Detta examensarbete handlar om övergångsprocessen från studier till arbetsliv för studie- och yrkesvägledare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvägledares övergångsprocess från studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnå vårt syfte och för att få svar på våra frågeställningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvägledare och sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Den tidigare forskning inom ämnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergångsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna kräver. För att analysera vår empiri använder vi oss av teorier och teoretiska begrepp från Goodmans, Schlossbergs och Andersens Transition theory, Savickas Career Construction Theory, Lents m.fl. Social Cognitive Career Theory och Dawis Theory of Work Adjustment. Dessa teorier kompletterar varandra och ger en helhetsbild av övergångsprocessen.Huvudresultatet i studien är att övergångsprocessen innebär utmaningar av olika slag för studie- och yrkesvägledare. Det är studie- och yrkesvägledares och arbetsgivares kunskapsbrist och diffusa eller icke-existerande arbetsbeskrivningar som skapar majoriteten av dessa utmaningar. Det finns en kunskapsbrist om vad studie- och yrkesvägledare har för egentliga kompetenser och vad dessa kan användas till. Således skapas det ett glapp mellan vad studie- och yrkesvägledare kan och vad de får som arbetsuppgifter. Detta gör att övergångsprocessen enligt våra respondenter i vissa fall varit svårhanterad. Det är inte förrän de känner att de är etablerade som de nått slutet på den långa övergångsprocessen. / This essay is about the transition process from school to work for career guidance counselor students. The purpose of this essay is to find out about the experiences of the transition process for newly graduated career guidance counselors. To answer towards the purpose of this essay interviews were made with career guidance counselors, employers who employ career guidance counselors, and students who are studying their third year at the career guidance counselor program. Previous research within this field have found the result that the transition process can be a challenge because of a gap between the knowledge students receive through education and the knowledge required by employers. To analyze our interviews we are using theories and theoretical concepts from Goodmans, Schlossbergs and Andersen’s Transition Theory, Savicka’s Career Construction Theory, Lent’s et al Social Cognitive Career Theory and Dawis’ Theory of Work Adjustment. These theories work together to create an understanding of the transition process. The main results of this study is that the transition process is challenging because of the lack of knowledge both from a career guidance counselor- and an employer perspective. The study also shows that there is a lack of knowledge about which competences career guidance counselors actually have and how they can be applied. This lack of knowledge creates a gap between what the career guidance counselors can do at their new workplace and what kind of work they get to do. This makes the transition process difficult according to those who have been taken part of this study. It is not until they feel that they are well acquainted with their work and workplace that they feel they have reached the end of the transition process.

Som blivande förskollärare finns där en viss ovisshet inom oss som utförde denna studie gällande vad som uppfattas krävas av oss som blivande förskollärare. Uppfattningar kring förskollärarrollen och nyutexaminerade förskollärare är idag ett forskningsområde som forskning är avsaknad inom. Syftet med vår studie är därav att undersöka vilka uppfattningar yrkesverksamma förskollärare har på förskollärarrollen och nyutexaminerade förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt består av fenomenografi och begreppen uppfattning/ar och kompetens som används för att analysera den insamlade empirin. Studien använder både en kvalitativ och fenomenografisk metod. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med yrkesverksamma förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige.  Resultatet visar att yrkesverksamma förskollärare beskriver sin professionsidentitet genom uppfattningarna att förskollärarrollen är krävande av social kompetens, stresstålighet och problemlösning, ledarskap och en förståelse för att förskollärare aldrig är fullärda. Uppfattningar kring specifikt nyutexaminerade förskollärare är att de är nyfikna och nytänkande. Resultatet visar även på att vissa brister kan finnas hos nyutexaminerade förskollärare vilket är kopplat till säregna individer, men även själva förskollärarutbildningen. Slutsatserna som dras utifrån resultatet inkluderar att studien bidrar till en förståelse kring kompetenser som kan krävas av nyutexaminerade och yrkesverksamma förskollärare och till viss del bidrar den till en förståelse av vad yrkesrollen innebär.

Introduktion/Bakgrund: Brist på sjuksköterskor är ett internationellt problem. Många nyutexaminerade sjuksköterskor överväger att lämna arbetet eller yrket under det första yrkesverksamma året. De förväntas ta samma ansvar som rutinerade sjuksköterskor, trots att de ofta saknar nödvändig klinisk erfarenhet och kompetens. Nyutexaminerade sjuksköterskor arbetar ofta på sjukhus där patienter med akuta och komplexa tillstånd vårdas. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första yrkesverksamma året på sjukhus. Metod: Litteraturstudie som utförts i enlighet med nio steg av Polit och Beck (2021). Databassökningar genomfördes i CINAHL, PsycInfo samt PubMed och urvalet genererade åtta vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman med tillhörande underteman; Utmaningar (För stort ansvar i relation till erfarenhet och kompetens och Tidsbrist) samt Stöd (Positiva erfarenheter av handledning, Negativa erfarenheter av handledning och Introduktionsprogram). Slutsats: Det första yrkesverksamma året på sjukhus är en utmanade period för nyutexaminerade sjuksköterskor. De upplevde brist på erfarenhet och kompetens samt tidsbrist. Erfarenheter av stöd från handledare och introduktionsprogram bidrog till trygghet och utveckling. Bristande stöd och negativt bemötande från handledare orsakade sänkt självförtroende.

Bakgrund: Varje år tar cirka 4200 sjuksköterskor examen i Sverige. Sjuksköterskeyrket ärkomplext med ett stort omvårdnadsansvar där patientsäkerheten ska stå i fokus. 30% av denyutexaminerade sjuksköterskorna har tankar på att lämna yrkesprofessionen på grund avarbetsrelaterade stressfaktorer, vilket kan leda till att patientens omvårdnad blir lidande. Förutsättningen för patientsäker vård omfattar tillräckligt med kompetent personal mederfarenhet av omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att denarbetsrelaterade stressen påverkar patientsäkerheten. Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes meden induktiv ansats. 10 artiklar kvalitetsgranskades med inspiration av Kristenssonsgranskningsmall och analyserades enligt Fribergs modell. Resultat: De tre kategorier som presenteras är (1) arbetsmiljön orsakar arbetsrelaterad stresssom påverkar patientsäkerheten, (2) brist på kunskap och erfarenhet orsakar arbetsrelateradstress som påverkar patientsäkerheten och (3) samarbete och stöd påverkar denarbetsrelaterade stressen och därmed patientsäkerheten. De nyutexamineradesjuksköterskorna uppgav en arbetsrelaterad stress på grund av den höga arbetsbelastningen. Detta medförde att de inte hann med att utföra en holistisk patientsäker omvårdnad därpatienten skulle vara i centrum. Slutsats: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever hög arbetsbelastning och att de intefår tillräckligt med stöd när de ska utföra nya omvårdnadsuppgifter. Otillräckligt med stödmedför en arbetsrelaterad stress vilket försämrar deras arbetsprestation. De nyutexamineradesjuksköterskorna behöver tillräckligt med stöd under introduktionen och vid nyaomvårdnadsuppgifter för att kunna tillgodose en patientsäker vård.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit att upplevelsen av stress har minskat med tilltagna kunskaper och erfarenheter samt minskade krav på sig själv i yrkesrollen. Sjuksköterskeyrket har beskrivits vara stressigt på grund av en mängd olika orsaker men det finns åtgärder som kan vidtas för att minska stressen. Stressen har beskrivits kunna leda till konsekvenser både för sjuksköterskan som individ och för omvårdnaden av patienterna, vilket har beskrivits kunna resultera i känslor som frustration och otillräcklighet. I linje med Benners teori kan konstateras att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår en yrkesutveckling vilken leder till en upplevelse av minskad stress. Stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext problem som måste angripas från flera håll. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är det av stor vikt att vara snäll mot sig själv i yrkesrollen genom att inte ha för höga krav på sig själv, detta för att kunna utöva sin yrkesroll som innebär att bedriva optimal patientfokuserad omvårdnad. / The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of work-related stress and to describe their experiences of what consequences stress can lead to. A descriptive interview study with qualitative approach was used. Data collection was performed by eight semi-structured interviews. The collected data was analyzed using qualitative manifest content analysis. The main result demonstrates that newly graduated nurses experienced stress in the beginning of their profession, partly because it is a time of uncertainty. Newly graduated nurses have described a decreased experience of stress with increased knowledge and experience, and reduced demands on herself in the professional role. Nursing is described to be stressful due to a variety of causes but there are measures that can be used to reduce stress. Stress has been described to cause consequences both for the nurse as an individual and for the care of patients, which has been described to result in feelings such as frustration and inadequacy. In line with Benner's theory it can be stated that newly graduated nurses undergo a professional development which lead to a experience of decreased stress. Stress in the nursing profession is a complex problem that must be dealt with on several fronts. For the newly graduated nurse it is very important that she is gentle with herself in the professional role by not having too high demands on herself to be able to practice her profession, that is carry out optimal patient-focused nursing.

Bakgrund: Genom en vårdande relation vinner sjuksköterskan patientens tillit. Skapandet av denna relation ser olika ut varje gång och kräver anpassning efter patient och situation. Syfte: Undersöka förutsättningar samt hinder för en vårdande relation mellan patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan i somatisk slutenvård. Metod: Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie, med semi-strukturerade intervjuer som följde en intervjuguide. Åtta sjuksköterskor rekryterades via snöbollsurval. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningarna för att en vårdande relation skulle skapas var bland annat att det fanns tillräckligt med tid, att sjuksköterskan hade en empatisk personlighet, ett personcentrerat förhållningssätt och att patienten hade intresse av att bygga en relation. Det som kunde förhindra den vårdande relationen var bristande kontinuitet, stressig miljö, bristande kommunikation, bristande förtroende från patienten eller om patienten var instabil eller kognitivt nedsatt. Slutsats: Brist på erfarenhet gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa vårdande relationer. Då sjuksköterskorna upplevde att de hade stöd från kollegor minskade stressen, vilket gjorde det lättare att tidigare lära sig skapa vårdande relationer. Vidare forskning behövs för att undersöka vad för stöd nyutexaminerade behöver för att underlätta skapandet av vårdande relationer i början av sina yrkesliv. / Background: Nurses gains patients trust through caring relationships. The relation-building process is different each time and demand adjustments to the patient and the situation. Aim: To explore the preconditions and barriers to create caring relationships, among newly graduated nurses in somatic inpatient. Methods: The study is a qualitative descriptive interview study, with semi-structured interviews, following an interview guide. Eight nurses were recruited through snowball selection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: Conditions needed to create caring relationships were, among others, the access of time, that the nurse had an empathetic personality, a person-centered approach and that the patient had an interest in the relationship. Factors that challenged the caring relationship were lack of continuity, stressful environment, lack of communication, lack of trust from the patient or if the patient were instable or had a cognitive impairment. Conclusions: Lack of experience made it difficult to establish caring relationships. God support from colleges decreased stress among the nurses, which made it easier to create caring relationships. Further research of what kind of support that is needed among newly examined nurses to facilitate caring relationships is needed.

Bakgrund: Det råder stor brist på sjuksköterskor. Nyutexaminerade sjuksköterskor är en grupp som löper hög risk att drabbas av utbrändhet och upp till var femte sjuksköterska överväger att lämna yrket inom sina första fem år. Många av de nyutexaminerade sjuksköterskorna känner sig oförberedda inför sjuksköterskeyrket och flera studier påvisar glappet mellan teori och praktik. Syfte: Att beskriva utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under det första yrkesverksamma året. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Med hjälp av sökdatabaserna CINAHL och PubMed ligger totalt 20 artiklar till grund för resultatet. Resultat: Ett flertal faktorer beskrivs av nyutexaminerade sjuksköterskor som utmaningar. Däribland glappet mellan teori och praktik, bristen på stöd och handledarskap, kunskapsbrist, dålig arbetsmiljö, bemanningsbrist samt en allt mer komplex vård med multisjuka patienter som kräver en expertis som den nyutexaminerade sjuksköterskan omöjligt kan besitta. Slutsats: Utmaningarna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är välkända och globala problem men också påverkbara. Fokus bör ligga i både att tillsätta nya sjuksköterskor men framförallt i att värdera och ta vara på de som redan finns. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver bättre stöd när de äntrar arbetslivet samt att utbildningen ses över för att motsvara verkligheten och förbereda inför arbetslivet så bra som möjligt. / Background: There is a great shortage of nurses. Newly graduated nurses are a group at high risk of being burned out and up to every fifth nurse is considering leaving the profession within its first five years. Many of the newly graduated nurses feel unprepared for the nursing profession and several studies show the gap between theory and practice. Aim: Describing challenges the newly graduated nurse experiences during the first year of working. Method: The study has been conducted as a literature review. With the help of the search databases CINAHL and PubMed, a total of 20 articles form the base for the result. Result: Several factors are described by newly graduated nurses as challenges. This includes a theory-practice gap, the lack of support and mentoring, a lack of knowledge, poor work environment, staff shortages and an increasingly complex care with patients have multiple ilnesses who require an expertise that the newly graduated nurse cannot possibly possess. Conclusion: The challenges presented in the literature review's results are well-known and global problems, but also influential. The focus should be on both appointing new nurses but more importantly valuing the ones already employed/working. Newly graduated nurses need better support when they enter the workplace, much also indicates that the education should be looked over in order to match the reality and prepare the students for work life as well as possible.

The purpose of this Master thesis is to examine what knowledge and competence employers at public libraries apprehend that recent graduates of library and information science (LIS) have. We want to illuminate what qualifications employers demand and expect from LIS graduates and to what degree employers find that LIS graduates correspond to these demands. Our aim is also to see how these qualifications can be categorized and understood. Finally, we try to picture the employers’ apprehensions of the education received at LIS.As a method of gathering material for the analysis, we sent qualitative inquires with open questions to employers at public libraries in Sweden. The answers were analysed with a theory and a model to categorize the different qualifications. The results were compared with literature relevant for the subject. The conclusions are that many of the employers believe that recent LIS graduates lack the qualifications most wanted, which are mainly experience from library work, social competence, and knowledge about literature. The only qualifications that answer to the employers’ demands are those of information seeking and theoretical knowledge. Most employers think that LIS gives a basis for theoretical knowledge, but believe that the education also falls short. At the same time, some employers state that they don’t have enough knowledge about the education. The qualifications that employers’ demand from LIS graduates can be divided into different categories, and some of the qualifications fall into more than one category. This shows that the employers demand complex qualifications. / Uppsatsnivå: D

<p><strong>Problem </strong>I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer?</p><p><strong>Syfte</strong>Genom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav.</p><p><strong>Metod</strong>För att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering.</p><p><strong>Slutsats</strong>Resultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.</p>