Denna uppsats behandlar förändringar i den svenska strategiska översiktsplaneringen i allmänhet samt i relation till bostadsplanering. Studiens syfte är att undersöka vilka förändringar som kan identifieras i kommunala översiktsplaner från dess introduktion i 1987 till idag. Denna undersökning har utförts genom att analysera befintliga översiktsplaner från fyra utvalda kommuner; Gävle, Norrköpings, Sundsvalls och Västerås. En dokumentanalys och kodningsanalys genomfördes och jämfördes med befintliga studier inom nyliberalism och bostadsplanering. Analysen visar att det finns nyliberala tendenser inom alla fyra kommuner. Det kan identifieras genom tydliga förändringar gällande kommunernas hanterande av bostadsplanering för att attrahera investeringar i näringslivet och högutbildade. Det kan även ses genom en förändring i hur kommuner önskar att utveckla turist- och besöksplatser för att attrahera besökare till regionen. Orsaken till detta är sannolikt förändringar i den globala marknaden där städer måste omvandla sig själva till världsstäder för att göra sig konkurrenskraftiga i en växande global ekonomi och sammankopplad omvärld. De stigande kraven på att attrahera högutbildade innebär dock att utsatta grupper och låginkomsttagare ställs åt sidan, något som försämras genom brist på användande av nuvarande och aktuell forskning inom kommunal översiktsplanering och bostadsplanering.

Sveriges säkerhetsstrategi baseras på en totalförsvarsprincip, vilket inom forskningen tillskrivits en nyliberalistisk styrmetod som skapar säkerhet genom att bygga ett resilient samhälle. Det resilienta samhället och totalförsvarsprincipen innebär att hela samhället involveras i skapandet av motståndskraft gentemot hot. Utan medborgare som vill vara delaktiga i principen faller säkerhetsstrategin. Etablerad forskning har svårt att koherent beskriva hur medborgare i ett land som Sverige ställer sig till totalförsvarsprincipen. Genom en kvalitativ intervjustudie kan drivkrafter för att bidra till samhällets motståndskraft, i studien kallat medborgerlig motståndskraft, undersökas bland medborgare i totalförsvarets frivilligorganisationer. Medborgerlig motståndskraft utgör studiens teoretiska bidrag där fenomenet undersöks genom lockelser för samhälleliga yrken samt viljan att ingå i samhälleliga sammanhang. Här har teorier om pro-samhälleliga beteenden respektive sociala rörelser tillsammans bildat ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att frivilligmedlemmarnas drivkrafter för medborgerlig motståndskraft består av en inre altruism och ett rationellt sökande efter trygghet. Samtidigt påvisas kontextens betydelse för deras insikt för att engagera sig. Dessutom visar resultatet att flertalet av drivkrafterna medborgarna har, härstammar eller stärks av behållningen frivilligmedlemmarna får av sin delaktighet. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att trots Sveriges långa tid av fred och vald styrmetod finns det hög medborgerlig motståndskraft men det är avgörande att staten kultiverar denna potential om den ska komma samhället till nytta. Studien bidrar till forskning om medborgarnas roll i det resilienta samhället samt forskning om motståndsrörelser, men också insikter om faktorer som bör kultiveras i skapandet av en säkerhetsstrategi baserad på medborgerlig delaktighet i totalförsvaret.

Syftet med den här studien är att undersöka urbana grönstrukturers roller vid nyliberal planering. Detta undersöktes genom en kvalitativstudie av plandokumentet för stadsutvecklingsprojektet södra Hyllie i Malmö. Studien problematiserar innehållet i plandokumentet utifrån ett ideologikritiskt förhållningsätt, vilka syften grönstrukturer ska fylla, var ska de placeras, för vem ska de planeras, och varför? Utifrån ett bredare perspektiv problematiserar studien grönstrukturers roller i en nyliberal planringideal. Studien belyser trenden att låta grönstrukturer ingå i en platsmarknadsföring för att stärka bilden av södra Hyllie som hållbar och grön för att attrahera invånare och kapital.  Malmö stad platsmarknadsför stadsdelsparken och Vintrie medeltida bytomt som de viktigaste grönstrukturer genom att marknadsföra kultur, stadsodling och en rurban livsstil. Den kritiska granskningen av grönstrukturerna redogör motstridiga syften utifrån vad som förmedlas i plandokumentet. Platsmarknadsföringen avses utifrån den givna kritiken framförallt brista inom ramen av social hållbarhet, då marknadsföringen av grönstrukturerna antas attrahera en kreativ klass. Vilket utifrån tidigare studier härleder till sociala problem likt gentrifiering och segregation.

Since the 1980s there has been a strong desire on behalf of the state to identify and intervene in the group described as over-indebted. Drawing on Michel Foucault’s thinking this thesis employs the theoretical framework of governmentality with the methodological approach of genealogy. The thesis examines how individuals and entrepreneurs were constructed into different subject positions in the Swedish debate of debt relief between 1985-2016. The purpose of this thesis is to contribute to an enhanced understanding of the reproduction of discursive practices. This thesis has two key findings: firstly, it illustrates the transformation from debate into legislation, since what was articulated in the debate also became part of the law. Secondly, it shows the enhancement over time of over-indebted entrepreneurs in relation to over-indebted individuals. While entrepreneurs were constructed as rational agents promoting the public good, over-indebted individuals underwent a shift of subject positions which evolved over time. In the years leading up to the first consumer insolvency law in 1994, they were portrayed as irresponsible credit consumers. Subsequently, they transitioned into a marginalized group of perpetual debtors. This thesis argues that homo economicus, for over-indebted individuals, can be seen as the teleological outcome of the debt relief system.

Denna studie har med hjälp av kritisk diskursanalys granskat fyra populära självhjälpsböcker och deras framhävande av hyperindividualism. Syftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, retoriken i dessa självhjälpsböcker tillskriver läsaren ansvar och framhäver ett hyperindividualistiskt synsätt på psykiska hälsa/ohälsa. Detta genomförs genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv till hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Självhjälpböcker behandlas i denna studie som ett fenomen vars popularitet uppstått till följd av nyliberalismens prägel i västvärlden. Av resultatet framkommer det att tre av de fyra böckerna tydligt framhäver ett hyperindividualistiskt perspektiv på psykisk hälsa/ohälsa. Böckerna producerar och reproducerar därmed det hyperindividualistiska perspektiv som nyliberalismen kan ge upphov till. Vidare i studien diskuteras böckerna ha materiell agens vilket innebär att böckerna i sig själva ses som aktörer med makt i samhället.

Syftet med denna studie är att visa på hur två olika paradigmskiften inom Världsbanken påverkat dess policy.

Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Strategin etablerades 1994 ur propositionen Delad makt – delat ansvar och ska sedan dess genomsyra all politisk beslutsfattning och alla politiska processer för att främja ett jämställdhetsperspektiv, och se till att inte existerande ojämlikhet reproduceras. Strategin dras dock med ett antal problem och fallgropar. Att istället faktiskt visst reproducera befintlig könsordning, att förhöja kvinnor just för att de är kvinnor, och att inte se djupet, roten, i problemet – strukturerna. Det finns en risk för att denna rädsla, eller okunskap, att rikta fokus på strukturerna förgås av diskrepans mellan den politiska ambitionen och genomförandet, vilket istället resulterar att bli en teknikalitet – en bock i en checklista. I denna studie utgår jag från två tolkningar som finns av jämställdhetsintegrering, anpassnings- och omvandlingstolkning, där förstnämnda ser jämställdhetsperspektivet som något som läggs ovanpå existerande verksamhet och samhälleliga ramar och där etablera kvinnor; den andra som söker att etablera jämställdhetsperspektivet i verksamheter och i grunden förändra dem för att främja jämställdhet på ett fundamentalt och strukturellt vis. Jag vill mena att dessa tolkningar går att härledas till olika feminismer. För att söka svaret på detta så använder jag mig av Judith Squires olika tillämpningar av jämställdhetsintegrering, vilket hjälper mig att klassificera materialet och i slutändan ge mig svaret på frågan om Regeringskansliet kan uppfattas som jämställdhetsintegrerat. Resultatet indikerar på att jämställdhetsintegrering har blivit ett mål i sig och inte det verktyg för att nå de utsatta jämställdhetspolitiska målen. Arbetet har blivit fokus på resultat och till något tekniskt och kvantitativt framför politiskt och kvalitativt. Även vikten av tydliga politiska signaler för ett fungerande kvalitativt arbete belyses.

Debatten om nätneutralitet har de senaste åren kommit att bli ett hett ämne världen över, då diverse inskränkningar på nätneutraliteten har lett till protester bland internetanvändare. I Sverige har debatten emellertid hållits på en juridisk och teknisk nivå mellan olika internetexperter och “vanliga” internetanvändares åsikter har hamnat i skymundan. Syftet med denna studie är att kartlägga och undersöka respondenters kunskaper och attityder kring fenomenen nätneutralitet och trafikstyrning. För att koppla studien till större samhälleliga frågor har vi använt oss av teorier inom e-democracy, copyright och nyliberalism. Studien består av en kvalitativ metod i form av en fokusgruppintervju, samt en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Vi har även använt oss av tidigare forskning inom området från Sydkorea och USA.  Resultatet från de två undersökningarna visar att den generella kunskapen om nätneutralitet och trafikstyrning är relativt låg bland våra respondenter, men att frågan är viktig för dem. Majoriteten av respondenterna är emot inskränkningar på nätneutraliteten och ställer sig negativa till internetleverantörers olika former av trafikstyrning.

The main purpose of this study is to examine two political parties, the Social Democrats and the Center Party, to see if an ideological convergence have occurred between them during the time period 1990 through 2013. Furthermore, given that ideological convergence has occurred, this study intends to investigate the possible democratic problems that convergence between traditional opposition parties tends to bring about. The main research questions are: - To what extent has ideological convergence occurred between the parliamentary parties the Social Democrats and the Center Party during the period of 1990-2013? - Given that party convergence has occurred, what possible problems can this entail from a democratic perspective? The methodological approach of this study is based on a qualitative comparative text analysis of ideological character. The material that has been studied is the party´s respective idea programs from 1990, 2001 and 2013. This is done in order to investigate whether an ideological convergence has occurred between the parties. The main ideologies that have been analyzed are liberalism, neoliberalism, socialism and democratic socialism. Together with convergence, these constitute the theoretical framework. The study concludes that ideological convergence seems to have occurred between the parties. The study also argues that party convergence between traditional competing parties can lead to a democratic problem, especially in representative democracies such as Sweden. If parties that, from a historical perspective, are seen as opponents to each other converge, this can lead to confusion for the voters and the trust in the political parties risks being damaged.

Socialt medborgarskap har en särskilt stark koppling till sociala rättigheter och möjliggörandet att inkludera allt fler i samhällets gemenskaper. Uppsatsen undersöker hur olika medborgarskapsideal tar sig uttryck i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd benämnd ”Resursjobb i Västerås stad”. Det är relationen mellan individ-samhälle-stat; rättigheter och skyldighet; samt frihet och jämlikhet som är de huvudsakliga medborgarskapsvärden som undersöks och det är nyliberalism, socialliberalism och socialdemokrati som får definiera och sortera hur dessa kommer till uttryck i en modell för resursjobb framtagen av Västerås stad. Genom idealtypsanalys har dessa värden kunnat identifieras och gestaltas i ett analysschema. Detta har sedan använts som analysverktyg i undersökningen. Resultaten visar att det främst är socialliberala och socialdemokratiska värderingar som kommer till uttryck i modellen för resursjobben; dock finns det spår av nyliberalism i vissa utsagor som varit intressant att kunna lyfta fram.