Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskapen om specialpedagogers yrkesidentitet i relation till särskilt stöd i matematik. Forskningsansatsen är kvalitativ och utgångspunkten för studien är sju intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger i den svenska grund- och gymnasieskolan. Specialpedagogernas beskrivningar har analyserats med hjälp av en diskursanalys och de teoretiska begreppen diskurs och positionering. Resultatet visar att tre diskurser, Specialpedagogik-diskurs, Matematik-diskurs och Frihets-diskurs, kan konstrueras utifrån specialpedagogernas utsagor. Studiens slutsats är att specialpedagogernas positionering är en komplex och föränderlig process och att de tre konstruerade diskurserna påverkar vilka positioner som tillgängliggörs och vilka positioner som specialpedagogerna tar och ges. Specialpedagogik-diskursen är den diskurs som utövar tydligast påverkan på specialpedagogernas positionering. Studien visar också att specialpedagogernas positionering kan påverka skolors arbete med särskilt stöd i matematik. Utifrån kunskaper om matematik, relationellt perspektiv och ett relationsskapande synsätt tar ofta specialpedagogerna en mer tillbakadragen position gentemot kollegorna i arbetet med särskilt stöd i matematik. Detta kan bidra till att skapa ett avstånd mellan ämnesinnehållet (matematiken) och det specialpedagogiska arbetet och dess innehåll. Avslutningsvis visar studien att specialpedagogerna kan spela en viktig roll i att överbrygga detta avstånd eftersom de på individ-, grupp- och organisationsnivå är en yrkesgrupp som kan påverka arbetet med särskilt stöd i matematik.

The main purpose of this study is to understand the relation between work identity and digitalization. The study contributes to understanding how digitalization affects employees' attitudes towards their work when crucial parts of their duties, that links to their professional identity, are eliminated from their role. The study is based on seven semi structured interviews with employees within the real estate industry, which was chosen based on the fact that it is an industry in Sweden that is facing greater digitalisation. The study shows that social interactions in various forms and the financial gain  are mainly the reasons for why a broker chooses his/her profession, and are also when the professional identity is confirmed. In a more digitized industry, these two factors can be threatened and thus also the desire to practice their profession. / Syftet med denna studie är att förstå relationen mellan yrkesidentitet och digitalisering. Studien bidrar till att förstå hur digitaliseringen påverkar medarbetarnas attityder till sitt arbete när avgörande delar av deras arbetsuppgifter, kopplat till deras yrkesidentitet, tas bort från deras roll. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer med arbetstagare inom fastighetsbranschen, som valdes utifrån att det är en bransch i Sverige som står inför en större digitalisering. Studien visar att sociala interaktioner i olika former och den ekonomiska vinsten främst är orsaken till varför en mäklare väljer sitt yrke. Det är också utifrån dessa faktorer som yrkesidentiteten bekräftas. I en mer digitaliserad bransch kan dessa två faktorer utmanas och därmed också viljan att utöva sitt yrke.

The focus of this study is the professional identity of social workers in palliative care. It is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers from six units within the same palliative service in Stockholm County. The material was processed through thematic analysis and analyzed based on concepts from role theory. The results show that the roles of the social worker and the counsellor relate to each other either by harmonizing, reinforcing one another or by being mutually exclusive. They also identify themselves with additional titles, and the construction of the professional identity is influenced by several external and internal factors. The importance of each factor differs in the individual cases, which results in identification with different roles. However, the medical context that characterizes palliative care seems to unite the social workers in a common professional identity which they feel sets them apart from other health care social workers.