<p>Problembakgrund:</p><p>Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen.</p><p>Frågeställning: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn.</p><p>Metod: Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori.</p><p>Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer. Vi fann att en framgångsfaktor ensamt inte skapar en framgångsrik implementering, utan det är kombinationen av framgångsfaktorer som skapar framgång.</p>

Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete. Varför? Vad är det för speciellt med lärande i nätverk? Vad får individen och organisationen ut? Mina egna och kollegors erfarenheter från tio års praktiskt arbete i fem nätverk i Halland, har gett mig en unik tillgång till data för att söka svar på frågorna. Med hjälp av flervetenskaplig teori och tidigare empirisk forskning har jag skapat en modell över nätverk som stöd i utvecklingsprocessen. Modellen har jag använt till att analysera mina data för att förstå lärprocessen i nätverk, vilka förutsättningar och organiseringsformer som är viktiga för att stimulera det kollektiva lärande som uppstår i samverkan mellan olika individer och organisationer. Jag har även undersökt vad deltagandet ger i utbyte och vad som stödjer respektive hindrar en transformering till organisatorisk nytta och förändring. Resultaten visar att nätverk fungerar som en social oas för chefer och ledare, som kan vara ganska ensamma och osäkra i sitt arbete. De uppskattar en plats där de kan möta andra i en liknande situation, för att under tillitsfulla former utbyta erfarenheter och reflektera över sina handlingsalternativ. Deltagarnas olikheter tillför variationer som stimulerar ett kreativt lärande och genererar innovativa idéer. I stort sett alla deltagare är mycket positiva till nätverkformen. Utbytet är huvudsakligen personliga insikter och kunskaper i form av ökat självförtroende, reducerad osäkerhet och stärkt förändringskompetens. Deltagandet ger även inspiration, idéer och organisatoriska förändringsförslag. När dessa sedan ska föras över från nätverket till organisationen möter dock deltagarna ofta svårigheter och hinder. Organisationernas förmåga att absorbera nätverksresultaten brister. De har många gånger svårt att ta tillvara nya kunskaper och idéer, att integrera nätverkslärande med organisatoriskt lärande och därmed svårt att utnyttja den utvecklingspotential som nätverk rymmer. Viktiga hinder är strategi- och förankringsbrist på ledningsnivån. Nätverkets styrka som en stödjande social oas för deltagaren i utvecklingsprocessen rymmer också en svaghet. Utbytet riskerar att begränsas till personlig bekräftelse och bidra till få organisatoriska förändringar. För att undvika detta behöver deltagarens, organisationens och nätverkets utvecklingssyfte tydliggöras från början. Analysen leder fram till en idealmodell av en utvecklingsprocess med stöd av nätverk. I modellen stimulerar gemensamma reflektionen över praktiska erfarenheter ett kreativt lärande som ger nya kunskaper och idéer i utbyte. När dessa ska överföras och tillämpas i verksamheten behövs en utvecklingsorganisation med en ledning som kan ta ett strategiskt helhetsgrepp över förändringsprocessen. Slutsatserna talar för lärande nätverk som ett stöd i utvecklingsprocessen. De talar för fortsatt forskning för att pröva idealmodellen och för att fördjupa kunskaperna om absorberingssvårigheten och strategibristen.

Denna uppsats ger en insikt i hur Svenska golfklubbar av ideell karaktär arbetar med övergripande styrning och ledning av sin verksamhet. Syftet är att finna om golfklubbar arbetar strategiskt på ett sätt som skapar en effektiv organisation i en allt mer påtagligt konkurrensutsatt marknad. Studien har ett deduktivt upplägg där en teoretisk referensram ligger till grund för den empiriska undersökningen. För undersökningen används en kvalitativ ansats där en fallstudie av tre golfklubbar genomförs. Dessa klubbar representeras av intervjuer med respektive ordförande samt tillgänglig sekundärdata som komplement. Resultatet av denna undersökning visar att de golfklubbar som analyserats styrs med fokus på kortsiktiga åtgärder medans det långsiktiga strategiska agerandet sker i en klart mer begränsad utsträckning. Där finns tydliga inslag av tankar och idéer på långsiktiga strategier bland klubbarna men analysen visar på brister vad gäller införlivandet och kommunikation av dessa för att de ska kunna räknas som en effektiv tillförsel till klubbarnas verksamhet.

Forskning har visat att människor har lättare för att tänka strategiskt i situationer som appellerar till deras intuition (Sternberg, 2004). En metod som använts för att mäta människors strategiska resonemang är ”2/3 Beauty Contest” där deltagarna får välja ett tal mellan 0-100. Den som valt talet närmast 2/3 av det genomsnittliga talet vinner. För att undersöka om deltagarna hade lättare för att tänka strategiskt i en mer naturlig situation utvecklades ett spel där deltagarna fick välja rad att sätta sig på i en teatersalong. Ljudet i salongen förändrades i förhållande till var man satt i folkmängden. Vi undersökte sambandet mellan deltagarnas strategiska resonemang och förhandlingsförmåga. Slutligen undersökte vi om deltagarnas antaganden om sakers föränderlighet var kopplad till deras strategiska förmåga. Resultatet visade att deltagarna som utgick ifrån att saker är föränderliga var bättre i integrativa frågor i förhandlingen samt hade lättare för att resonera strategiskt i det naturliga spelet. I övrigt visade resultaten inte på någon signifikans. Vidare diskuteras förbättringspotential kring det nya naturliga spelet och hur resultaten står sig i förhållande till annan forskning (Camerer, 2003).

Problembakgrund: Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen. Frågeställning:Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank? Syfte:Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn. Metod:Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori. Resultat:Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer. Vi fann att en framgångsfaktor ensamt inte skapar en framgångsrik implementering, utan det är kombinationen av framgångsfaktorer som skapar framgång.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie beträffande Region Hallands förändrade förhållningssätt till arbetsmiljö och företagshälsovård i Region Halland med Avdelningen för arbetsmiljö i fokus. Vi fann det intressant att finna ut vilka möjligheter och vilka risker det fanns med detta förändrade förhållningssätt, samt vad fenomenet tillit hade för påverkan i förändringen. Syfte med studien var att utifrån respondenternas berättelser, skildra deras upplevelser beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård inom Region Halland. Det är utifrån respondenternas syn på arbetsmiljö i allmänhet och Avdelningen för arbetsmiljö i synnerhet tillsammans med teorier och de centrala begreppen strategi, ledarskap och tillit som vi har analyserat och tolkat respondenternas upplevelser och därmed skapat en förståelse. Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom primära källdokument, information från Region Hallands hemsida samt sju genomförda kvalitativa intervjuer med förvaltningschefer, personalchefer och fackliga företrädare. Resultatet i den här studien visar att det nya förhållningssättet har resulterat i en arbetsmiljöstrategi vilken ska bedriva arbetsmiljöarbetet inom Region Halland. Resursen för att bedriva arbetsmiljöarbetet är Avdelningen för arbetsmiljö.  Studien påvisar både möjligheter och risker beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård samt att tillit till Avdelningen för arbetsmiljö är av vikt.

Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare. Resultatet ifrån vår undersökning analyserades utifrån ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhållningssätt då vi tolkade och försökte få fram variationer i elevernas olika lösningar. Genom analysen kunde vi se att beroende på hur eleven tolkar kontexten har det betydelse för hur eleven löser problemet, både gällande tillvägagångssätt och matematiska strategier. Genom analysen framgick också att elevers samarbete och kommunikation leder till reflektion kring valda strategier.

Examensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linné-universitetet, ekonomistyrning, 2FE13E:3, 2FE05E, VT 2013. Författare: Daniel Barkman, Martin Gustafsson, Jakob Sivertsson Handledare: Anders Jerreling Titel: Belöningssystem - En fallstudie om att anpassa belöning med strategi i en föränderlig miljö Bakgrund: Ett företags strategi beskriver hur målen ska uppnås. Belöningssystem är ett verktyg för att motivera och styra de anställda att jobba mot dessa mål och strävar efter att öka målkongruensen. Strategin dikterar utformning på belöningssystemet för att säkerställa effektivitet. När företaget genomgår förändringar som innebär strategiförnyelse är det viktigt att belöningssystemet anpassas till den nya situationen. Syfte: Att beskriva och förklara hur belöningssystemet är uppbyggt i ett företag som genomgår en transformering, vad detta ger för effekter på målkongruensen och om belöningssystemet är förenligt med företagets övergripande strategi. Om det föreligger bristande överensstämmelse mellan övergripande strategi och belöningssystem så syftar uppsatsen även till att föreslå förändringar. Metod: Studien innefattar en fallstudie av ett konsultbolag inom affärs- och verksamhetsutveckling. Studien har utförts med en kvalitativ forskningsmetod där empirin har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultat, slutsatser: Det fallföretag som är fokus för intresse visar hur belöningar kan utformas utifrån strategin och hur olika delar i företaget måste anpassas till varandra. Företagets belöningssystem är väl förenligt med strategin och ger ökad effekt inom målkongruens.

Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns på både global och lokal nivå idag, något som gör det viktigare för företag att hålla hög effektivitet. Det försvåras av den ökade dynamiken på marknader och oväntade konjunktursvängningar som leder till en ökad osäkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnå ett högre värdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex används som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem. Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osäkerhet i dagens ekonomiska omvärld, samt om det finns större fokus på strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har någon inverkan på val av sourcingstrategier, och det utifrån vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek på leverantör och outsourcing visar på en koppling till konjunkturen. Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osäkerhet i omvärlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sämre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus läggs på inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lägger därmed mer tanke bakom sourcingbeslut. Studien visar på att konjunkturen har en inverkan på val av sourcingstrategier, även om majoriteten av de aspekter som företag baserar sitt val av en global respektive lokal sourcingstrategi på inte har någon påverkan av konjunkturen. Konjunkturkopplingen är däremot starkare för de övriga tre sourcingstrategierna som berörs i studien. / Background: The competition for Swedish manufacturing companies exists on both a global and local level today, which makes it important for companies to maintain high efficiency. It is more complicated because of the increased dynamism of markets and unexpected economic fluctuations that lead to increased uncertainty for companies. They formulate sourcing strategies to achieve a higher value and the literature indicates that there is a link between the formulation of these strategies and the business cycle, and the fact that the Purchasing Managers Index is used as an economic indicator shows that there is a relationship between them. Aim: Firstly, the study aims at investigating if purchasing managers in Swedish manufacturing companies experience an increased uncertainty in today’s economic environment, and if there is a larger focus on strategic purchasing. Further, the study aims at investigating if the business cycle has any effect on the choice of sourcing strategies based on what the reasons to or not to choose global or local sourcing are according to the companies, and if other sourcing strategies such as strategy for number of suppliers, the size of the supplier and outsourcing are linked to the business cycle. Conclusions: Swedish manufacturing companies do not experience any increased uncertainty in the economic environment, which is partly due to not experiencing less reliability in forecasts. Larger focus is placed on the purchasing function, and companies have realized the importance of and implemented strategic purchasing. There is some link between the choice of sourcing strategies and the business cycle, but most of the reasons for choosing a certain strategy are not affected by the business cycle. The link to the business cycle is stronger for the other three sourcing strategies in the study.

ABSTRAKT Titel: Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett säkert kort? - En studie av fyra caféer i en mellansvensk stad. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Sofie Forsberg och Emilia Ohlsson. Handledare: Per-Arne Wikström. Datum: 2012-05-20. Syfte: Runt torget i en mellansvensk stad finns cirka 10 caféer på en relativt liten yta. Hur kan alla dessa caféer gå runt utan att något av dem skiljer sig märkbart från de andra? De fyra caféer som valts ut till denna uppsats är näst intill identiska när det gäller meny och inredning och ändå har de alla funnits i flera år. Syftet är att studera och undersöka den likhet som tycks finnas mellan konkurrerande caféer idag. Metod: Detta arbete består av en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer och ett antal snabbfrågor som besvarats av människor som befunnit sig på den aktuella stadens shoppinggata. En induktiv metod har använts vilket innebär att vi samlat in empiriskt material och sedan sökt teorier kring detta. Resultat &amp; slutsats: Under studiens gång har det visat sig att caféerna valt att följa ett vinnande koncept men att det är ett medvetet val och inte ett val gjort av osäkerhet eller på grund av dålig erfarenhet. De vill erbjuda det kunderna efterfrågar och har uppfattat att det är detta koncept som tilltalar kunderna. Marknaden för denna typ av caféer är inte mättad och detta i kombination med caféernas centrala läge gör att de inte behöver marknadsföra sig i någon 4 större utsträckning eller diffirentiera sig från de andra caféerna då de ligger på en plats där de är lättillgängliga och då konceptet till största del tycks vara det kunderna efterfrågar. Förslag till fortsatt forskning: Denna uppsats begränsas till att endast beröra fyra caféer som är belägna kring ett centralt torg i en mellansvensk stad. En anledning till detta är att arbetet skulle bli för omfattande och det skulle vara svårare att dra slutsatser om fler caféer var med i studien. I kommande studier där mer tid finns att lägga ned på uppsatsen skulle det dock vara intressant om fler caféer kunde studeras, detta för att se om resultatet skulle bli detsamma dels i den studerade staden men även i andra kommuner runt om i Sverige. Uppsatsens bidrag: Genom att ta del av detta arbete blir läsaren informerad om hur efterfrågan bland caféegästerna ser ut, vad de saknar, vad de föredrar av det som idag redan existerar och hur caféägarna tänker kring sin verksamhet och sitt val av strategi. Detta kan vara en hjälp på vägen för den som är intresserad av att starta ett café idag. Nyckelord: Marknadsföring, positionering, strategi, läge, rykte