Bakgrund Oavsiktlig hypotermi hos patienter i samband med kirurgi är mycket vanligt förekommande. Det perioperativa teamet har en viktig roll att med hjälp av kunskap och tillgänglig utrustning förebygga hypotermi. Syftet med studien var att belysa aspekter som kan påverka arbetet med att förebygga hypotermi i samband med kirurgi, utifrån operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter. Metod Intervjuer med fyra operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor analyserades för att belysa deras aspekter på hypotermi hos patienter i samband med kirurgi. En kvalitativ ansats valdes och innehållsanalys gjordes. Resultat Resultatet består av sex kategorier: Att kommunicera om en bra miljö för alla, Prioritering av åtgärder, Betydelsen av respekt och kommunikation för samarbetet, Kunskap och medvetenhet, Rutiner, riktlinjer och checklistor samt Ny arbetskultur. Dessa kategorier visar att kunskap om hypotermi finns men att det många gånger beror på samarbetet i det perioperativa teamet om åtgärder vidtas eller ej. Alla kategorier berör olika aspekter av att arbeta i team. Att arbeta tillsammans i team framträder som ett genomgående tema. Slutsats Resultatet visar att kulturen i ett team, både kan vara en styrka och en svaghet för arbetet med att förebygga hypotermi. För att komma till rätta med det förebyggande arbetet mot hypotermi krävs insatser för ett förbättrat teamarbete bl.a. genom en förändrad arbetskultur. / Background Inadvertent hypothermia in patients during surgery is very common. The perioperative team has an important role to use the knowledge and the equipment available to prevent hypothermia. The aim of the study was to illustrate aspects that can affect efforts to prevent hypothermia during surgery, based on operating theatre and anesthesia nurses' experiences. Method Interviews with four operating theatre nurses and four nurse anesthetists were analyzed to illustrate aspects of hypothermia in patients during surgery. A qualitative approach was chosen with a content analysis. Results The result showed six categories: Communicating for a good environment for everyone, Prioritizing actions, The importance of respect and communication for cooperation, Knowledge and awareness, Routines, guidelines and checklists and New work culture. These categories showed that knowledge of hypothermia exists but often it depends on the cooperation within the perioperative team whether an action is done or not. All categories relate to different aspects of working in teams. Throughout all categories Working together in a team emerges as a theme. Conclusion The result showed that the culture in a team, can be both a strength and a weakness for working with prevention of hypothermia. It requires action for improved teamwork for example through a change in the work culture.

Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner. Genom Sveriges anslutning till den internationella barlastkonventionen införs viktiga bestämmelser i nationell rätt till skydd för oavsiktliga introduktioner av främmande arter via barlastvatten. Idag är det dock oklart när konventionen träder ikraft. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att utreda hur det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter ser ut och om det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter är tillräckligt för att förhindra förlust av biologisk mångfald i våra sjöar och vattendrag.

Patienterna på en intensivvårdsavdelning ligger i riskzonen för oavsiktlig hypotermi. De tidigare identifierade riskgrupperna är bland annat förekomst av kontinuerlig hemodialys, vissa sederande läkemedel, stor mängd intravenös vätska samt kirurgiska ingrepp i generell anestesi. Hypotermi har negativa konsekvenser för patienterna som ökad blödningsrisk, försämrad sårläkning samt kardiologisk påverkan. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hypotermi hos intensivvårdade patienter. En retrospektiv deskriptiv studie på 583 vuxna patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning någon gång under 2009 genomfördes. Resultatet visade att 17 procent av patienterna hade drabbats av oavsiktlig hypotermi. Patienterna med intagningsorsakerna blödning och sepsis hade en ökad förekomst av hypotermi. Patienter med låg kroppsvikt samt äldre patienter hade en ökad förekomst av hypotermi vilket stämmer väl överens med tidigare studier. Däremot att yngre patienter samt kvinnliga patienter hade en högre förekomst av hypotermi är nya fynd. Det förefaller viktigt för intensivvårdssjuksköterskan att tidigt identifiera patienter i riskgrupper för oavsiktlig hypotermi och aktivt förhindra dess uppkomst. / The patients on an intensive care unit are often at risk for inadvertent hypothermia. Previously identified groups at risk include patients receiving continuous renal replacement therapy, some sedative drugs, large amounts of intravenous fluids and surgical procedures during general anesthesia. Hypothermia has negative consequences for patients such as increased risk for hemorrhaging, impaired wound healing and cardiological effects. The purpose of the study was to determine the prevalence of inadvertent hypothermia in patients receiving intensive care. We performed a retrospective descriptive study on 583 adult patients who had been admitted to an intensive care unit. The results showed that 17 percent of the patients had inadvertent hypothermia. The patients admitted under the categories bleeding or septicemia had an increased occurrence of hypothermia. Patients with lower bodyweight and elderly patients had a higher occurrence which concurs with previous research. We also found that younger patients and female patients had a higher occurrence of hypothermia which is new findings. It appears that it is important for the intensive care unit nurse to early identify those patients at risk and to actively prevent its occurrence.

No description available.

This study delves into the influence of social media on the online political participation of young individuals. The research focuses on a sample comprising six students from diverse programs at Örebro University, employing a qualitative methodology centered on semi-structured interviews conducted with all participants. Subsequent to these interviews, a content analysis was performed to scrutinize the collected responses. The fundamental inquiries guiding this study were centered on two primary questions: ● How does online political participation vary among young adults whose social media feeds contain a significant amount of political information compared to young adults whose social media feeds contain little or no political information? ● To what extent are young adults exposed to unintentional exposure of political information on social media? This study reveals that online political participation among young adults is intricately tied to the degree of exposure to political information on social media. Those regularly exposed demonstrate increased interest and engagement, while those with minimal exposure show limited interest and participation. The findings underscore the pivotal role of social media exposure in shaping the dynamics of young adults' online political engagement. Further research is essential for a comprehensive understanding of the underlying mechanisms governing these dynamics

Bakgrund: Awareness, oavsiktlig vakenhet, är en ovanlig men allvarlig komplikation vid generell anestesi. Awarenessupplevelsen kan vara traumatisk för patienterna och resultera i långvarig ohälsa. Patienterna har rätt till god vård och anestesisjuksköterskan är ansvarig för att patienterna är adekvat sövda under hela sin anestesi. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av awareness under generell anestesi samt vilka konsekvenser det kan resultera i för patienten  Metod: En systematisk integrativ litteraturstudie genomfördes. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 36 kvalitativa och kvantitativa studier identifierades och analyserades med tematisk syntes. Resultat: Fyra övergripande analytiska teman framkom. Dessa var sensoriska intryck, existentiella känslor, påkalla uppmärksamhet och psykisk ohälsa. De tre första temana berör patientens upplevelse i samband med awareness och det sista temat berör vilka konsekvenser denna upplevelse kunde få för patienterna.  I samband med awareness kunde patienterna uppleva olika sensoriska intryck som hörsel, syn, känsel, smärta och paralys. Dessa upplevelser kunde medföra existentiella känslor som rädsla, oro, ångest, panik och hjälplöshet. Flera patienter beskrev hur de försökte påkalla personalens uppmärksamhet. Upplevelsen av awareness var för en del patienter en traumatisk upplevelse som kunde medföra kortvarig eller långvarig psykisk ohälsa av varierande omfattning. Det kunde även medföra psykosociala konsekvenser med försämrade relationer till närstående och hälso- och sjukvården med följden att patienten ej kunde genomföra rekommenderad behandling. Slutsats: Att uppleva awareness kan innebära ett lidande för patienten. En ökad kunskap om awareness medvetandegör behovet av att förebygga awareness och ökar anestesisjuksköterskans möjlighet att identifiera och stötta patienter som drabbats. / Background: Awareness, (e.g. unintentional wakefullness) is an unusual but serious complication during general anesthesia. The awareness experience can be traumatic for the patients and result in long-term illness. The patients are entitled to good care and the anesthetist nurse is responsible for ensuring that the patients are adequately anesthetized throughout their anesthesia. Aim: The aim was to illustrate the patient’s perception of awareness during general anesthesia and the consequences this may have for the patient.   Method: A systematic integrative literature study was conducted. Literature searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. 36 qualitative and quantitative studies were identified and analyzed with thematic synthesis. Result: Four comprehensive analytical themes emerged. These were Sensory impressions, existential feelings, calling for attention and mental illness. The first three themes concern the patient’s experience in relation to awareness and the last theme concerns what consequences this experience could have for the patients. In conjunction with awareness patients could experience different sensory impressions such as hearing, sight, feeling, pain and paralysis. These experiences could cause existential feelings such as fear, anxiety, panic and helplessness. Several patients described how they tried to call on the staff’s attention. The experience of awareness was for some patients a traumatic experience that could cause short-term or longterm psychological sequele of varying degrees. It could also result in psychosocial consequences with deteriorated relationships with both relatives and health care, with the result that the patient could not carry out recommended treatment.  Conclusion: Experiencing awareness may mean a suffering for the patient. An increased knowledge about awareness acknowledges the need to prevent it and increases the ability of the nurse to identify and support patients who are affected.

Hateful language is a growing problem in digital spaces. Human moderators are not enough to eliminate the problem. Automated hateful language detection systems are used to aid the human moderators. One of the issues with the systems is that their performance can differ depending on who is the target of a hateful text. This project evaluated the performance of the two systems (Perspective and Hatescan) with respect to who is the target of hateful texts. The analysis showed, that the systems performed the worst for texts directed at women and immigrants. The analysis involved tools such as a synthetic dataset based on the HateCheck test suite, as well as wild datasets created from forum data. Improvements to the test suite HateCheck have also been proposed. / Hatiskt språk är ett växande problem i digitala miljöer. Datamängderna är för stora för att enbart hanteras av mänskliga moderatorer. Automatiska system för hatdetektion används därför som stöd. Ett problem med dessa system är att deras prestanda kan variera beroende på vem som är målet för en hatfull text. Det här projektet evaluerade prestandan av de två systemen Perspective och Hatescan med hänsyn till olika mål för hatet. Analysen visade att systemen presterade sämst för texter där hatet riktades mot kvinnor och invandrare. Analysen involverade verktyg som ett syntetiskt dataset baserat på testsviten HateCheck och vilda dataset med texter inhämtade från diskussionsforum på internet. Dessutom har projektet utvecklat förslag på förbättringar till testsviten HateCheck.

This report addresses the parameter settings for a protective relay designed to safeguard a 15 kW wind turbine located in Rimbo, Norrtälje municipality, against unintentional islanding. This type of situation arises when distributed energy resources continue to supply local loads, even if the main grid has been unintentionally disconnected. The previous protection system experienced malfunctions and has been replaced with a new protective relay to ensure reliable protection. The new protective relay introduces two parameters (relay settings) associated with unintentional islanding protection function, namely RoCoF (rate of change of frequency) hysteresis, and delay, which were not defined in the previous protective relay. This report aims to determine suitable relay settings and verify that the relay operates as intended, taking into account both local and national requirements for connected generators. When these requirements did not specify or recommend a specific value, reference was made to practices in neighbouring countries, and consideration was given to the generator owner's benefit. Testing the relay with the chosen settings was crucial to ensure a correct understanding and accurate input of the settings. The testing was conducted in a laboratory environment with carefully defined signals of controlled frequency and voltage, while the relay's trip output was logged. The report includes information about the current settings along with a theoretical background to explain their functionality. It also presents test results and the provided information on parameter configurations. Additionally, recommended settings for RoCoF hysteresis and implementation delay are suggested, aiming to enhance protection against inadvertent operation. The results confirmed that the relay can be used in Rimbo, Norrtälje municipality, according to the parameters described in the report. / Denna rapport behandlar parameterinställningar för ett skyddsrelä som skyddar en 15 kW vindkraftsturbin i Rimbo, Norrtälje kommun, mot oavsiktlig ödrift. Denna typ av situation uppstår när distribuerade energiresurser försätter att mata lokala laster, även om stamnätet har kopplats bort oavsiktlig. Det tidigare skyddssystemet har blivit skadat och ersatt med ett nytt skyddsrelä för att säkerställa ett tillförlitligt skydd. Det nya skyddsreläet introducerar två parametrar (reläinställningar) relaterade till skyddsfunktionen mot oavsiktlig ödrift, nämligen RoCoF (frekvensderivata intervall) hysteres och fördröjning, som inte var definierade i det tidigare skyddsrelät. Denna rapport syftar till att fastställa lämpliga reläinställningar och verifiera att reläet fungerar enligt avsikt, med hänsyn till både lokala och nationella krav för anslutna generatorer. När dessa krav inte specificerade eller rekommenderade ett specifikt värde, refererades det till praxis i närliggande länder och hänsyn togs till generatorägarens fördel. Testning av reläet med de valda inställningarna var av central betydelse för att säkerställa en korrekt förståelse och korrekt inmatning av inställningarna. Testningen utfördes i en laborationsmiljö med noggrant definierade signaler av kontrollerad frekvens och spänning, samtidigt som reläets utlösningsutgång loggades.  Rapporten inkluderar information om de aktuella inställningarna tillsammans med en teoretisk bakgrund för att förklara deras funktion. Den presenterar också resultat från tester och den tillhandahållna informationen om parameterinställningar. Dessutom rekommenderas inställningar för RoCoF-hysteres och fördröjning för implementering, med målet att förbättra skyddet mot oavsiktlig ödrift. Resultaten konstaterade att reläet kan användas i Rimbo, Norrtälje kommun enligt de parametrar som beskrivs i rapporten.

Världen har de senaste åren upplevt flera terrorattentat där fordon har använts som vapen för att orsaka skador i folkmassor. Fotgängare kan vara i en utsatt miljö på gångstråk och skydd i form av betonghinder kan användas för att stoppa oönskad trafik på gågator. C3C Engineering AB tillverkar betongblock som antingen kan användas som enskilda element eller byggas ihop likt lego för att skapa murar och barriärer. Betongblocken kan således även användas som skyddsbarriärer vid pågående vägarbeten, för tillfälliga konstruktioner på exempelvis återvinningscentraler eller som stödmurar. C3C tillverkar i så stor utsträckning som möjligt betongblocken av restbetong som blivit över vid gjutning av andra typer av element. Syftet med denna studie var att undersöka betongblocks lastkapacitet med avseende på påkörningslaster från personbilar, lastbilar och gaffeltruckar. Betongblocket var av typen C3Cblock® 1688 med dimensionerna 800 mm x 800 mm x 1600 mm och tillverkades i betongkvalité C20/25. Arbetet undersökte hur olika förstärkningar såsom ingjutna gängstänger samt kontreforer kunde öka blockens kapacitet. Även hur blockens underlag påverkar lastkapaciteten med avseende på glidning undersöktes. Påkörningslaster är dynamiska laster. I detta arbete behandlades samtliga dynamiska laster med hjälp av statiskt ekvivalenta laster. Lastkapaciteten hos blocken med avseende på stjälpning, glidning, dymlingsverkan, skjuvkapacitet i styrkonsoler och moment- och tvärkraftskapacitet jämfördes med rekommenderade värden för påkörningslaster från Eurokod 1 och EKS6. För exceptionella lastfall kan blocken tillåtas att gå sönder, glida eller stjälpa eftersom deras huvudsakliga syfte är att stoppa trafik och skydda människor på gator eller arbetsplatser utmed trafikerade vägar. Beräkningar utfördes med hjälp av MathCad och Excel för att ta fram ett beräkningsdokument samt en tabell med lastkapacitet för samtliga lastfall som undersökts. Resultat från beräkningar för stjälpning och glidning jämfördes med underlag som C3C tillhandahöll. Beräkningar gjordes för enskilda block samt för olika murar med olika utföranden där bland annat höjden på muren och vilken sida av blocken som lasten angrep var parametrar som varierade. Resultatet visade att lastens angreppshöjd hade stor inverkan på murens kapacitet. Lastbilar och gaffeltruckar har högre angreppshöjd än personbilar. För de höga angreppshöjderna kommer stjälpning av muren att bli dimensionerande, jämfört med låga angreppshöjder där glidning inträffar först. Blocken kan tillåtas att gå sönder och därmed är moment- och tvärkraftskapacitet av sekundär betydelse. Styrkonsolernas skjuvkapacitet var stor och kommer därför inte vara dimensionerande. På grund av avgränsningar studerades endast en typ av betongblock. Ingen hänsyn togs till andra laster såsom vind eller snö som även de kommer att påverka en murs kapacitet. Det krävs därför vidare studier för att undersöka hur dessa laster samt hur olika dimensioner påverkar lastkapaciteten hos enskilda block eller murar. Försök kan med fördel utföras för att validera de teoretiska lasterna som beräknats i detta arbete. / Due to an increasing number of acts of terror where vehicles are used as a form of weapon a need to protect pedestrians has arisen. In this study the load capacity of interlocking concrete blocks with a rectangular cross section was examined based on various deformations and collapses. The concrete blocks could be used as protection against collisions such as terrorist attacks with vehicles as well as a barrier between work zones and close by traffic. The purpose of the study was to determine the load capacity in the event of a collision with a car, truck or forklift for different types of walls as well as for single blocks. The concrete blocks in the walls have both been built as Lego as well as stacked parallel on top of each other. The work is based on calculations. The results have been checked against existing documents from C3C Engineering AB. Using MathCad and Excel a document for calculations has been designed. The result from the calculations shows that walls will slide when a load acts at a low height in relation to the ground. The wall will overturn when the load acts at a higher distance from the ground.

Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi vid kirurgi är förknippat med ökad mortalitet och kan leda till komplikationer som innebär lidande, förlänger tid för återhämtning och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är exempelvis försämrad sårläkning, ökad risk för blödning och ökad incidens av infektioner. För många patienter innebär det ett lidande att frysa eftersom att vara kall är förknippat med känslor av utsatthet, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel för att förhindra att hypotermi uppstår under anestesi finns att tillgå. I Sverige saknas specifika riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att följsamheten till lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att bibehålla adekvat kroppstemperatur och här har anestesisjuksköterskan en viktig uppgift. Syfte: Syftet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med narrativ analys genomfördes. Informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den mest förekommande metoden var aktiv värmning med forced-air warming, som också verkade vara den mest effektiva metoden för att bibehålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade hypotermi helt. Slutsats: Trots att effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används är incidensen av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsaker till den höga incidensen. / Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi under operation är förknippad med ökad dödlighet och kan leda till komplikationer som skapar lidande, förlänger återhämtningstiden och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är till exempel försämrad sårläkning, ökad blödningsrisk och ökad förekomst av infektioner. För många patienter innebär frysning lidande eftersom förkylning är förknippad med känslor av exponering, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel finns tillgängliga för att förhindra hypotermi uppstår under anestesi. I Sverige finns inga särskilda riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att efterlevnaden av lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att upprätthålla en tillräcklig kroppstemperatur, och här har anestesisjuksköterskan ett viktigt ansvar. Syfte: Målet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med narrativ analys genomfördes. En informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den vanligaste metoden var aktiv uppvärmning med påtvingad luftuppvärmning, vilket också visade sig vara den mest effektiva metoden för att upprätthålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade dock. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade helt hypotermi. Slutsats: Även om effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används, är förekomsten av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsakerna till den höga förekomsten. Sökord: Anestesi, kroppstemperatur, värmebevarande metoder, förebyggande och kontroll av hypotermi, oavsiktlig hypotermi, intraoperativ vård, kvantitativ, litteraturöversikt, perioperativ vård, kirurgi.