Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur diskursen kring Donald Trumps uttalande om Sverige ser ut i svenska tidningar. Frågeställningar: Hur ser diskursen kring Donald Trumps uttalande om Sverige ut i svenska tidningar? Hur används språket för att skapa mening i rapporteringen kring uttalandet? På vilket sätt skildras de teman som framkommer i rapporteringen kring uttalandet? Hur framställs de personer som kommer till tals i rapporteringen kring uttalandet? Metod och material: Metoden som används i denna studie är kritisk diskursanalys. Materialet består av tio tidningsartiklar. Resultat: Studien visar att diskursen kring Donald Trumps Sverigeuttalande innefattar fyra olika teman eller ramar. Studien visar också att språket spelar en avgörande roll i utformningen av ett ämne och hur det förmedlas till läsarna, och att personer som förekommer i rapporteringen både formar och formas av diskursen

Televised news media serves as many people's main source of information about world events and groups of people that they themselves may not interact with. In recent times, the idea of systematic discrimination of political, ethnic and/or religious groups has become a particularly hot topic, not only in Sweden, but in many other countries in Europe and North America as well. This study aims to investigate and shed light upon how Swedish television news media portray Muslims, as a step towards discerning whether an anti-Muslim or discriminating discourse is being employed by these news broadcasters. The research questions that guided this study were formulated as thus: “How are Muslims portrayed in Swedish television news?” “Who are designated as being 'Muslim' by the broadcasters?” and “Can any recurring trends or themes be found in Swedish news media regarding the portrayal of Muslims?”   To answer these questions, a random selection of television news broadcasts was collected from two of the major news programs in Sweden; the 7 pm showing of TV4-nyheterna and the 10 pm showing of SVT 1's Rapport. The segments which were deemed relevant to the study were then subjected to an analysis of narrative features and recurring themes in order to answer the research questions. This study found that the news broadcasters showed a tendency to avoid highlighting the participants' religious identity, except for when it came to the subject of religious extremism and terrorism. Whenever a segment featured groups that were classified as radical, militant Islamists, such as ISIS or Boko Haram, their religious affiliations as Muslims were highlighted, whereas every other participant in the segments were referred to by national or ethnic classifications, such as “Iraqi” or “Yazidi”. Furthermore, only the newscasters themselves were reserved the privilege of designating actors as Muslim or Kurd etc., not the participants in question. While these findings give interesting insights into how Swedish media chooses to employ religious denominations in their news narratives, there still remains much to investigate, as regards to why the media portrayal of Islam and Muslims functions the way it does. Further research on the underlying factors behind the construction of these narrative tendencies, as well as studies that encompass a larger data selection, are required. Furthermore, future studies on how these new media messages contribute to a joint societal narrative and world perception could prove to be very illuminating and a good complement to the research field.

Under 2020 har den svenska kronans växelkurs mot euron förändrats kraftigt med en appreciering på knappt 7 procent. Detta har skett samtidigt som den globala pandemin har slagit till med hög smittspridning och nedstängningar som följd. Uppsatsen har undersökt om nyheter om pandemin mellan mars och december har påverkat den svenska kronans värde mot euron. Nyheterna ska ha handlat om olika typer av restriktioner som införts eller lättnader av dessa, samt om antalet individer som avlidit eller vårdats för intensivvård. För att undersöka detta har två tillvägagångssätt använts: dels har en eventstudie genomförts angående nyheter om restriktioner och lättnader, dels har regressionsanalys gjorts med data från de presskonferenser som hållits av Folkhälsomyndigheten. Resultatet visade att restriktioner och lättnader inte har någon signifikant effekt på växelkursen. Nyheter om antalet avlidna hade en ekonomisk förväntad och signifikant effekt på växelkursen. Dock hade nyheter om antalet intensivvårdade patienter en motsatt förväntad effekt på växelkursen.

Denna undersökning syftar att undersöka hur Dagens Nyheter använde sig av opinionsundersökningar från svenska Gallupinstitutet vid deras introduktion i Sverige under 1940-talet och hur man legitimerade användningen, med speciellt fokus på felprognoserna i valen 1948. Undersökningen visar att Dagens Nyheter använde undersökningarna för att politiska debatter kring frågor de ansåg vara av värde samt för tt skapa nyheter om mer vardagliga händelser eller problem. Genom sin publiceringsrätt kunde de kontrollera undersökningarna resultat genom att välja ut svar och göra tolkningar från dessa. Undersökningarna legitimerades genom betoningar om hur värdefullt det var att veta den allmänna opinionen och kunna visa upp denna för befolkningen och beslutsfattarna. Dagens Nyheter:s användning av undersökningarna legitimerades primärt genom att betona Gallups säkra valprognoser som direkt bevisade undersökningarnas trovärdighet. I samband med felen i Gallups valprognoser från 1948 sker det förändringar i legitimeringen. Gallup förlorar sin legitimitet och Dagens Nyheter ändrar därmed sin inställning till undersökningar som endast ansågs kunna visa samtiden effektivt men inte vad som komma framöver. Dagens Nyheter insåg värdet som opinionsundersökningar hade och använde Gallup som ett redskap för att skapa nyheter och debatter fram tills detta inte längre gick att legirimera till läsarna.

I den här studien undersöker vi hur nyheter och aktuella händelser används i undervisningen av samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare ställs inför den didaktiska utmaningen att välja sitt material. Detta görs för att tydliggöra likheter och skillnader i innehållet som kan existera mellan olika gymnasieprogram. Vi undersöker det genom observationer i klassrumsmiljö vid tre olika tillfällen i två olika gymnasieklasser. Observationerna kompletterades sedan med samtal med två olika lärare som undervisar i samhällskunskap på skolan och med ett formulär utskickat till de elever som var närvarande under lektionstillfället. Genom detta undersöker uppsatsen lärarens respektive elevernas perspektiv på undervisning som inkluderar nyheter och aktuella händelser. Studiens resultat visar att det av både elever och lärare anses vara viktigt för undervisningen att nyheter inkluderas. Däremot visar det sig vara annorlunda i praktiken. Hur lärare talar om ämnet och vad de har för bild av hur samhällskunskapsundervisningen bedrivs är annorlunda än hur det faktiskt praktiseras. Det är tydlit att lärare anser det vara viktigt när de pratar om ämnet, men det är inte lika tydligt i den faktiska undervisningen. Det kan tyda på en norm kring hur lärare i samhällskunskap ser och talar om sitt ämne, men som ej är synlig på samma vis i praktiken. Studien kommer även fram till att skillnader i hur eleverna ser på nyhetsanvändning i undervisningen beroende på vilket gymnasieprogram de studerar vid ej existerar på samma vis som tidigare forskning pekat på.

Den här studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens föränderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket ställer krav på kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade på en enkät och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att “moderna” nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populära än “traditionella kanaler” som dagstidningar och TV-nyheter. De “traditionella” kanalerna upplevdes dock som mest trovärdiga, och var mest populära vid stora nyhetshändelser. Deltagarna tyckte generellt sett att nyheter har en viktig plats i samhället, men att de inte själva följde nyheterna lika väl som de skulle vilja. / The purpose of this study was to examine news habits of students of technology in Stockholm, Sweden. In today’s ever-changing news climate, studies quickly lose their relevance. Therefore, continous research is necessary. 40 students responded to a survey and interviews were conducted with 16 of these. The results showed that “modern” news channels, such as websites and social media, were more popular than “traditional” news channels, such as newspapers and TV news. However, the “traditional” channels were perceived as the most credible, and they were the most popular channels for major news events. Generally, the partypants felt that news filled an important role in society, but they didn’t keep up with the news as well as they would have liked.

Falsk information har blivit allt mer dominerande i det politiska samtalet och en metod för att motverka falsk information är att faktagranska nyheter och uttalanden. Denna studie undersöker om faktagranskning fungerar som metod för att motverka spridning av politiska uttalanden med falsk information. Studien genomfördes genom ett experiment i form av en enkätundersökning på studenter på Uppsala universitet.  Studien finner att faktagranskning fungerar som metod för att motverka falska uttalanden som sprids av politiker och politiska aktörer. Respondenter som erhåller faktagranskning i de enkätfrågor som innehöll desinformation är mer sannolika att svara i linje med faktagranskning jämfört med respondenter som endast får politiska uttalanden. Studien visar även att respondenterna påverkas av politiker men mer av faktagranskningen samt att faktagranskningen korrigerar inflytandet av politikers uttalanden. Resultatet visar att faktagranskning är en metod som kan minska tron på falska politiska uttalanden och är därmed betydande för att minska spridningen av falsk information.

Denna studie undersöker vad två olika grupper (klassiska och nischade) influencers innehåll på Instagram består av och hur stor del som kan kategoriseras som opinion, reklam och nyheter. Studien syftar också till att undersöka om influencers styrs av några journalistiska riktlinjer och i sådant fall på vilket sätt. För att ta reda på i vilken utsträckning influencers fungerar som marknadsförare, opinionsbildare och nyhetsförmedlare har vi valt att göra en kvantitativ innehållsanalys av 600 Instagraminlägg. På så sätt har vi kunnat definiera influencers roll som aktör i mediesamhället utifrån teorier om förändringar inom samtida mediesystem, som bland annat avser förändringar i informationsflödet och det offentliga kommunikationsutrymmet, det ömsesidiga beroendet mellan olika aktörer samt interaktionen mellan gamla och nya medielogiker och gamla och nya aktörer. Resultatet visar att nischade influencers till stor grad representerar ”gamla aktörer” som använder sig av både nya och gamla logiker medan klassiska influencers utgör ”nya aktörer”. De nya aktörerna använder främst nya logiker anpassade efter sociala medier medan de gamla aktörerna förhåller sig tilljournalistiska normer för att måna om sin professionella identitet som journalister och influencers.

The purpose of this study was to examine how Swedish media portrayed victims of the tsunami disaster and the tropes and themes that was presented in interviews with victims. Two major Swedish newspapers were used in the study. The newspapers in question were Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and their digital archive has been investigated to achieve this purpose.   To achieve results, a qualitative text analysis was used to read through the papers in search for interviews that would help achieve the studies purpose. The results were analysed with the help of earlier studies done on surrounding subjects as well as a postcolonial theory to establish if there were any postcolonial tendencies in Swedish medias portrayal of the victims. The articles used in this paper were divided into three time periods, December 2004, January 2005 and 1, 5 and 10 years after the calamity to see if the victim narrative changed over the course of time.     Different time periods were used to get a broader perspective of the victim narrative, however one result stood out and that was a theme regarding the usage of children to depict loss and suffering.

Denna studie syftar till att undersöka hur ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsmedier genom att studera 28 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter under oktober-december 2015 och 2017. Den metod som används i denna studie är innehållsanalys. En jämförelse mellan åren och valda nyhetstidningar görs för att konstatera om det finns någon skillnad i framställningarna av ensamkommande barn. Resultaten visar att ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsartiklar som sårbara, en belastning och en utmaning. Jämförelsen mellan perioderna visar att man 2015 fokuserade på det stora antalet ensamkommande barn och de svårigheter som uppstod kring mottagandet: 2017 lades mer tonvikt på diskussionen kring begränsningar i flyktingmottagandet.