Reflekterar en av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter världens intensifierande interrelationer och ömsesidiga beroenden? Syftet med den här studien är att finna uttryck för globalisering i Dagens Nyheters huvudbilaga under perioden 1988 till 2013. För att uppnå detta, har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, där vi analyserat 1492 nyhetstexter från Dagens Nyheter. I studien undersöks uttryck för globalisering på tre sätt: genom att mäta mängden utrikesmaterial, vilka länder, regioner och världsdelar som finns representerade i bevakningen samt huruvida nyhetstexterna innehåller nyhetsgenren ”global journalistik”. Av studien framgår att andelen utrikesmaterial har ökat på bekostnad av andelen inrikesmaterial, att inte alla länder, regioner och kontinenter finns representerade och att texterna innehåller global journalistik i viss uträckning. / Does one of the major Swedish newspapers Dagens Nyheter reflect the intensifying interrelations and interdependences in the world today? The aim of this study is to find expressions for globalization in the main section of Dagens Nyheter during the period between 1988 and 2013. To achieve this, we applied quantitative content analysis on 1492 news articles from Dagens Nyheter. Here, expressions for globalization are examined in three ways: the amount of foreign reporting, which countries, regions and continents are represented in the reporting and whether the news style” global journalism” is present in the reporting. This study finds an increase in foreign reporting at the expense of domestic reporting, that not all countries, regions and continents are represented and that global journalism is present to some extent.

No description available.

Denna studie analyserar i vilken utsträckning Twitter använts som nyhetskälla under 2016 och vad som är utmärkande för nyhetsartiklar där tweets citerats. Relationen mellan journalister och deras källor, Hermidas approach kring “Ambient Journalism” samt teorin om Gatekeeping utgör det teoretiska underlaget. Tidningar som ingår i analysen är dagstidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen Aftonbladet. Arbetet baseras på en kvalitativ innehållsanalys av 450 artiklar från ovannämnda tidningar. Dessa artiklar har kodats med hjälp av ett kodschema med tillhörande tolkningsregler som utformats i enighet med studiens frågeställningar. Undersökningen visar att journalister använder sig av Twitter främst för att krydda artikeln och för att illustrera ett exempel. Den utmärkande tonen i de analyserade artiklarna är oftast neutral. Flest referenser från Twitter hittades i Aftonbladet och då var det oftast idrottare eller politiker som citerades. Utifrån studiens resultat kan slutsatserna dras att relationen mellan journalisten och källan fortfarande präglas av att elitkällor får störst utrymme i nyhetsrapporteringen. Även det faktum att journalisternas roll som gatekeepers förminskas i takt med en ökad närvaro av Twitterkällor, vars tweets oftast kopieras och klistras in ordagrant i en artikel. Med utgångspunkt i resultatet diskuterar vi huruvida den journalistiska professionaliteten kan påverkas negativt av en för frekvent användning av Twitter i nyhetsrapporteringen. Vidare kan siffrorna vi presenterar utgöra underlag för vidare forskning kring förhållandet mellan Twitter, journalistik och objektivitet.

This study examines whether the breakthrough of push notifications has affected journalism, and what characterizes the editorial content of push notifications. The study focuses specifically on the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. Qualitative interviews have been conducted where two people from each newspaper, who in various ways encounter push notifications in their daily work, had the opportunity to share their experiences in the area. These interviews have then been supplemented with a quantitative content analysis, where the two newspapers push notifications are categorized based on specific variables and variable values. The study's theoretical framework is based on theories of news evaluation, news selection and editorial routines. Combined with previous research on what makes news, differences between morning and evening press as well as the consequences of the push notifications, the results of the study is discussed. The conclusions are that the work with push notifications is demanding, competitive and keeps a high tempo. The goal of being first with the push notification can lead to the verification process being down prioritized. There is also a connection that shows that too many push notifications increase the number of news application-uninstallations. In addition, it is concluded that the newsworthiness behind Aftonbladet and Dagens Nyheters push notifications to some extent follows the same pattern as when it comes to news in general. Based on theory and previous research, push notifications seem to be an extension of what characterizes morning and evening press. Both Aftonbladet and Dagens Nyheter focuses on the news that is typical for respective newspapers. However, the push notifications place higher demands when it comes to befit the whole audience. / Denna studie undersöker huruvida pushnotisernas genombrott påverkat journalistiken, samt vad som karaktäriserar det redaktionella innehåll som sänds ut via pushnotiser. Studien fokuserar specifikt på de två svenska dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts där två personer från respektive tidning, som på olika sätt kommer i kontakt med pushnotiser i sitt dagliga arbete, haft möjlighet att berätta om sina erfarenheter i området. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med en kvantitativ innehållsanalys, där dagstidningarnas pushnotiser kategoriserats utifrån bestämda variabler och variabelvärden. Studiens teoretiska ramverk har utgångspunkt i teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval och redaktionella rutiner. Utifrån dessa teorier, samt tidigare forskning om vad som blir nyheter, skillnader mellan morgonpress och kvällspress samt notisernas konsekvenser, diskuteras studiens resultat. Slutsatsen som dras är att arbetet med pushnotiser är krävande, tävlingsinriktat och håller ett högt tempo. Målet att vara först ut med pushnotisen kan leda till att verifikationsprocessen nedprioriteras. Det finns även ett samband som visar på att för många pushnotiser ökar antalet avinstallationer av nyhetsapplikationen. Utöver detta dras slutsatsen att nyhetsvärderingen bakom Aftonbladets och Dagens Nyheters pushnotiser till viss del följer samma mönster som när det kommer till nyheter generellt. Utifrån teori och tidigare forskning har pushnotiserna visat sig vara en förlängning av vad som karaktäriserar morgonpress respektive kvällspress, där Aftonbladet respektive Dagens Nyheter fokuserar på de nyheter som följer deras profilering. Pushnotiserna ställer emellertid högrekrav på att lämpa sig för hela läsarkretsen.

Denna studie inriktar sig på att undersöka hur våldtäktsmyter används i svenska nyhetsartiklar. Mer specifikt undersöks sex stycken nyhetsartiklar varav tre kommer från morgontidningen Dagens Nyheter, respektive tre från kvällstidningen Expressen. Med en kritisk diskursanalys som både teori och metod möjliggör det att analyserar språket på djupet, och hitta underliggande strukturer, som våldtäktsmyter faktiskt är. Det teoretiska ramverket för studien utgår från teorin om kritisk diskursanalys, våldtäktsmyter, offerskapande och medielogik.   För att kunna finna underliggande strukturer och våldtäktsmyter användes olika analysverktyg hämtade från kritisk diskursanalys. Resultatet av denna studie visar att nyhetsartiklarnas manifesta budskap är öppna och feministiska. Underliggande och vid en mer djupgående läsning kan våldtäktsmyter avläsas i den fundamentala grunden. / This study targets how rape myths are used in Swedish news articles. Specifically, it examines three news articles from the morning paper “Dagens Nyheter” as well as three news articles from the evening paper “Expressen”. With a critical discourse analysis we found opportunity for theoretical and methodical analyses of news articles´ linguistics along with underlying structures of such rape myths. The theoretical framework for this study is based on the theory of critical discourse analysis, rape myths, victimization and media logic.   To find underlying structures and rape myths we used several analysis methods from critical discourse analysis. The result of this study shows that the news articles’ manifest messages as open and based on feminism values. However, through deeper interpretation, it is evident that rape myths are continuously used as the fundamental directive.

<p><strong><strong>The aim of this essay is to analyze how media constructs strategic positional statements in debates of great immediate interest in order to stress ideological standpoints. Two questions are derived on the basis of this aim.</strong></strong></p><p><strong>- How is Russia positioned in Svenska Dagbladet's and Dagens Nyheter's editorials in the debate on the Swedish defence during 09-01-13 - 09-01-31?</strong></p><p><strong>- Are there differences in the positional statements between the newspapers?</strong></p><p><strong>In the study a Critical Discourse Analytical (CDA) approach is applied, and more specifically that of Teun A. van Dijk. Both the theoretical basis and the methodological tools are based on van Dijks CDA. As the theoretical basis regards focus lies on van Dijks rather specific concept of ideology. The methodological tools applied in the study are lexicalization, implications and analysis of how actors are described as agent or patient in the propositional structure. Besides these micro oriented tools an analysis of the thematic structure is also applied. The analysis is based on a schema that is composed with regard to the aim, the theoretical basis and the methodological tools. In the study a total of eight editorials are analyzed; six from Svenska Dagbladet and two from Dagens Nyheter.</strong></p><p><strong>The result points out to a difference between the two newspapers positioning of Russia. Svenska Dagbladet polarizes Russia and this positional statement can be understood as both nationalistic discourse and, partly, as Russophobia. Dagens Nyheter doesn’t position Russia as a potential threat and Russia doesn’t play a significant role in Dagens Nyheter’s discourse. Dagens Nyheter is mainly focusing on the debate itself. Svenska Dagbladet’s opinion making might possibly be more effective, but at the expense of reproducing a negative construction of Russia.</strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT. </p><p>SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar. Nästan en halv miljon ser varje dag TV4Nyheterna och drygt 1 300 000 svenskar ser varje dag Rapports 19:30-sändning.</p><p>Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Jag ville undersöka vad som var statistiskt mätbart med variabler och ta bort egna värderingar från analysen och behålla objektivitet i största möjliga utsträckning. Den kvantitativa analysen har gjort efter ett kodschema där nyhetsinslagen kategoriseras efter ämne, längd, placering i programmet och vilka aktörer som får uttala sig (kön, ålder, etnicitet).</p><p>I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde det tydas stora likheter i nyhetsurval.</p><p>Båda nyhetsprogrammen rapporterade mest om ekonomi och arbetsmarknad. Båda redaktionerna ansåg under den undersökta perioden att brott, ekonomi och politik var de nyheter som skulle placeras först i programmet. Den största skillnaden i nyhetsprogrammens nyhetsvärderingar låg i nyhetsämnet krig, oroligheter och konflikt. Det är TV4Nyheternas fjärde största nyhetsämne och TV4 har fyra gånger mer krigsrapportering än Rapport. Anledningen till att TV4Nyheterna rapporterar om krig kan vara att det är billigt att köpa in krigsbilder från andra byråer och lockar yngre mer köpstark målgrupp. Krigsnyheter är den ämnesval som det sänds minst av i Rapports nyhetssändningar.</p><p> </p>

The aim of this essay is to analyze how media constructs strategic positional statements in debates of great immediate interest in order to stress ideological standpoints. Two questions are derived on the basis of this aim. - How is Russia positioned in Svenska Dagbladet's and Dagens Nyheter's editorials in the debate on the Swedish defence during 09-01-13 - 09-01-31? - Are there differences in the positional statements between the newspapers? In the study a Critical Discourse Analytical (CDA) approach is applied, and more specifically that of Teun A. van Dijk. Both the theoretical basis and the methodological tools are based on van Dijks CDA. As the theoretical basis regards focus lies on van Dijks rather specific concept of ideology. The methodological tools applied in the study are lexicalization, implications and analysis of how actors are described as agent or patient in the propositional structure. Besides these micro oriented tools an analysis of the thematic structure is also applied. The analysis is based on a schema that is composed with regard to the aim, the theoretical basis and the methodological tools. In the study a total of eight editorials are analyzed; six from Svenska Dagbladet and two from Dagens Nyheter. The result points out to a difference between the two newspapers positioning of Russia. Svenska Dagbladet polarizes Russia and this positional statement can be understood as both nationalistic discourse and, partly, as Russophobia. Dagens Nyheter doesn’t position Russia as a potential threat and Russia doesn’t play a significant role in Dagens Nyheter’s discourse. Dagens Nyheter is mainly focusing on the debate itself. Svenska Dagbladet’s opinion making might possibly be more effective, but at the expense of reproducing a negative construction of Russia.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT.  SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar. Nästan en halv miljon ser varje dag TV4Nyheterna och drygt 1 300 000 svenskar ser varje dag Rapports 19:30-sändning. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Jag ville undersöka vad som var statistiskt mätbart med variabler och ta bort egna värderingar från analysen och behålla objektivitet i största möjliga utsträckning. Den kvantitativa analysen har gjort efter ett kodschema där nyhetsinslagen kategoriseras efter ämne, längd, placering i programmet och vilka aktörer som får uttala sig (kön, ålder, etnicitet). I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde det tydas stora likheter i nyhetsurval. Båda nyhetsprogrammen rapporterade mest om ekonomi och arbetsmarknad. Båda redaktionerna ansåg under den undersökta perioden att brott, ekonomi och politik var de nyheter som skulle placeras först i programmet. Den största skillnaden i nyhetsprogrammens nyhetsvärderingar låg i nyhetsämnet krig, oroligheter och konflikt. Det är TV4Nyheternas fjärde största nyhetsämne och TV4 har fyra gånger mer krigsrapportering än Rapport. Anledningen till att TV4Nyheterna rapporterar om krig kan vara att det är billigt att köpa in krigsbilder från andra byråer och lockar yngre mer köpstark målgrupp. Krigsnyheter är den ämnesval som det sänds minst av i Rapports nyhetssändningar.

The purpose of this paper is to examine how LKAB are portrayed in the newspaper Dagens Nyheter (DN). The methods that were used were: Critical Discourse Analysis (CDA) combined with Critical Linguistic Analysis. These were used since they help to reveal the structures and unconscious meaning and power of word. It gives the tools to see how authority, power and meaning of words are constructed during social practice of the way they are used. To complement the method the theories that’s used are discourse analysis since CDA is both a method and a theory. A theory concerning journalism has also been included for the paper.As a result of the analysis, it shows that LKAB is portrayed as a large company with huge amount of economic resources. In articles with a positive attitude against the company they are regarded as a strong and active company in the Swedish economy during the financial crisis that generates a lot of money for the Swedish state. Articles that portrait LKAB in a negative way, regards them as a company that with the power of the state are allowed to look past the individuals that lives near the mines or the environment as long as it generates money for them and the state. The people living near the mines will have to accept the thing that’s happening to them. This paper also shows that the articles that were analyzed, all of them confirm and legitimize the power to certain sources used for facts which confirms that journalists needs certain sources to appear as secure but that also let the sources with power keep their power.