Studien tar sin utgångspunkt i den svenska regeringens Globaliseringsråd där rådets underlagsrapporter skapat del av den empiri som vårt resultat bygger på. Studien visar på hegemonin i de rådande föreställningar om samhällsutveckling i samband med globalisering. Detta skrivs fram i olika författares bidrag till Globaliseringsrådet fram till maj 2009 och där studien har syftat till synliggöra det som av Globaliseringsrådet osynliggjort.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet. Studien har även en ambition att övergripande resonera om den svenska skolans realiserbara möjligheter att verka för ett kritiskt förhållningssätt och ett djupare samhällsmedvetande.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen. De nyliberala idéströmningar som finns i den nya kulturpolitiken återspeglas även i debatten och framstår tydligt genom vissa publiceringar, främst genom Bengt Ohlssons artikel i Dagens Nyheter den 4 januari 2012 med titeln Måste kulturen vara vänster. Denna artikel startade den debatt som kom att kallas vänstertvångdebatten och det är publiceringen av artikeln och de repliker Ohlsson fick som är uppsatsens huvudsakliga fokus. Debatten tycks efterhand handla om olika skribenters rätt att uttala sig samtidigt som skribenter med större kulturellt och symboliskt kapital agerar för att behålla fältets struktur. Det är dessa aspekter som uppsatsen ser på med Pierre Bourdieus terminologi.

This is a qualitative study that aims to understand how young women experience the neoliberal labor market through a structural perspective. The study is concerning how women relate to the demands and expectations in work life. The empirics is composed by interviews with young women who’s working within the staffing and recruitment industry. Through the schematisation of the empirical basis we have identified how the women are forced to deal with the positions that has been given, due to the inequality that characterizes our society. The analysis enhances four main themes that together gives us an understanding for how the women are forced to use different strategies to handle the demands and expectations. The results reveal how women through internalisation of the characteristics that are requested consider themselves able to control and influence their future. Thus to be “duktig” (good, capable and efficient) becomes a tool for the women to affect their fate and possibilities. The statements from our participants brings us to the conclusion were we claim that beeing “duktig” has a downside. We suppose that beeing “duktig” may restrict women and allow them to be exploited rather than to help them move forward in their career. / Detta är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett strukturellt perspektiv försöka förstå hur det är att som ung kvinna befinna sig inom ramarna för dagens nyliberala arbetsmarknad. Således handlar studien om hur kvinnor förhåller sig till och hanterar de krav och förväntningar som ställs på dem inom arbetslivet. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som arbetar inom bemanningsbranschen. Genom en tematisering av det empiriska underlaget har vi identifierat hur kvinnorna tvingas hantera de begränsande positioner som de tilldelats till följd av den ojämlikhet som präglar dagens samhälle. Analysen lyfter fyra huvudsakliga teman som tillsammans förser oss med en bild av hur kvinnorna tvingas använda sig av olika strategier för att hantera krav och förväntningar. Resultatet visar hur kvinnorna genom att internalisera de egenskaper som efterfrågas anser sig kunna kontrollera och påverka sin framtid i en önskvärd riktning. Duktighet blir således till ett slags verktyg för kvinnorna att styra och påverka sina karriärmöjligheter. Vidare leder våra informanters utsagor oss till en slutsats där vi belyser duktighetens baksida. Vi menar att duktigheten kan komma att begränsa kvinnorna och möjliggöra att de eventuellt kan bli utnyttjade och exploaterade, snarare än att hjälpa dem ta sig framåt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös samhällsplanering. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är nyliberalismen och dess påverkan på städer och samhällsplaneringen, såväl som tidigare forskning om nyliberal planering i Malmö. Med hjälp av kvalitativ textanalys studeras dokument från Malmö stad i den empiriska undersökningen. Det nyliberala fenomenet klargörs och kopplas till möjliga igenkännande och inflytanden i stadens planering. Fenomenet uttrycker sig tydligt i planeringen, dels genom strävan efter att öka den ekonomiska tillväxten, men också genom de olika strategierna attraktivitet, konkurrenskraft, kreativa klassen och marknadsföring. Syftet analyseras sedan i form av en sammanställning av teorin och empirin. Materialet och resultat från föregående kapitel sammanställs och kopplas till varandra för en vidare diskussion. Diskussionsdelen diskuterar hur nyliberala idéer påverkar samhällsutvecklingen i Malmö. De effekter man möjligtvis kan se genom nyliberalismens påverkan, är bland annat ökade sociala klyftor, bostadssegregation och social exkursion i samhället. Slutsatsen besvarar frågeställningen kortfattad med en summering om hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös samhällsplanering.

I den här är fallstudien har vi valt att undersöka hur två organisationer som arbetar med klimatomställning använder storytelling. Den ena organisationen, EU, har drivit projektet Leader sedan 1990-talet, den andra är Svenska Naturskyddsföreningen som 2013 skapade en julkalender för sin hemsida. I studien undersöks sambandet mellan organisationernas bild av engagemang och berättelsernas struktur. Studien utgår från två teoretiska perspektiv Governmentality och narrativ teori. Sökningen av berättelserna har skett genom ett målstyrt urval och två kvalitativa metoder har tillämpats: text- och narrationsanalys.

Global hierarchies based on power and resources affect international migration and ethnic relations in many ways. To understand how this works you have to understand processes of globalization – like global agreements. One case of global agreement is the 2030 Agenda for Sustainable Development, which is described as a plan of action and contains 17 universal goals for global sustainable development. In Sweden, the plan of action is described as inevitable because the global challenges that stand before us is associated with high costs. The way global challenges are constructed like a threat can be derived from the neoliberalism. Neoliberalism can be understood as a governmentality and a policy rationality. In this thesis, I aim to discuss the neoliberal governmentality and neoliberal policy rationality that can be seen in the 2030 Agenda for Sustainable Development using critical discourse analysis. One of the things my study showed is that the 2030 Agenda goals are aimed to solve problems through “economic affordability”, market logic and governance/self-management. These ways of solving problems can be derived to neoliberals in several ways – one of them being the neoliberal way of constructing problems and solutions in line with neoliberal interests like market competition and “free choices”. Another thing my study showed is that the 2030 Agenda for Sustainable Development can be seen as a form of administrative technique of the biopower.

Denna kvalitativa studie riktar fokus på att undersöka den gröna platsmarknadsföringen av den nya stadsdelen Jakobsberg ur ett kritiskt perspektiv. Studien undersöker hur Jakobsberg är en del av Karlstads tillväxtstrategi och hur den relaterar till nyliberal planeringsideologi. I ett bredare perspektiv är det vanligt att städer platsmarknadsför gröna hållbarhetsvärden i olika stadsutvecklingsprojekt, vilket denna studie undersöker med två kritiska ögon. Syftet med studien är därmed att gå bakom slagorden om grön och hållbar utveckling. Detta för att kritiskt diskutera ifall det kan finnas andra orsaker till att just dessa värden används för den nya stadsdelen Jakobsberg i Karlstad. Det teoretiska ramverket lyfter fram tre huvudämnen; Nyliberal planering, Grön platsmarknadsföring och Ekologisk gentrifiering. Dessa ramar in studiens utgångspunkter och tidigare forskningen inom ämnena. Nyliberalismen har vunnit mark i planeringen vilket har bidragit till en kraftig konkurrenssituationen mellan städer gällande tillväxt. Studien problematiserar användningen av gröna hållbarhetsvärden i platsmarknadsföring då de tenderar att användas för att attrahera den kreativa klassen, något som kan leda till en ekologisk gentrifiering och i förläggningen försvagar begreppet hållbarhet. Detta framställs genom min tolkning av innehållet i totalt åtta dokument från både Karlstads kommun och bostadsrättsföreningar Jakobsbergsskogen 2 och Landeriet. Med ett ideologikritiskt perspektiv har studien identifierat olika värden kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Även en kompletterande intervju med en informant från Karlstads kommun har genomförts i syftet att förstå orsakerna till planeringen och platsmarknadsföringen av Jakobsberg. Analysen av materialet diskuterar dessa värden i en nyliberal kontext där gröna hållbarhetsvärdena i Jakobsberg fyller en viktig funktion för Karlstads tillväxt. Tolkningen av studiens empiri och analys är att planeringen av Jakobsberg ligger i linje med kommunens övergripande mål om tillväxt, där människorna utgör den viktigaste konkurrenskraften. Den gröna platsmarknadsföringen avser därmed attrahera den mest gynnsamma klassen av människor för ökad tillväxt, vilket i längden riskerar att leda till exkludering genom en ekologisk gentrifieringsprocess. Det är dock svårt att fastställa någon specifik slutsats då inflyttning till området ännu inte skett.

Skolväsendet genomgick stora förändringar i slutet av 1980-talet och kort tid framåt. Dels kommunaliserades Sveriges statliga skola 1989 under en socialdemokratisk regering och dels infördes privata skolor, fristående skolor 1992 under en borgerlig regering. Skolpolitiken tog en snabb vändning, genomgående debatter för och emot de nya skolorna har mer eller mindre förts sedan dess. Den här studien är ett försök till att förstå de politiska argumenten som framlades av förespråkarna och kritikerna. Källmaterialet baseras på de viktigaste riksdagsdokumenten från den tiden; den borgliga propositionen bakom friskolereformen, och den socialdemokratiska kritiska motionen mot fristående skolor. De båda dokumenten, det vill säga propositionen och motionen, analyseras med Laclau och Mouffes diskursanalys. Centrala idéer från neoliberalismen har också presenterats till stöd för analysen av dessa politiska texter.   Studieresultatet visar att propositionen argumenterar på olika vis för att nya skolor behövs, för elever, föräldrar och även samhället i stort. Men också något som eftersträvas av föräldrar, elever och andra. Den fristående skolan framställs i positiva termer och dess särat som en kraft mot en vitalisering av skolväsendet. S motionärerna framställer däremot den nya fristående skolan som oprövad, och problematisk för elever och samhället: ekonomisk intresse kan föregå barns olika behov, segregation kan verka. Skolpengen som implicit presenteras i propositionen skildras explicit i motionen med mycket negativ klang. Studieresultatet visar också på neoliberala ansatser i propositionen, men S-motionärerna uttrycker mer socialliberala tendenser. Diskursen som har identifieras i studien skildrar olika argument för/emot friskolan. Liknande begrepp som sluter diskurserna baserad på respektive politisk text används men har olika betydelser, som ger upphov till en kamp om diskursen kring friskolan.

The rapid pace of urbanization means that cities will play a crucial role in sustainable development all over the world. Housing shortages, increasing pressures on land resources and a deteriorating environment are some of the challenges that need to be dealt with for cities to develop sustainably. South Africa and Cape Town is facing great challenges with persistent injustices and an acute housing crisis. The aim of this study has been to investigate the effects the unjust geographical legacy of apartheid has on people in Cape Town and South Africa today, how it is experienced and how this is managed on a provincial level in the Western Cape, using the Fish Hoek Valley as a case study. This study has been influenced by ethnography with fieldwork such as observations and conversations combined with media articles and an official provincial document, with all data being analysed through a qualitative content analysis. The results show that the Western Cape Provincial Government is aware of the unsustainable development in the region, and it has great visions to change this. The reality in 'the Valley' show that the poor still experiences injustices related to the colour of their skin and where they live. People are expressing their frustration over broken promises and the relationship to the local government is weak. The environment is not a priority and efforts for change is insufficient. The neoliberal path the country has taken appears to be the cause behind the difficulties to address the injustices. The conclusion is that the effects of neoliberalism should be questioned on a political level for real change to happen. / Den snabba takten av urbanisering innebär att städer kommer spela en avgörande roll för hållbar utveckling världen över. Bostadsbrist, ökat tryck på landresurser och försämrad miljö är några av de utmaningar som måste hanteras för att städer ska utvecklas hållbart. Sydafrika och Kapstaden står inför stora utmaningar med ihållande orättvisor och en akut bostadsbrist. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur det geografiska arvet från apartheid påverkar människor i Sydafrika och Kapstaden idag och hur detta hanteras på provinsiell nivå i Western Cape, med Fish Hoek Valley som fallstudie. Studien har influerats av etnografi med fältarbete i form av observationer och samtal kombinerat med media artiklar och ett officiellt provinsiellt dokument, där en kvalitativ innehållsanalys använts på samtliga datainsamlingsmetoder. Resultaten visar på att det provinsiella styret i Western Cape är medveten om den ohållbara utveckling som råder, och har stora visioner för att ändra på detta. Verkligheten i 'the Valley' visar att de fattiga fortfarande upplever orättvisor baserat på sin hudfärg och vart de bor. Människor uttrycker sin frustration över brutna löften och relationen till det lokala styret är svag. Miljön är inte prioriterad och insatser för förändring är otillräckliga. Den nyliberala riktningen landet tagit verkar ligga bakom svårigheterna att addressera orättvisorna. Slutsatsen är att det bör ske ett större ifrågasättande av nyliberalismens konsekvenser på politisk nivå för att förändring ska kunna ske.