<p>The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006.</p><p>SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news.</p><p>The question:</p><p>- Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news?</p><p>When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources.</p><p>The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive.</p><p>Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006.</p><p>SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut.</p><p>Frågeställningen:</p><p>- Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna?</p><p>I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor.</p><p>För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag.</p><p>Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.</p>

<p>The research in question examines whether a newspaper benefits from its activity on the Internet and if so - how. Today, the morning press is relatively stable, but tendencies show that there’s a decrease amongst regular readers. The extension of this may jeopardize the position of the morning newspapers in the market and several newspapers choose to publish their content on the Internet. An Internet activity is foremost about keeping the position in the market, not to make an economical profit, and to compete at the same terms with free newspapers and news sites. Later, advertisers have drawn their attention to the Internet which means that the conditions of financing a webpage are improving.</p><p>As a part of the paper, we have been commissioned by the editor in chief at the Nya Wermlands-Tidningen, Staffan Ander, to investigate how their website currently is presented, what the users think of the website and what the future possibilities are for the website. The results are based on a questionnaire that 345 subscribers participated in. Thus isn’t the results representative for the whole readership of the Nya Wermlands-Tidningen. There are tendencies that articulate that there is a vague interest in the website in its current form. This is derived from the subscribers’ opinion that the website is superfluous in its current state and that the website is poorly marketed, which could explain the lack of interest.</p><p>The conclusions are that the Nya-Wermlands-Tidningen at the moment is unthreatened as the leading newspaper in the county, but it’s a good investment in the long-term to further develop the website partly to get hold of the younger generation of readers who doesn’t have a strong tradition of reading newspapers. Furthermore, the website is in need of a more active marketing.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Purpose/Aim: This essay aims to investigate what picture (obvious and hidden) of men and womens equality in our society that is to be found on DN Debatt.</p><p>Material/Method: The material consists of 175 articles from DN Debatt during 2004. A content analysis and a rethoric analysis has then been used as a method of analysing the material.</p><p>Main results: Men are much more represented on DN Debatt then women. The underlying picture of men and women that is presented sees men as being the ones who are in charge of all the important and “big” decisions and questions in our society. Women on the other hand are pictured as, although they have reached higher positions in society, the ones who to a high degree focus on closer and more socially important issues. The investigation has found much support of Yvonne Hirdmans theories of the gender system.</p><p>Keywords: Dagens Nyheter, DN Debatt, Gender, Gender Images, Media</p>

<p>A B S T R A C T</p><p>Title: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller Mediernas Makt?)</p><p>Number of pages: 36</p><p>Author: Carolina Vallin</p><p>Tutor: Else Nygren</p><p>Course: Media and Communication Studies C</p><p>Period: Autumn term 2006</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Purpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy.</p><p>Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election 2006.</p><p>Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the parties received in the general election 2006. Media can’t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda.</p><p>Key Words: Dagens Nyheter, Agenda setting, Media, Power and Democracy.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur</p><p>lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.</p><p>Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt</p><p>lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.</p>

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ställer sig till kändissajten TMZ och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som TMZ är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just TMZ blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad “vänstervridning” i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen.

Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare. I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar. Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats. Upplagesiffror presenteras också under en fyraårsperiod med start året innan respektive tidning bytt format för att se hur upplageutvecklingen varit under tiden för formatbytet. Med resultatet i hand framgår att båda tidningarna ökat sin nyhetsbevakning, sett till hur många nyheter de har med på inrikessidorna. Förändringen i redaktionellt material är mer svårtolkat. Om broadsheetformatets inrikessidor räknas per sida uppvisar DN en nedgång i andelen redaktionellt material medan SvD har en uppgång. Om samma sidor räknas per uppslag har båda tidningarna en uppgång i det redaktionella materialet. Att dra paralleller mellan upplageutvecklingen och övergången till tabloidformatet är problematiskt då formatbytet endast är en del i det arbete som krävs för att driva och marknadsföra en tidning.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad. Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.

Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007. Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen vid den bibliska berättelsen om David och Goliat. För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel teorier om nyhetsframställning och språk. Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de politiska aktörerna. / The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of December 2006 because the owner did not comply with the collective labor agreement. The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and language as starting-points. Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s criteria for view points in media on several occasions. The most common view points were personification, the individual against the collective authority and the conflict view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics. The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed more focus upon the political figures involved.