The main purpose of this Master thesis is to investigate the journalists' attitude towards Internet as a news medium. The thesis also gives a general synopsis of the changing role of news media as enter the scene of Internet. The major part of this study consists of empirical studies though there is not much research-work made in this area. This case study is based on qualitative interviews of journalists. This method was the most suitable as the aim was to see tendencies and attitudes in a more individual light. The interviews were made in May and August 1999 at Göteborgs-Posten, a newspaper located in Gothenburg. Nine interviews were made with journalists of different positions, mainly staff from the department of finance and economics. The study focuses on four main areas of interest: (1) Relations strategies (2) News selection (3) Users (4) Internet The results indicate that the journalistic profession has not changed notable although a new group of journalists has entered the scene. These journalists have gained an expanding role, as the Internet demands more of the publisher. It is in the attitude towards Internet and online-publication one can note great differences among the journalists of the study. Two categories were identified, which differ in their view of Internet and the journalistic opportunities. The first type can be described as a traditional approach and the second as a more visionary approach. To clarify this differentiation some generalisations had to be made which make it less certain to find any of these two types in its pure form in real life. The study shows that Newspapers on the Internet still are considered a new phenomenon searching its form, but obviously has a great potential. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine the retrieval performance of two search engines, Yahoo! News and Sesam, specialized on indexing news articles in Swedish. Thirty search questions were used in this study, divided into three different categories: domestic news, amusement and sport. Precision has been calculated both for the 30 search questions as a total and for the three categories as well. Precision was calculated at every DCV-level and then divided with the number of search questions used, in an attempt to reach an average measure. An analysis was also used were precision was calculated over all the DCV-levels for each question in attempt to see how the search engines perform for a given search question and a given search engine. The relevance of the top 10 retrieved documents was judged using a binary scale. The result of the study shows little difference in precision between the two search engines. Yahoo! News performs slightly better than Sesam in most cases. The results show much variation between the search engines regarding how they perform per given search question. Much of the underlying techniques used by the search engines is not know for the public why the methods used in the study, for example the terms chosen as search terms, choice of highest DCV-level et cetera, and how these different choices made may had an impact on the result in the study is discussed rather than underlying technical functions. / Uppsatsnivå: D

The ethnicity of convicted sex offenders, racism in everyday life and journalism ethics has recently been discussed more frequently in the Swedish media and society. Previous research has established that ethnicity is constructed in news media while reporting of sexual violence and that ethnicity is used as an explanation for the committed crime. The aim of this study was to investigate how ethnicity is constructed in news media over time. The central questions of the study were how ethnicity is constructed in news reporting of sexual violence and if this construction has changed over time, and if so, how it has changed. This study was based on a discourse analysis of news articles published in Dagens Nyheter in 1997, 2007 and 2017. The results of this study have concluded that ethnicity is constructed in different ways during each of the three years, and there has therefore been a change in the discourse, from ethnicity as attribution of the perpetrator to rewriting ethnicity into other words such as refugee or immigrant.

Denna studie är avsedd att undersöka Dagens Nyheters möjligheter och begränsningar vad gäller att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta har undersökts ur ett feministiskt ståndpunktsteoretiskt perspektiv med hjälp av en kritisk diskursanalys i syfte att studera hur tidningen gestaltar metoo-rörelsen. En analys har gjorts av hur rörelsen och relevanta aktörer omtalas och positioneras i texterna, vilka diskurser som framträder samt om tidningens inramningar huvudsakligen kan sägas stödja eller utmana metoo-rörelsens grundläggande budskap. Studien baseras på tidningsartiklar publicerade i dagstidningen mellan 15 oktober 2017 och 14 oktober 2018. Resultatet visar att Dagens Nyheter skapar goda möjligheter att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta i och med att tidningen omtalar metoo-rörelsen och dess representanter på ett gynnsamt sätt, att majoriteten av texterna innehåller en diskurs som kritiserar patriarkala strukturer samt att tidningen tillåter rörelsen att nå ut med sitt grundläggande budskap.

• Problemformulering och syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mycket och hur svensk media bevakar nyheterna kring Donald Trump som uppstår genom hans twittrande och hur den ser ut nu jämfört i början av hans presidentskap i dags- och kvällstidningar. • Metod och material Undersökningen är en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys om hur Expressen och Dagens Nyheter har rapporterat om Donald Trumps twittrande sedan han blev president. • Huvudresultat Studiens resultat visar att Dagens Nyheter skriver mer om Donald Trump, men att Expressen har en högre andel artiklar om Donald Trumps twittrande. Det går inte att se någon tydlig förändring över tid utan kurvan går upp och ner under hela perioden. Båda tidningarna gestaltar Donald Trumps twittrande genom saklig skandalgestaltning. Studien visar även att redaktionerna lägger upp artiklarna på olika sätt. Expressen skriver om fler saker i samma artikel medan Dagens Nyheter delar upp det i olika artiklar.

Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.

<p>En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på <em>Dagens Nyheter</em>,<em> Svenska Dagbladet</em>,<em> Aftonbladet </em>och <em>Expressen</em> ställer sig till kändissajten <em>TMZ</em> och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som <em>TMZ</em> är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just <em>TMZ</em> blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.</p>

<p>The aim of the study was to investigate the degree of usage of 15 English loanwords atthe Swedish broadsheets Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s websites, during2002-2008. Three different aspects were investigated; total usage during 2002-2008,what kind of articles the loanwords occurred in and lastly, the gender of the journalistswho had written the articles containing any of these 15 loanwords. The result did notindicate any major usage of the 15 English loanwords; the highest usage was found insections like Sport and Culture & Entertainment and in the Economy section the usagewas very low. Some indications were found pointing at the idea that gender also plays apart in the frequency of usage of English loanwords with a greater use for men thanwomen.</p>

<p>Sedan andra världskriget har en rad tekniker utvecklats som drastiskt förändrat såväl människors omvärld och livsvillkor som det offentliga samtalet. Gentekniken utgör ett belysande exempel, inte minst genom tillämpningen inom livsmedelsproduktionen. Utvecklingen av den genförändrade maten har dock inte gått obemärkt förbi utan har kommit att bli ett kontroversiellt ämne, kanske ett av de mest framskjutande i den offentliga diskussionen på senare tid. I mitten av det offentliga samtalet kring ett ämne som på samma gång som det är tekniskt komplicerat och forskningsberoende berör oss alla i vår vardag befinner sig medierna. Då deras roll är så central är det av intresse att analysera och kritiskt granska just medias framställning av frågan och se denna som ett utsnitt av en större diskurs på området. </p><p>Det övergripande syftet med studien har därför varit att analysera och kritiskt granska hur frågan om den genförändrade maten framställs och kommuniceras i Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter (DN) i vår närtid, närmare bestämt från och med januari 2000 till och med april 2004. Intentionen har varit att på så vis synliggöra och problematisera den diskurs på området som DN medverkar till att producera och reproducera. Med utgångspunkt i diskursanalys som teori och metod har 57 artiklar publicerade i DN analyserats. </p><p>Genom analysen har det framkommit att frågan om den genförändrade maten i många avseenden kan ses som ett uttryck för det risksamhälle vi i dag lever i. Detta karaktäriseras bl a av att vi nu till skillnad från tidigare står inför risker, eller snarare faror, som är resultatet av mänskliga beslut och därmed kan ses som självförvållade. Produktionen av varor och värden går hand i hand med produktionen av risker. Eftersom vi uppenbarligen kan välja om vi vill producera denna nytta och dessa risker är det kanske inte så konstigt att det uppstår meningsskiljaktigheter kring hur vi skall handla. Detta är också vad som sker inom det studerade utsnittet av diskursen för genförändrad mat. Den bild som framträder i Dagens Nyheter är nämligen polariserad. Dessutom är förhållandet mellan olika aktörer och synsätt ojämlikt. Det är i huvudsak två perspektiv på genförändrad mat som diskursen formuleras kring och som ställs mot varandra: förhoppningar och hotbilder. Förhoppningarna, mestadels representerade av forskarna, ledarskribenterna och företagens språkrör, får i Dagens Nyheters framställning större plats än hotbilderna vilka i sin tur representeras av allmänheten, miljöorganisationerna och konsumentföreningarna. Medan de förra ofta får personifiera vetenskapen och förnuftet får de senare stå för de etiska ställningstagandena vilka stundtals mer eller mindre likställs med desinformation. Etik ställs med andra ord mot vetenskap och allmänhet mot forskare vilket aktualiserar för samhället grundläggande frågor om demokrati och teknokrati. Analysen har också visat att missuppfattningar lätt uppstår mellan aktörer på de olika sidorna om konfliktlinjen då dessa stundtals grundar sin argumentation på skilda värden utan att själva inse detta. Medan de som intar en mer restriktiv inställning till den genförändrade maten grundar sin pessimism på såväl osäkerhet och risk som på etiska värden tycks aktörerna som ser positivt på gentekniken endast uppfatta att motståndet beror på de eventuella riskerna gentekniken kan föra med sig och missar därmed helt den del av de negativt inställda aktörerna som grundar argumenten på etik. Missförstånd som detta bådar för att beslut kommer att bygga på felaktiga förutsättningar och att det därför också kan bli svårt att komma fram till en gemensam handlingsväg när det gäller frågan om den genförändrade maten. Det finns dock vissa starka gemensamma värden som står stadigt trots att det annars råder turbulens inom diskursens ramar. Det handlar om människans rätt till valfrihet, att det som är naturligt är gott samt vikten av tillit och genomskinlighet i en tillvaro som genom sin komplexitet blir alltmer oöverskådlig. </p>

<p>Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.</p><p> </p>