av HIV/AIDS började plana ut 1988.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna. Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalys Slutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats.

This survey's main purpose is to highlight how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter writes and describes four different school shootings. We wanted to find out if there is a general pattern of how school shootings are reported by the media. Two of the shootings occured in USA, Columbine and Virginia Tech, and two in Finland, Kauhajoki and Jokela. The analysis aims at three areas: the whole event, the perpetrator and the victim.   We have used a qualitative content analysis with a semiotic model to examine the articles in the survey. The theories in the study is based upon views on social constructionism, media logic, stereotypization, representation, morale panic/media panic and media events. With the foundation of our chosen theories we have seen a certain amount of articles that is slightly perfunctory and you can tell a template have been layed upon many articles.   One of our conclusions from our survey is that Aftonbladet is a more frequent user of indecent and powerful metaphores and metonymies than Dagens Nyheter. For example is the term bloodbath used a couple of times by Aftonbladet but not by Dagens Nyheter. We have also found out that the perpetrator is generally described as a stereotype when his bad qualities are strenghten and his good qualities are ironed out.

Did the mass media report in a different way about the real estate tax before the Swedish national election 2006 than they did after the election? If there were differences, what could be the cause? This study aims to answer these questions by using a quantitative analysis of articles about the real estate tax published in the Dagens Nyheter (DN), the biggest morning daily.   The summer before the election, the ‘Alliance’, (the non-socialist coalition, launched an election promise to abolish the real estate tax. Instead they planned to introduce a low community charge.The Alliance won the election and formed a government to implement their election promise.   The analysis was made on all the published articles in DN that covered the real estate tax issue. In total there were 43 such articles. These where all published between the launch of the campaign promise until the electionday and a month before the proposal was launched 19/9 2007, until the proposal was implemented in 2008.   The study results in three interesting conclusions. After the election, when the election promise was about to become political reality, DN reported more negatively about this specific issue. The genre of the articles varied heavily before and after the election. Before the election more news articles where published than after the election and the letters-to-the-editor about the real estate tax were published almost only before the election. This study also treats the intresting phenomenon that the Alliance, before the election, had the power to define their election promise but after the election they seem to have lost this power and instead the real estate tax question was defined by the media. The Alliance claimed that they would  ”abolish the real estate tax and introduce a low community charge” and DN used this definition in their newspaper. After the election, DN reported about the election as a new real estate tax, which is a very different thing.