Utifrån kritisk diskursanalys som metod och tillvägagångssätt har denna studie analyserat hur de rikstäckande nyhetstidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter porträtterar och beskriver kvinnan respektive mannen som gärningsperson med genusperspektivet som utgångspunkt. Studien har genomförts genom en jämförande analys av nyhetsartiklar utifrån två kända rättsfall, mordet i Arboga med Johanna Möller och Mohammad Rajabi samt styckmordet i Karlskrona med Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind som gärningspersoner. För att analysera materialet användes Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt andra teorier som bedömdes som relevanta för sammanhanget och ändamålet där genusteori och feministisk teori är de mest framträdande. Studien visade att det mest centrala i fallet med Johanna Möller är att förklara hennes brottsliga beteende genom hennes barndom, familj och psykiska hälsa. Vidare ges Johanna Möller smeknamnet arbogakvinnan som senare används i media i stället för hennes riktiga namn. Bland annat har dokumentärer släppts om Johanna och hon har blivit till ett slags varumärke där ”arbogakvinnan” är aktuellt med nyhetsrapporteringar än idag. I artiklarna används ofta starkt laddade ord i beskrivningen av Johanna som resulterar i en framväxande identitet där ledorden är aggressivitet, manipulation och okänslighet. Centralt i nyhetsmedias beskrivning av Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind är att objektivt förklara brottets planering och händelseförlopp. Det går att se en normalisering av brottet genom den neutrala ton som används i artiklarna. Det finns inga lockande rubriker och inget värdeladdat språk används i beskrivningen. Männen nämns sällan vid namn vilket gör att nyhetsmedias bild av männen hålls neutral, informativ och anonym. / Based on a critical discourse analysis as a theory and method, this study has analyzed how Swedish national newspaper, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter portray and describe women and men as perpetrators by a comparative analysis of two known legal cases based on a gender perspective. The cases are the murder in Arboga with Johanna Möller and Mohammad Rajabi as the perpetrators and the murder in Karlskrona with Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind. To analyze the material, Fairclough’s three-dimensional model of critical discourse analysis was used, as well as other theories that were chosen to be relevant to the context and purpose, where gender theory and feminists’ theory are the most prominent. The study showed that the most central thing in the case of Johanna Möller is to explain her criminal behavior by searching for answers in her childhood, family, and mental health. Furthermore, Johanna Möller is given the nickname arbogakvinnan which is later used in media instead of her real name. Podcasts, documentaries, summertalks on Swedish radio station P1 and interviews are released connected to her. A kind of brand is created and the case of arbogakvinnan still occurs in the news today. The articles often use highly charged words in their description of Johanna Möller, which results in an identity emerging where the watchwords are aggressiveness, manipulation and insensivity. Central to the news media’s description of Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind is to objectively explain the crimes planning and sequence of events. It is possible to see a normalization of the crime through the neutral tone of the articles as there are no attractive headlines, no strongly value-laden language, words, or statements by others doesn’t appear either. The men are rarely mentioned by their names, which results in news media’s image of the men is kept neutral, informative, and anonymous.

The purpose of this study is to investigate the medial portrayal of Romani people in the newspaper Dagens Nyheter from 2013 and 2014. In the theoretical chapter the concepts of new racism is used to speak of what is considered racist in the Swedish society today. Other concepts that are used are type and stereotype which are used to explain how our context is depending on distinctions to understand what surrounds us. Concepts such as myths and binary-oppositions are other theories that are used in this study.  Six debate articles have been selected to investigate how the Romani people are represented. Discourse analysis was used to answer the main questions in this study and was used to answer the purpose of this study. The main result was that the Romani people was discriminated and were not given the opportunity to speak their mind. It was always someone else outside this ethnic group who presented their view on something. They were considered passive as a group, in need of help from the remaining society. Said newspapers made generalizations about the group and connected them to begging. Finally, the perhaps most interesting result that this study finds is that the media makes distinctions between the Romani people and other social groups. The Romani people are made out as “the others” and a “we” and “them” in the Swedish society becomes prominent.

The following study is a comparativ discourse analysis of three swedish newspapers, with different political tendencies, depiction of refugees in the 1990’s and the 2010’s. The study is based on the theory of discourse and discourse analysis and the method is an adapted form of Ulf Mörkenstam’s analysis of the description of the samis in swedish law texts. This method is formed from the conclusion that by identifying what the author mediate as a problem, the cause of the problem, and the solution of the problem, you can form an percetion of the subjects discourse. To help create an estimation of the subjects he uses so called chains of analogy, or as the famous discourse theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe calles them, chains of equivalence. In this case the term ”refugee” is connected to other phrases within the same text and together with the context of the problem – cause – solution it forms the discourse. The subject of the discourse is then compared between two different points in times to see if it has been a change within the last 23 years. The study showed that the discourse have indeed changed. While the characters within the discourse have remained the same and the subject is connected to similair problems in 2015, the fact that the newspapers do not write about the resistance against the countrys refugee intake in an atempt to act as an opposition against the xenophobia, as they did in 1992, the result of this study shows that xenophobia has been more accepted in the swedish media during the last decades. This is also shown through the chains of analogy where the phrase ”refuge” is related to words with more negative association in 2015 than in 1992.

I denna uppsats genomför vi en kvalitativ granskning av bilder och text i artiklar från VM i längdskidåkning i Falun, 2015. Tidningarna som är del av undersökningen är Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syftet är att undersöka representationen av kön i tidningarna och utröna vilka eventuella mönster och avvikelser från mönster som går att identifiera i framställningen av skidåkarna. Vid granskning av bilder utgår vi ifrån Helena Tolvheds mall för bildanalys som fokuserar på bildkomposition och gestaltning av kroppar. Vid granskning av text försöker vi identifiera mönster utifrån begreppen trivialisering, infantilisering och ambivalens. Resultaten av studien visar att kvinnliga längdskidåkare i större utsträckning trivialiseras och infantiliseras genom skribenternas språkbruk. De kvinnliga längdskidåkarna framställs också mer frekvent på ett sätt som ger intryck av att vara arrangerat i bild. Vår studie visar således att det råder en något skev nyhetsbevakning i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor i tidningarna, vilket också flera tidigare studier kommit fram till. Däremot verkar skillnaderna vara mindre påtagliga än i studier där tidigare perioder i historien legat i fokus, likt i Helena Tolvheds studie. Det bör dock inte förringa att skillnader fortfarande förekommer i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor.

Frågeställningar: Hur påverkas konsumtionen av digitala nyheter av individuella preferenser och ålder? Hur påverkas inställningen till digitala nyheter på olika utlämningsformer av individers preferenser och ålder? Syfte: Studiens syfte är att beskriva konsumtionen av digitala nyheter i olika åldersgrupper och att analysera konsumenters individuella preferenser gällande detta. Vidare är syftet att analysera de faktorer som påverkar konsumtionen av digitala nyheter. Ett delsyfte är även att beskriva och analysera olika åldersgruppers preferenser och inställning gällande olika utlämningsformer för digitala nyheter. Det slutliga syftet är att tillhandahålla rekommendationer till digitala nyhetsbyråer som de kan använda sig av för att tillmötesgå individers preferenser vid konsumtion av digitala nyheter. Metod: Studien har genomförts med en en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Primärdata samlades genom intervjuer och fokusgrupper. Resultat och slutsatser: Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att konsumtionen av digitala nyheter påverkas i större grad av individuella preferenser än ålder. Vidare identifierades påverkansfaktorer, där intresse påvisades vara en av de viktigaste. Respondenterna uppvisade en positiv inställning till mobila nyhetsapplikationer och sociala medier som utlämningsformer för digitala nyheter. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Studien bidrar med åtta faktorer som påverkar konsumtionsmönstret av digitala nyheter. Vidare bidrar studien med en klargörelse av individuella preferenser gällande utlämningsformer för digitala nyheter. Studiens resultat kan sedan ligga till grund för hur digitala nyhetsbyråer kan tillmötesgå konsumenters preferenser.  Nyckelord: Konsumentbeteende, konsumtionsmönster, individuella preferenser, ålder, digitala nyheter / Research question: How is the consumption of digital news affected by individual preferences and age? How is the attitude towards digital news on different digital channels affected by individual preferences and age? Purpose: The purpose of the study is to describe the consumption of digital news in different age groups and to analyse consumers’ individual preferences regarding this. The purpose is furthermore to analyse factors influencing the consumption of digital news. It is also to describe and analyse different age groups preferences and attitudes towards news on different digital channels. The final purpose of the study is to provide digital news agencies with recommendations that they can use to meet individual preferences regarding the consumption of digital news. Method: The study is based on an inductive approach and a qualitative research method. The data has been collected through interviews and focus groups. Results and conclusions: Based on the study’s results we conclude that the consumption of digital news is affected to a greater extent by individual preferences than age. Furthermore factors that affect the consumption of news were identified, where interest was shown to be one of the most important factors. The respondents showed positive attitudes towards mobile news applications and social media as digital channels for news. Theoretical and practical contribution: The study contributes eight factors that affect the consumption of digital news. Furthermore the study clarifies different age groups attitudes towards news on different digital channels. The study’s results could form the basis for how digital news agencies can accommodate consumer preferences. Keywords: Consumer behaviour, Consumption pattern, individual preference, age, digital news

Bonnier is one of the largest media companies in the Nordic. Because of their strong position in the market, they have an opportunity to influence the media landscape in Sweden. Due to the affects of media concentration, we wanted to find out if Bonniers concentrated ownership changes the outcome of news in the swedish newspaper Dagens Nyheter. Through an quantitive content analysis, we examined how Dagens Nyheter writes news about the two swedish TV-channels TV4 and SVT. Since Bonnier is the owner of both Dagens Nyheter and TV4, it was interesting to see if the news about the two channels somehow differ. Our results indicate that there where no major differences in how the two channels were represented in Dagens Nyheter. Although, the newspaper seems to put more focus on the TV4-profiles, as well as they use more pictures for the articles about TV4. According to the results of this study, our conclusion is that media concentration is not yet a threat to the media landscape in Sweden, at least not when it comes to the cross-ownership of TV-channels and newspaper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur.

This study aims to increase awareness of the portrayal of refugees in Swedish media. In order to achieve this we performed a content analysis of the articles found in the newspaper Dagens Nyheter. Through a strategic selection we chose six news articles published during the fall of 2015 that depicted various refugees’ destinies. We studied the articles in several steps and identified the frames used in the presentation and portayal of the refugees. These frames consisted of roles, characteristics and selected quotations in which the persons were assigned. In the analyzed articles we found that Dagens Nyheter tends to portray refugees in a relatively generalized way, where different categories of refugees are similarly portayed and no refugee gets the role of a hero. They are portrayed in a way that makes them look like they are subordinate to aid organisations and authorities and as if they are in need of help. However, children and elderly tend to be discriminated since they in many cases are being excluded or assigned a subordinate role compared to other categories of refugees.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för. Teoretiskt perspektiv för övrigt har hämtats från olika vetenskaper. Jag har tittat på forskning bland annat inom områdena barn och medier, socialisation och medievanor. Vilka nyhetsmedier tar ungdomar del av? Hur ser ungdomar på nyheter? Vilka erfarenheter har ungdomar av mediekunskap i skolan? Resultatet av studien visar att nästan alla niondeklassarna läser en dagstidning minst ett par gånger i veckan. De läser oftare morgontidningar än kvällstidningar och många läser gratistidningar. Det som ungdomarna tycker är roligast i tidningen (sport, serier och kultur) skiljer sig från det som ungdomarna tycker är viktigast (inrikes- och utrikespolitik och nöje). Enligt niondeklassarna är DN och SvD de mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT har de mest trovärdiga nyhetssändningarna. Hälften av eleverna anser att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.</p>

The aim with this study is to compare the American newspaper The New York Times and the Swedish newspaper Dagens Nyheter and its framing of the organization the Islamic State. The study uses a selection of articles during the period when Barack Obama ordered airstrikes against the Islamic State. The period is 2014/07/27-2014/08/14 and it gave 107 articles to the analysis. The study undertakes a methodology based on the quantitative content analysis. The study leans on the theory of framing and theories of war journalism which is a common and well suitable theory for the study’s aim. The result shows both differences and similarities between the two newspapers frame. The most notable difference between the newspapers' articles were the appellation of the Islamic State and also how the newspapers used sources and statements. The Swedish newspaper had a more religious orientation in the appellation of IS, while the American newspaper had a military orientation in the appellation of IS.