Sociala medie-appen Tiktok når 24 procent av personer under 35 år i världen, där 7 procent av dem använder appen för nyheter. I Sverige är det åldersgruppen 9 till 14 år som förr inte tagit del av nyheter alls i någon hög grad, som nu tar del av nyheter via Youtube, Instagram och Tiktok, där Tiktok är den vanligaste nyhetskällan. Tiktoks snabbt ökande popularitet i samband med en progressiv adaption av nyhetsmedier som har tagit steget till plattformen gör det intressant att studera vad svenska nyhetsmedier publicerar på Tiktok. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilket typ av innehåll svenska nyhetsmedier publicerar på sina egnaTiktok-konton. Det här examensarbetet har med utgångspunkt från teorierna nyhetsvärdering och medielogiken/sociala medie-logiken undersökt Svt Lilla aktuellt, Expressen, Aftonbladet,och Tv4 Nyheternas Tiktokkonton genom en kvantitativ innehållsanalys. Totalt har 209 Tiktokvideor analyserats från ovannämnda nyhetsmedier under en 32-dagars tidsperiod. Resultatet av undersökningen visar att nyhetsmedierna publicerar mest om brott och/ellernöjesnyheter och att de flesta nyhetsmedierna anpassar sig efter Tiktoks format.

Bakgrund: Libanon har enligt WHO bland de lägsta suicidtalen i världen samtidigt som detta tabubelagda ämne misstänks vara underrapporterat. Det finns få tidigare studier inom ämnet. Syfte: Att se huruvida, i vilken utsträckning och på vilket sätt suicid framställs av vetenskapliga studier och inom libanesisk massmedia enligt den sociala representationsteorin. Hypotes om åtminstone partiell underrepresentation av suicid. Material och Metoder: Sammanställning och jämförelse av suiciddata, suicidrelaterad forskning och nyhetsartiklar samt artikelanalys enligt social representationsteori. Resultat: Suicidtalen ter sig vara underrepresenterade, medan övriga tillgängliga suiciddata ter sig överensstämmande med varandra. Suicidantal och -artiklar har ökat i och med Libanons försämrade läge 2019. Suicid förankras som ett växande, komplext och skrämmande problem av massmedia. Nyanserad suicidrapportering, dock något få suicidartiklar sett till suicidtalen. Slutsats: Suiciddata, vetenskapliga studier och nyhetsrapporteringen är i stort sett samstämmiga förutom i avseendet antal suicidfall där officiella libanesiska suicidtal ter sig låga. Suicid framställs på ett nyanserat och till största delen adekvat sätt av libanesisk massmedia, dock med tendens till överförenklingar. Hypotesen om partiell underrepresentation stämmer, sett till antalet suicidartiklar, men i övrigt är representationen nyanserad. / Introduction: Lebanon has according to WHO among the lowest suicide rates in the world. At the same time this taboo subject is suspected to be underreported. Few previous studies exist within the field. Aims: To see whether, to which extent and in which way suicide is represented in scientific research and Lebanese mass media according to social representation theory. The hypothesis is that suicide is partially underrepresented. Material and Methods: Compilation and comparison of suicide data, suicide-related research and news. Conduction of an article analysis according to social representation theory. Results: The suicide rates seem to be underrepresented, while other available suicide data seem consistent with each other. Suicide numbers and articles have increased with Lebanon's deteriorating situation in 2019. Suicide is seen as a growing, complex, and frightening problem according to the mass media. The suicide reporting is nuanced, there are however somewhat few suicide articles compared to the number of suicides. Conclusions: Suicide data, scientific studies and news reporting are largely in agreement except regarding the number of suicide cases where official Lebanese suicide rates appear to be low. Suicide is presented in a nuanced and mostly adequate way by the Lebanese mass media, although with a tendency to oversimplify the matter. The hypothesis of partial underrepresentation is true regarding the number of suicide articles, but apart from that the representation is nuanced.

The purpose of this study was to examine the structures of female crime in the media. The main issues were the constructions made by the media regarding female crime and how these structures can be understood from a gender perspective. Thesis empirical material consists of a selection of ten articles from the newspaper Dagens Nyheter from the period September to November 2015. The study can not be said to give an overall picture of the Swedish media, instead it is the researcher's interpretation outlined, which is one of the interpretations can be made. Thesis theoretical approach has been from a social gender perspective meaning that gender can be seen as something socially constructed and that the notion of female crime is attributed to a certain meaning. While theories about media and its power to construct female crime is also used as a theoretical basis. Overall, the paper deals with two different areas; constructions of women as criminal and constructions of women as victims. The results showed that there is a construction of female crime in the media. This design is very fragmented, that means that female crime is produced from a stereotypical image or antisocial image. The results have shown that the construction is done by the woman's crime in the media that is the basis of the media who has the power to choose what to publish and how it is described with words and phrases.

Den här studien fokuserar på mediers framställning av fenomenet terrorism i nyhetsinnehållet i pressen. Mer specifikt undersöks nyhetsrapporteringen i Dagens Nyheter och Aftonbladet från de tre följande dagarna efter självmordsbombningen i Stockholm 2010, som rubriceras som terrorbrott, och skolattacken i Trollhättan 2015, som rubriceras som hatbrott. Båda brott är dock enligt definitionen som finns i svensk lag terrorism. Syftet med studien är att se vad som framhävs och vad som hamnar i bakgrunden när det kommer till terrorism för att på så vis skaffa en bredare kunskap och förståelse för hur fenomenet terrorism framställs i media. För att komma åt detta används gestaltning som både teori och metod. Studiens teoretiska ramverk består också av representation då detta förklarar hur mediers presentationer formar medborgarnas bilder av olika företeelser. I analysen har tio av de elva fokuspunkter som J. W. Tankard föreslår undersökts i de valda artiklarna. Utifrån detta framkom ett antal övergripande teman, eller gestaltningar, som sedan jämfördes mellan de båda fallen. Bland annat visade resultaten att det i nyhetsrapporteringen återfinns en stark koppling mellan terrorism och islam, där religionen framställs som ett motiv till våld. Gärningsmännen i båda fallen beskrivs ha hamnat utanför i såväl lokalsamhället som landet Sverige i stort, och framför allt självmordsbombaren i Stockholm kopplas ständigt till nätverk och organisationer vilket gör att han skildras som en religiös terrorist. Samtidigt ses gärningsmannen i Trollhättan som en ensamt agerande individ som gestaltas som psykiskt sjuk. / This study focuses on the media's representation of the phenomenon terrorism in the news coverage in the press. More specifically the news coverage of Dagens Nyheter and Aftonbladet from the three following days after the suicide bombing in Stockholm 2010, which is classified as a terrorist crime, and the school attack in Trollhättan 2015, which is classified as a hate crime, is researched. Both crimes are however based on the definition found in Swedish law terrorism. The aim of the study is to see what is emphasised and what is understated when it comes to terrorism in order to gain a wider knowledge and understanding for how the phenomenon terrorism is represented in the media. Framing is used both as theory and method to access this. The theoretical framework also includes representation since this explains how the media's depictions shape people's views of different issues. Ten of the eleven focus points proposed by J. W. Tankard is used to research the chosen articles. In the analysis a number of overarching themes, or frames, were revealed and these frames were compared between the two cases. Among other things the results showed that there was a strong connection between terrorism and islam in the news coverage, where the religion was depicted as the motive for violence. The perpetrators were in both cases represented as outsiders of both their local communities and the country of Sweden, and especially the suicide bomber in Stockholm was connected with networks and organisations which means that he is portrayed as a religious terrorist. Meanwhile the perpetrator in Trollhättan is seen as an independently acting individual who is framed as mentally ill.

Hösten 2016 uppkom ett fenomen som blev omtalat i svenska morgontidningar, den så kallade “clownhysterin”. Fenomen sattes snabbt på agendan och handlade om clowner som hade attackerat människor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som får synas i artiklarna och hur de representeras. Artiklarna kommer att inhämtas från de två största kvälls- och morgontidningar i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studien använder sig av teorin om medielogiken där begreppen tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, personifiering, konkretion och stereotypisering använts. En kvalitativ textanalys kommer att vara studiens metod. Resultaten som tagits fram visar på att vittnen, clowner och utsatta är underrepresenterade i artiklarna. Poliser och högre uppsatta syns till en större grad. Clownerna representeras som de onda och skräckinjagande medan poliser framställs som tillförlitliga och sakliga. / In the fall of 2016 the words “creepy clown hysteria” or “clown attacks” became regular to the Swedish daily press. The phenomenon of clowns attacking people and scaring people became media's head priority during approximately two weeks. The focus of this thesis is to establish who gets to talk in the articles and how these people are represented. The articles are found in the biggest night and morning newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The theory for this thesis is called media logics and includes seven directions, these are; sharpening, simplification, polarization, intensification, personification, concreteness and stereotyping. A qualitative text analysis is used as method for this thesis regarding text. The results of the thesis are that there is an underrepresentation of witnesses, clowns and victims in the texts and an overrepresentation of people with authority like polices. The clowns are represented as evil and horrifying while the polices are shown as trustworthy and honest people.

<p>The communication and mediation of information and news has, under the latest decades, increased into an incalculable amount. In the newsflow that has come up it has become more and more urgent to sort and select the relevant and correct news. Simultaneously as the information has become one of the most important goods for the western world, the criticism against media has become more loudvoiced and especially the criticism aims at the fact that publicness has become less public and the public conversation is nowadays filtrated through media. The American Joey Skaggs can be reckoned among with the group of media critics, but his course of action and methods to reach out with his critical view, stand out strikingly from the traditional media critics. Instead of, as most, aiming the criticism against media, from an outside perspective, Skaggs chooses to attack the media from the inside. By mediating false news to the media, he intends to attract attention to the problems that is to be found in the media sphere and make the media, as well as the public, aware of them. Based on Skaggs media criticism, we have examined and analysed the media critical sphere and the media critics view on the mediated publicness.</p> / <p>Kommunikationen och förmedlingen av information och nyheter har under de senaste decennierna vuxit till en oöverskådlig storlek. I det nyhetsflöde som uppstått har det blivit alltmer angeläget att sortera och välja ut relevanta och korrekta nyheter. I takt med att informationen blivit en av de viktigaste varorna för västvärlden har också kritiken mot medierna blivit alltmer högljudd och framförallt riktas kritiken mot att offentligheten blivit allt mindre offentlig och att detoffentliga samtalet numera filtreras genom medierna. Amerikanen Joey Skaggs kan sägas tillhöra mediekritikernas skara, men hans tillvägagångssätt och metoder för att nå ut med sin kritik skiljer sig markant från de traditionella mediekritikerna. Istället för att, som de flesta, rikta kritik mot medierna, ur ett utifrånperspektiv, väljer han att attackera medierna från insidan. Genom att förmedla falska nyheter till medierna vill han uppmärksamma de problem som finns inom mediesfären och göra såväl medierna som allmänheten uppmärksamma på dem. Med Skaggs mediekritik som utgångspunkt har vi undersökt och analyserat det mediekritiska fältet och mediekritikernas syn på den mediala offentligheten. </p>

A daily newspaper’s main purpose is to inform its readers without creating noise. Theimportance of the visual presentation is therefore of weight for an effectivecommunication process. This study informs about the importance of typography inthe visual decoding process. The study includes the Swedish newspaper DagensNyheter’s transition from printed media to digital media adapted to an Ipad. It alsoincludes what changes this transition has resulted in for the communication process. The study has been conducted through a qualitative content analysis, where acomparative process of the selected medias has occurred. The theories we have beenusing in the study were mainly from a typographic point of view focusing onreadability. Other than that we have made use of theories about visual communicationand theories of the digital media's impact on society. Our study shows that the transition from printed newspaper to digital newspaperadapted to an Ipad has taken typographical aspects into consideration whenpresenting the material. The convergence between printed media and digitalizedmedia has created a basis for interaction that makes the reader involved in theprocess. The former one-way communication has been replaced with a moreinteractive two-way communication where the user is more than just a receiver.

The communication and mediation of information and news has, under the latest decades, increased into an incalculable amount. In the newsflow that has come up it has become more and more urgent to sort and select the relevant and correct news. Simultaneously as the information has become one of the most important goods for the western world, the criticism against media has become more loudvoiced and especially the criticism aims at the fact that publicness has become less public and the public conversation is nowadays filtrated through media. The American Joey Skaggs can be reckoned among with the group of media critics, but his course of action and methods to reach out with his critical view, stand out strikingly from the traditional media critics. Instead of, as most, aiming the criticism against media, from an outside perspective, Skaggs chooses to attack the media from the inside. By mediating false news to the media, he intends to attract attention to the problems that is to be found in the media sphere and make the media, as well as the public, aware of them. Based on Skaggs media criticism, we have examined and analysed the media critical sphere and the media critics view on the mediated publicness. / Kommunikationen och förmedlingen av information och nyheter har under de senaste decennierna vuxit till en oöverskådlig storlek. I det nyhetsflöde som uppstått har det blivit alltmer angeläget att sortera och välja ut relevanta och korrekta nyheter. I takt med att informationen blivit en av de viktigaste varorna för västvärlden har också kritiken mot medierna blivit alltmer högljudd och framförallt riktas kritiken mot att offentligheten blivit allt mindre offentlig och att detoffentliga samtalet numera filtreras genom medierna. Amerikanen Joey Skaggs kan sägas tillhöra mediekritikernas skara, men hans tillvägagångssätt och metoder för att nå ut med sin kritik skiljer sig markant från de traditionella mediekritikerna. Istället för att, som de flesta, rikta kritik mot medierna, ur ett utifrånperspektiv, väljer han att attackera medierna från insidan. Genom att förmedla falska nyheter till medierna vill han uppmärksamma de problem som finns inom mediesfären och göra såväl medierna som allmänheten uppmärksamma på dem. Med Skaggs mediekritik som utgångspunkt har vi undersökt och analyserat det mediekritiska fältet och mediekritikernas syn på den mediala offentligheten.

Title: From fish flu to corona crisis – a quantitative content analysis of front pages from Dagens Nyheter and Aftonbladet during the coronavirus outbreak. The aim of this essay was to examine the reporting and framing of the coronavirus on DN.se and Aftonbladet.se's front pages, between January 7, 2020 and April 30, 2020. In order to do so, we chose to examine front page teasers on both newspapers front pages online. We define front page teasers as the package of text and pictures on the front page, which then takes the reader to the actual article. We formulated three questions to concretize the aim: ​How much space is given to the front page teasers about the coronavirus on Dagens Nyheter and Aftonbladet's front pages, in terms of number, size and location? ​How do the front page teasers frame the coronavirus on Dagens Nyheter and Aftonbladet's front pages, regarding to framing and perspectives as well as calming or alarming signals? And, ​what differences and similarities can be found between Dagens Nyheter and Aftonbladet’s front page teasers about the coronavirus, regarding to space and shape? ​The method chosen for this study was a quantitative content analysis, which was supported by theories about news values, media logic and narration, as well as the agenda setting theory and the framing theory. The results of the analysis stated that front page teasers about the coronavirus was given more space on both newspapers’ front pages during the majority of the selected time period, than front page teasers about other events. This could be explained by multiple theories about how threats, risks and crises, as well as sensational news, stand a better chance of making it to the front page, than other news. The analysis also showed that Dagens Nyheter chose to frame the coronavirus based on themes such as healthcare and economical consequences, while Aftonbladet chose a more human perspective. We speculated on how these results could affect the readers and their picture of reality – in this case the coronavirus – and came to the conclusion that Aftonbladet’s readers might feel more of a closeness to the coronavirus, than the readers of Dagens Nyheter. So, regarding to space – both in number and size – as well as theme, actor and signal, but also the newspapers’ own choice of words, our study made it possible for us to see how the “fish flu” gradually turned into a corona crisis.

Purpose: This study aimed to investigate how neurodevelopmental disorders (NDs) are represented in the Swedish news media. The study can contribute to gaining more excellent knowledge about how Swedish news media such as Dagens Nyheter (DN) and Expressen represent disabilities such as NDs. Theory: To carry out the study, we must present theoretical starting points. The study was based on the power of journalism, representation, media representation, framing theory, and stereotypes. The power of journalism is used to explain how powerful the media is. Representation and media representation is used to describe how things make sense. Framing theory is used to describe the effect of the media on people because, according to the theory, people always try to create meaning. Finally, stereotypes are used to explain how NDs are perceived in society. Previous research: Previous research has been used to motivate studies that have previously been used on the subject and then linked to our study. The study used health communication and journalism, news media (daily- and evening newspapers), and gender as in previous research. Health communication and journalism explain how vital health-related information is to society. News media are used to create an in-depth understanding of NDs while discussing the difference between daily- and evening newspapers to understand them. Finally, studies on gender are used to explain gender differences and inequalities between the genders. Method: The study was carried out with the help of a quantitative content analysis, where the Swedish news sites DN and Expressen were analyzed by searching for news about various NDs; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's, and Tourettes. A total of 190 articles from both news sites were included—123 articles from Expressen and 67 from DN. A time frame has been set within one year, from 8 March 2021 to 8 March 2022. To obtain the survey results, the SPSS program has been used where it was prepared before the study with knowledge of statistical analysis—then prepared variables and variable values to be used in SPSS to make the study feasible. Results: The results were presented by comparing relevant variables in the SPSS software for later analysis. Variables such as "NDs diagnoses," "NDs main or secondary subject," "emotional or non-emotional," and "newspaper." Detailed analysis and discussion were performed of the results of the variables examined. The analysis was based on relevant previous research and theories related to news media, representation, and NDs. Conclusion: Journalists significantly influence how the reader perceives, interprets, and forms opinions. Therefore, the representation of NDs by both the news sites, DN and Expressen, can lead the reader to create stereotypical images about NDs. Individuals with NDs may be discriminated against because of the stereotypes that have been created about them. They can also be exposed to misunderstandings of the environment because they do not behave the same way society expects. The two news pages examined represent NDs differently in that DN is classified as a daily newspaper and Expressen is classified as an evening newspaper. The different diagnoses within NDs are represented differently in the articles. Finally, female journalists try to counter stereotypes about women with NDs. Many articles written by female journalists are about publishing their stories and encouraging others to seek help. In contrast, articles written by male journalists are often about men with NDs, whereas articles are often about crime and sports, which they are also often associated with. / Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) representeras i svensk nyhetsmedia. Studien kan bidra till att få större kunskap om hur svenska nyhetsmedier som Dagens Nyheter (DN) och Expressen representerar funktionsnedsättningar som NPF. Teori: För att genomföra studien har vi behövt redovisa teoretiska utgångspunkter. Studien bygger på: journalistens makt, representation, media representation, gestaltningsteori och stereotyper. Journalistens makt används för att förklara hur mäktigt media är. Representation och mediarepresentation används för att förklara hur saker och ting får mening. Gestaltningsteorin används för att förklara mediernas effekt på människor eftersom enligt teorin människor alltid försöker skapa mening. Till sist används stereotyper för att förklara hur NPF uppfattas i samhället. Tidigare forskning: Tidigare forskning använts för att motivera studier som tidigare använts på ämnet, för att sedan koppla det till vår studie. I studien användes hälsokommunikation och journalistik, nyhetsmedia (dags- och kvällspress), och genus som tidigare forskning. Hälsokommunikation och journalistik används för att förklara hur viktig hälsorelaterad information är för samhället. Nyhetsmedia används för att skapa fördjupad förstående om neuropsykiatriska funktionsnedsättning, samtidigt diskuteras skillnaden mellan dags- och kvällspress för att förstå skillnaden mellan de. Till sist används genus för att förklara könsskillnader och ojämlikheter mellan könen. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, där svenska nyhetssidorna DN och Expressen analyserades genom att söka efter nyheter om olika NPF; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's och Tourettes. Totalt inkluderades 190 artiklar från både nyhetssidorna. 123 artiklar från Expressen och 67 artiklar från DN. En tidsram har ställts in inom ett år, från datumen, 8 mars 2021 till 8 mars 2022. För att få fram undersökningens resultat har programmet SPSS använts där det förbereddes innan studien med kunskap om statistisk analys. Därefter förberett variabler och variabelvärden för att användas i SPSS för att göra studien genomförbar. Resultat: Resultaten presenterades genom att relevanta variabler har ställts mot varandra i programvaran SPSS för att senare analysera de. Variabler såsom “NPF diagnoser”, “NPF huvud- eller biämne”, “känslomässig eller icke känslomässig” samt “tidning”. En utförlig analys och diskussion genomfördes av resultaten av de undersökta variablerna. Analysen byggdes på relevanta tidigare forskning och teorier som är relaterade till nyhetsmedier, representation och NPF. Slutsats: Journalister har stor påverkan på hur läsaren uppfattar, tolkar och bildar åsikter. Därför representationen av NPF av både nyhetssidorna, DN och Expressen, kan leda till att läsaren skapar stereotypa bilder om NPF. Individer med NPF kan utsättas för diskriminering på grund av de stereotyperna som har skapats om de. De kan också utsättas för missuppfattning av omgivningen på grund av att de inte beter sig på samma sätt som samhället förväntar sig. De två undersökta nyhetssidorna representerar NPF annorlunda i och med att DN klassas som dagstidning och Expressen klassas som kvällstidning. De olika diagnoserna inom NPF representeras på olika sätt i artiklarna. Slutligen kvinnliga journalister försöker att motverka stereotyper om kvinnor med NPF. Många artiklar skrivna av kvinnliga journalister handlar om att ge ut deras berättelser och uppmana andra till att söka hjälp. Medan artiklar skrivna av manliga journalister handlar ofta om män med NPF, där artiklar ofta handlar om brott och sport, vilket de också ofta är associerade med.