Denna uppsats behandlar förändringar i den svenska strategiska översiktsplaneringen i allmänhet samt i relation till bostadsplanering. Studiens syfte är att undersöka vilka förändringar som kan identifieras i kommunala översiktsplaner från dess introduktion i 1987 till idag. Denna undersökning har utförts genom att analysera befintliga översiktsplaner från fyra utvalda kommuner; Gävle, Norrköpings, Sundsvalls och Västerås. En dokumentanalys och kodningsanalys genomfördes och jämfördes med befintliga studier inom nyliberalism och bostadsplanering. Analysen visar att det finns nyliberala tendenser inom alla fyra kommuner. Det kan identifieras genom tydliga förändringar gällande kommunernas hanterande av bostadsplanering för att attrahera investeringar i näringslivet och högutbildade. Det kan även ses genom en förändring i hur kommuner önskar att utveckla turist- och besöksplatser för att attrahera besökare till regionen. Orsaken till detta är sannolikt förändringar i den globala marknaden där städer måste omvandla sig själva till världsstäder för att göra sig konkurrenskraftiga i en växande global ekonomi och sammankopplad omvärld. De stigande kraven på att attrahera högutbildade innebär dock att utsatta grupper och låginkomsttagare ställs åt sidan, något som försämras genom brist på användande av nuvarande och aktuell forskning inom kommunal översiktsplanering och bostadsplanering.

Sveriges säkerhetsstrategi baseras på en totalförsvarsprincip, vilket inom forskningen tillskrivits en nyliberalistisk styrmetod som skapar säkerhet genom att bygga ett resilient samhälle. Det resilienta samhället och totalförsvarsprincipen innebär att hela samhället involveras i skapandet av motståndskraft gentemot hot. Utan medborgare som vill vara delaktiga i principen faller säkerhetsstrategin. Etablerad forskning har svårt att koherent beskriva hur medborgare i ett land som Sverige ställer sig till totalförsvarsprincipen. Genom en kvalitativ intervjustudie kan drivkrafter för att bidra till samhällets motståndskraft, i studien kallat medborgerlig motståndskraft, undersökas bland medborgare i totalförsvarets frivilligorganisationer. Medborgerlig motståndskraft utgör studiens teoretiska bidrag där fenomenet undersöks genom lockelser för samhälleliga yrken samt viljan att ingå i samhälleliga sammanhang. Här har teorier om pro-samhälleliga beteenden respektive sociala rörelser tillsammans bildat ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att frivilligmedlemmarnas drivkrafter för medborgerlig motståndskraft består av en inre altruism och ett rationellt sökande efter trygghet. Samtidigt påvisas kontextens betydelse för deras insikt för att engagera sig. Dessutom visar resultatet att flertalet av drivkrafterna medborgarna har, härstammar eller stärks av behållningen frivilligmedlemmarna får av sin delaktighet. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att trots Sveriges långa tid av fred och vald styrmetod finns det hög medborgerlig motståndskraft men det är avgörande att staten kultiverar denna potential om den ska komma samhället till nytta. Studien bidrar till forskning om medborgarnas roll i det resilienta samhället samt forskning om motståndsrörelser, men också insikter om faktorer som bör kultiveras i skapandet av en säkerhetsstrategi baserad på medborgerlig delaktighet i totalförsvaret.

Syftet med den här studien är att undersöka urbana grönstrukturers roller vid nyliberal planering. Detta undersöktes genom en kvalitativstudie av plandokumentet för stadsutvecklingsprojektet södra Hyllie i Malmö. Studien problematiserar innehållet i plandokumentet utifrån ett ideologikritiskt förhållningsätt, vilka syften grönstrukturer ska fylla, var ska de placeras, för vem ska de planeras, och varför? Utifrån ett bredare perspektiv problematiserar studien grönstrukturers roller i en nyliberal planringideal. Studien belyser trenden att låta grönstrukturer ingå i en platsmarknadsföring för att stärka bilden av södra Hyllie som hållbar och grön för att attrahera invånare och kapital.  Malmö stad platsmarknadsför stadsdelsparken och Vintrie medeltida bytomt som de viktigaste grönstrukturer genom att marknadsföra kultur, stadsodling och en rurban livsstil. Den kritiska granskningen av grönstrukturerna redogör motstridiga syften utifrån vad som förmedlas i plandokumentet. Platsmarknadsföringen avses utifrån den givna kritiken framförallt brista inom ramen av social hållbarhet, då marknadsföringen av grönstrukturerna antas attrahera en kreativ klass. Vilket utifrån tidigare studier härleder till sociala problem likt gentrifiering och segregation.

Since the 1980s there has been a strong desire on behalf of the state to identify and intervene in the group described as over-indebted. Drawing on Michel Foucault’s thinking this thesis employs the theoretical framework of governmentality with the methodological approach of genealogy. The thesis examines how individuals and entrepreneurs were constructed into different subject positions in the Swedish debate of debt relief between 1985-2016. The purpose of this thesis is to contribute to an enhanced understanding of the reproduction of discursive practices. This thesis has two key findings: firstly, it illustrates the transformation from debate into legislation, since what was articulated in the debate also became part of the law. Secondly, it shows the enhancement over time of over-indebted entrepreneurs in relation to over-indebted individuals. While entrepreneurs were constructed as rational agents promoting the public good, over-indebted individuals underwent a shift of subject positions which evolved over time. In the years leading up to the first consumer insolvency law in 1994, they were portrayed as irresponsible credit consumers. Subsequently, they transitioned into a marginalized group of perpetual debtors. This thesis argues that homo economicus, for over-indebted individuals, can be seen as the teleological outcome of the debt relief system.

Denna studie har med hjälp av kritisk diskursanalys granskat fyra populära självhjälpsböcker och deras framhävande av hyperindividualism. Syftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, retoriken i dessa självhjälpsböcker tillskriver läsaren ansvar och framhäver ett hyperindividualistiskt synsätt på psykiska hälsa/ohälsa. Detta genomförs genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv till hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Självhjälpböcker behandlas i denna studie som ett fenomen vars popularitet uppstått till följd av nyliberalismens prägel i västvärlden. Av resultatet framkommer det att tre av de fyra böckerna tydligt framhäver ett hyperindividualistiskt perspektiv på psykisk hälsa/ohälsa. Böckerna producerar och reproducerar därmed det hyperindividualistiska perspektiv som nyliberalismen kan ge upphov till. Vidare i studien diskuteras böckerna ha materiell agens vilket innebär att böckerna i sig själva ses som aktörer med makt i samhället.

Syftet med denna studie är att visa på hur två olika paradigmskiften inom Världsbanken påverkat dess policy.

Vad är det egentligen som gör att individer vill påverka hur Stockholm ser ut? Hur förhåller sig olika aktörer inom byggsektorn till varandra? Med fokus på Skönhetsrådet, en av Stockholms stads remissinstanser, undersöker jag i denna studie dessa frågor. Då Skönhetsrådet som funktion är över 100 år gammalt är det nödvändigt att granska det. Med en utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer har frågor om makt och estetik undersökts. Resultatet visar att Skönhetsrådet inte har särskilt stor påverkan på de andra aktörerna som intervjuats i uppsatsen, men att de överlag anser att Skönhetsrådet fyller en viktig funktion för Stockholms bevarande och utveckling. När det kommer till aktörers egna agens handlar det ofta om att lämna något vackert eller omhändertaget efter sig, snarare än att bidra med något som är karaktäristiskt för individen själv. På så sätt har studien bidrag till vidare kunskap om Skönhetsrådet i Stockholm, men även olika sätt att se på staden och hur olika aktörer i Stockholms byggsfär ser på varandra. På grund av den valda metoden och urvalet av deltagare är resultaten från intervjuerna inte generaliserbara, utan snarare exempel på olika perspektiv och åsikter som finns inom sektorn.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur invånare i Kibera, den största informella bosättningen i Nairobi, Kenya, påverkas av stadsbyggnadsprojekt i området, samt hur dessa projekt går att koppla till den nyliberalistiska planeringsdiskursen. Studien tar avstamp i Stadsplanen Nairobi Metro Plan 2030, som genomsyras av den nyliberalistiska diskursen. En diskursanalys av artiklar och en blogg kombinerat med en visuell analys av satellitbilder och gatubilder har använts för att ge en bred förståelse för hur invånare i området kommit att påverkas av projekt på platsen. Två fall i Kibera, Kibera Link Road och Affordable Housing i Soweto East analyseras. Resultaten visar att invånarna upplever exkludering i förhållande till projekten och att denna exkludering upplevs trots att staten gör ett försök till upprustning av området. Vidare bidrar denna studie med ett nytt perspektiv genom att analysera hur Connells (2011) sydteori kan appliceras på problemet och ifrågasätta det globala nords dominans inom teoribildning.

Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Strategin etablerades 1994 ur propositionen Delad makt – delat ansvar och ska sedan dess genomsyra all politisk beslutsfattning och alla politiska processer för att främja ett jämställdhetsperspektiv, och se till att inte existerande ojämlikhet reproduceras. Strategin dras dock med ett antal problem och fallgropar. Att istället faktiskt visst reproducera befintlig könsordning, att förhöja kvinnor just för att de är kvinnor, och att inte se djupet, roten, i problemet – strukturerna. Det finns en risk för att denna rädsla, eller okunskap, att rikta fokus på strukturerna förgås av diskrepans mellan den politiska ambitionen och genomförandet, vilket istället resulterar att bli en teknikalitet – en bock i en checklista. I denna studie utgår jag från två tolkningar som finns av jämställdhetsintegrering, anpassnings- och omvandlingstolkning, där förstnämnda ser jämställdhetsperspektivet som något som läggs ovanpå existerande verksamhet och samhälleliga ramar och där etablera kvinnor; den andra som söker att etablera jämställdhetsperspektivet i verksamheter och i grunden förändra dem för att främja jämställdhet på ett fundamentalt och strukturellt vis. Jag vill mena att dessa tolkningar går att härledas till olika feminismer. För att söka svaret på detta så använder jag mig av Judith Squires olika tillämpningar av jämställdhetsintegrering, vilket hjälper mig att klassificera materialet och i slutändan ge mig svaret på frågan om Regeringskansliet kan uppfattas som jämställdhetsintegrerat. Resultatet indikerar på att jämställdhetsintegrering har blivit ett mål i sig och inte det verktyg för att nå de utsatta jämställdhetspolitiska målen. Arbetet har blivit fokus på resultat och till något tekniskt och kvantitativt framför politiskt och kvalitativt. Även vikten av tydliga politiska signaler för ett fungerande kvalitativt arbete belyses.

Debatten om nätneutralitet har de senaste åren kommit att bli ett hett ämne världen över, då diverse inskränkningar på nätneutraliteten har lett till protester bland internetanvändare. I Sverige har debatten emellertid hållits på en juridisk och teknisk nivå mellan olika internetexperter och “vanliga” internetanvändares åsikter har hamnat i skymundan. Syftet med denna studie är att kartlägga och undersöka respondenters kunskaper och attityder kring fenomenen nätneutralitet och trafikstyrning. För att koppla studien till större samhälleliga frågor har vi använt oss av teorier inom e-democracy, copyright och nyliberalism. Studien består av en kvalitativ metod i form av en fokusgruppintervju, samt en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Vi har även använt oss av tidigare forskning inom området från Sydkorea och USA.  Resultatet från de två undersökningarna visar att den generella kunskapen om nätneutralitet och trafikstyrning är relativt låg bland våra respondenter, men att frågan är viktig för dem. Majoriteten av respondenterna är emot inskränkningar på nätneutraliteten och ställer sig negativa till internetleverantörers olika former av trafikstyrning.