Även om studie- och yrkesvägledarutbildningen oftast förknippas med skolväsendet visar undersökningar att nästan varannan examinerad studie- och yrkesvägledare arbetar utanför skolväsendet. Syftet med detta arbete är att utforska utbildade studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Syftet är även att undersöka orsakerna till dessa karriärval och dess inverkan på studie- och yrkesvägledares upplevda yrkesidentitet. Studiens frågeställningar är: (1) Hur resonerar våra informanter kring studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet? (2) Vilka faktorer har påverkat deras karriärval utanför skolväsendet efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? (3) Hur ser våra informanter på sin yrkesidentitet som utbildade studie- och yrkesvägledare?. En kvalitativ metod användes och sju intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av begrepp som motivationsfaktorer, hygienfaktorer, karriär/yrkesidentitet och kompetens. Studiens resultat visade på olika syn på studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Majoriteten ansåg att studie- och yrkesvägledare har goda karriärmöjligheter; andra upplevde arbetsmarknaden utanför skolväsendet vara begränsad. Studien visade också att de viktigaste faktorerna som påverkat informanterna för att arbeta utanför skolväsendet har varit utveckling, meningsfulla arbetsuppgifter, samt ansvar, ledarskap och lön. Studien kom fram till att det fanns stora skillnader i huruvida informanterna identifierade sig som studie- och yrkesvägledare, vilket påverkades av informanternas arbetslivserfarenhet som studie- och yrkesvägledare.

Ekberg, A & Lidfors, J Manlig omvårdnadshandledningsgrupp. En kvalitativ studie om faktorer som påverkar upplevelserna, förväntningarna samt yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Omvårdnadshandledning har utvecklats och definieras som ett stödjande forum där möjlighet ges att reflektera över upplevelser, tankar och känslor i olika omvårdnadssituationer. Vid sjuksköterskeutbildningen introduceras omvårdnadshandledning för att studenterna ska ges möjlighet att utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhållningssätt samt att kombinera teori och praktik. Det finns vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola, omvårdnadshandledningsgrupper med endast manliga deltagare, här benämnda som homogena grupper. Syftet med studien var att kartlägga de faktorer som påverkade manliga studenternas upplevelser av och förväntningar på deltagandet i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp samt hur de upplevt att deltagandet har påverkat deras yrkesidentitet. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex män som deltagit i en homogen grupp. Innehållsanalys användes för bearbetning och analys av resultatet, som indelades i olika kategorier under respektive frågeställning. Under faktorer som påverkar upplevelsen av deltagandet framkom fem olika kategorier; Strukturens, stämningens, diskussionsämnets, personlighetens och gruppsammansättningens betydelse. Förväntningarna bland deltagarna har varit såväl höga som låga och deltagandet i gruppen har i ringa grad påverkat deras yrkesidentitet. De resultat som erhållits tyder på att många faktorer varit avgörande för hur gruppen fungerat. Det framkom att bortsett från könstillhörighet, var det deltagarnas personligheter som hade störst betydelse för hur gruppen fungerade.Nyckelord: Förväntningar, homogen grupp, omvårdnadshandledning, sjuksköterskestuderande, upplevelser, yrkesidentitet. / Ekberg, A & Lidfors, J. Clinical supervision group with men only. A qualitative study about the factors which influence experiences, expectations and professional identity during participation in a clinical supervision group with men only. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society: Department of Nursing, 2006.Clinical supervision has developed within nursing and is defined as a supportive forum where the opportunity is given to reflect upon experiences, thoughts and feelings in different caring situations. During nursing education clinical supervision is introduced in order to give the students an opportunity to develop an ethically correct behaviour in their profession and to combine theory and practice. At Health and Society, Malmö University, there are clinical supervision groups with only male participants, in this study denominated homogeneous groups. The aim of the study was to map out the male students’ experiences and expectations of participating in a homogeneous clinical supervision group and how they experienced that their participation affected their professional identity. The study is qualitative and semi structured interviews were carried out with six men who had participated in a homogeneous group. Content analysis was used to analyse the findings. The following categories emerged; the significance of structure, atmosphere, topic of discussion, personality and the composition of the group. The expectations among the participants have been high as well as low and the participation has had small effect on their professional identity. The received results indicate that plenty of factors have been conclusive for how the group has functioned. It emerged that, apart from gender, the participants’ personalities were of great importance for the functioning of the group. Key words: Clinical supervision, expectations, experiences, homogeneous group nursing students, professional identity.

Det fysiska arbetsrummet, är en faktor som kan påverka en studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan det fysiska arbetsrummet har på en studie och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning på grundskolan. För att uppnå detta syfte, formulerades tre specifika forskningsfrågor. Undersökningen gjordes enligt metoden kulturanalys. Med denna metod i åtanke utfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, blandat med observation av studie- och yrkesvägledares fysiska arbetsrum. De deltagande var sex studie- och yrkesvägledare, som är anställda på olika grundskolor i ett svenskt län. Teorierna som valts till teoretisk bas är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Bourdieus teori om symboliska kapital, fält och Doxa. Analysen visar i huvudsak att studie- och yrkesvägledarnas yrkesidentitet och yrkesutövning påverkas mycket av det fysiska arbetsrummet, samt att det finns olika förutsättningar beroende på hur arbetsrummet ser ut och vad det innehåller för möbler, dekor och detaljer.

Department of Education, University of Stockholm. Second year research project, autumn term 2009. The transformation of Swedish officer´s training into an academic professional education – a study of professional identity in alteration. The study is a part of the Research Project; Discussion for collaboration - from vocational training to academic professional education. By Michael Larm The purpose of this study is to analyse in what way the process of transforming Swedish officer´s training into an academic professional education are perceived in terms of professional identity, alteration and synergies. The theoretical framework is based on social constructivism from the perspective symbolic interactionism focusing on notions such as heteroglossin, dialogicality, alterity and selfidentity. The data derives from a qualitative research and the collection of data was made by inviting students and teachers from the Swedish National Defence Collage to Focus group discussions. The discussions are audio-recorded and transcribed in its entirety as close to the oral language as possible. The data is analysed with regard to heteroglossin, dialogicality, alterity and selfidentity, and with regard to professional identity, alteration and synergies based on the transformation mentioned above. The results from the Focus group discussions shows that the participants conception of the process of transforming Swedish officer’s training into an academic professional education and of the term professional identity is closely related to their own field of practice. / Syftet med studien är att undersöka lärares och studerandes uppfattningar om officersutbild-ningens akademisering vid Försvarshögskolan, dess synergieffekter och påverkan på en yrkes-identitet i förändring. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv enligt Bakhtin, Giddens och Wertsch där språket, samtalet, står i fokus för identiten. Studien tar också stöd i ett socialpsykologiskt perspektiv utgående från symbolisk interaktionism utvecklat av Mezirow där fokus ligger på att individen i samspelet med den sociala omgivningen utvecklar sin identitet. Data inhämtas från kvalitativ forskning i form av fokusgruppsamtal med studerande och lärare vid FHS. Samtalen dokumenteras genom ljudinspelning och transkriberas i sin helhet. Insamlade data analyseras med de teoretiska begreppen: Heteroglossin, Dialogicitet, Alteritet och Självidentitet kopplat till identitet, förändring och synergieffekter. Studien visar att deltagarnas uppfattning om den förändringsprocess som akademiseringen för med sig och av begreppet identitet är nära relaterad till aktörens bakgrund och roll i akademin. / Samtal för samverkan - från yrkesspecifik till akademisk professionsinriktad utbildning

<p>Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? </p><p>The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. </p><p>In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. </p><p>Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. </p><p>The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level.</p> / <p>Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? </p><p>Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. </p><p>Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. </p><p>Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå. </p>

The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of how leisure-time pedagogues´ professional identity is changed as a consequence of altered governance and resulting new tasks. More specifically the study is oriented towards understanding how external demands for quality accounts, assessments and documentation in leisure-time centers and schools, affect leisure-time pedagogues´ practice of their profession and professional identity, and how the leisure-time pedagogues relate to these demands. The empirical data are generated through interviews with 23 leisure-time pedagogues, 8 school leaders, document analyses, and a survey among 105 leisure-time pedagogues. The analysis draws on profession theories perspective and concepts like knowledge base, jurisdiction and discretion to understand what is central in the leisure-time pedagogues’ profession and in what direction the profession is developing: de-professionalization, professionalization or re-configuration. Bourdieu´s sociological theories with concepts of field, capital and habitus are also used for understanding of the leisure-time pedagogues´ positions, actions, and explicit relations to other professional groups. The results indicate dilemmas that the leisure-time pedagogues face related to far-going decentralisation, introduction of new public management, reduced resources, and closer links between leisure-time centres and schools. Working with traditional methods creates problems and it becomes hard to balance the work between leisure-time centre and school. The thesis shows that leisure-time pedagogues constantly conduct independent individual assessments that are mainly hidden. This has not been pointed out before but is linked to the leisure-time pedagogues´ professional identity. Assess­ment as an accounting task has on the other hand been added in connection with the transfer to the educational sector and altered forms of governance. Leisure-time pedagogues are both ambivalent and critical to these demands for transparency and accountability. Even though the leisure-time pedagogues are subjected to increased control and expected to work more with assessments in different forms, and are forced to reduce their professional work in leisure-time centres, we cannot entirely talk about de-professionalization. Also features of professionalization and signs of reconfiguration of the profession are visible. The thesis illustrates that the profession of leisure-time pedagogue is being reshaped and that the leisure-time pedagogues’ professional identity can be understood in different ways. The thesis also illustrates how a core of traditional knowledge base stands out as central for most of the professionals in the various professional identities that are found. The differences that are found are related to the local governance of schools’ organisation; to what extent the leisure-time pedagogues’ work is placed in the compulsory school day; and how strong the leisure-time pedagogues’ collective base is in the school unit.

Syftet med denna studie är att utforska mitt egna lärande i processen med att appropriera den ornamentik som är en central del i den irländska folkmusikkulturen. Syftet stärks med följande forskningsfrågor: Med vilka redskap tillägnar jag som lärling mig ornament från den irländska folkmusiktraditionen? samt I vilken utsträckning har jag approprierat irländsk ornamentik efter en period på tio veckor? Arbetet är baserat på ett sociokulturellt perspektiv med stark betoning på mästarläran. Detta ingår i bakgrundskapitlet tillsammans med relevant litteratur med inslag av tidigare forskning på området. Exempel på vad som tas upp är förklaringar om specifika ornament samt en översiktlig beskrivning av den irländska folkmusiktraditionen. Studien baseras på videoobservation av mig själv samt genom egna loggboksanteckningar. Resultatet presenteras med hjälp av olika rubriker; exempelvis olika redskap under enskilda fiollektioner, tillägnande av yrkesidentitet samt jag och min mästare. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen samt tidigare forskning där bland annat min etniska tillhörighet och outtalade regler vid sessions nämns. Här diskuteras även variation och improvisation samt vilka redskap som tillfört mest till min lärandeprocess. / The purpose of this thesis is to explore my own learning in the process of appropriating the kind of ornamentation that is a central part of the Irish trad music culture. The purpose is supported with these following reserch questions: Which tools do I use as an apprentice to appropriate the ornaments from the Irish traditional music culture? and To what degree have I appropriated the Irish ornamentation after a period of ten weeks? The thesis is based on a sociocultural perspective with a strong emphasism on master – apprentice teaching. This is included in the background chapter together with relevant litterature and earlier studies on this area. Explanations about specific ornaments and a brief description about the Irish trad culture are examples of what is brought up in the background chapter. The thesis is based on video observations of myself and by a written journal. The result is presented with several themes, for example different tools during individual fiddle lessons, adopting of professional identity and me and my master. In the conclution the results are discussed compared to the litterature and earlier research where my ethnical background and unspoken rules during sessions are mentioned. The discussion also include variation and improvisation together with which tools that have contributed the most to my process of learning.

Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level. / Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå.

The purpose of this thesis is to compile current research knowledge about the social worker’s psychosocial work environment in social services, focusing on themes as work-related stress, psychological well-being, social support and professional identity. The aim is to discover areas of change or improvement within the work environment in social services. The thesis is answering the following research question: what does research, published within the timeframe of 2017-2020, say about the social worker’s psychosocial work environment considering themes as work-related stress, social support, psychological well-being and professional identity? Two theoretical perspectives are applied to make understanding of the empirical data: cognitive theory with a coping perspective and social constructionism. The method used in this study is a thematic analysis. The purpose of this method is to compile research regarding the social worker’s psychosocial work environment according to different themes. The results of the study show that social workers experience both stress and well-being within their work environment. Stress is caused by high demands, lack of resources and lack of control. Work-related stress affects social workers’ health, professionality and their attitudes towards their job. Psychological well-being is promoted by resources such as social support, quality of work, work experience and client affirmation. Social support is a high valued resource among social workers and is often a reason for staying in social services. The social worker’s professional identity is both individual and shared, and built on solidarity. The results show that professional identity is affected negatively by conflicting demands within social services.

Föreliggande uppsats undersöker hur introduktionen av nyanställda, som under pågående Covid-19-pandemi till stor del genomförs på distans, påverkas vad det gäller utformning och kvalitet, samt hur den upplevs av den nyanställde. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Urvalet består av personer som börjat ett nytt arbete i kunskapsorganisationer under perioden mars 2020 till januari 2021 och som huvudsakligen introducerats och arbetat på distans. Materialet har analyserats tematiskt och resultatet analyseras och diskuteras utifrån tidigare studier av introduktionsprocesser, lärande och socialiseringsprocesser på arbetsplatser. Resultatet visar att introduktionen i sina beståndsdelar liknar den som sker fysiskt, men att den med fördel kan anpassas mer till de förutsättningar som distansarbete och en mer digital interaktion medför. Moment som sker naturligt i en fysisk miljö upplevs som konstlade när de replikeras digitalt och relationsbyggande, som i tidigare forskning identifieras som den enskilt viktigaste beståndsdelen i en introduktion, tar längre tid, både med kollegor och med arbetsgivaren. Stort ansvar läggs på den nyanställde att själv bygga relationer, söka information, förstå sin uppgift och forma sin roll. Att från arbetsgivarens sida ge stöd genom att visa närvaro och förståelse för att detta sker och tar tid kan öka chansen att den nyanställde upplever sig som värdefull, sedd och därmed även som en del av företaget. / The purpose of this study is to investigate how the onboarding of new employees, which during the ongoing covid-19 pandemic is largely done remotely, is affected in terms of design and quality, and how it is experienced by the new employee. The study is a qualitative interview-based study with an inductive approach. The sample consists of people who have started a new job in knowledge-based organizations during the period March 2020 to January 2021 and who have mainly been onboarded and worked remotely. The material has been analyzed thematically and the results have been analyzed and discussed based on previous studies of introduction processes, learning and socialization processes in workplaces. The results show that activities in the digital onboarding are similar to those that take place physically, but that the activities would benefit from being adapted to the conditions that telework and more digital interactions entail. Elements that occur naturally in a physical environment are perceived as artificial when they are replicated digitally and relationship building, which in previous research is stated as the single most important variable in an introduction, takes longer, both with colleagues and with the employer. A large responsibility is placed on the new employees to build relationships, seek information, understand the tasks and shape the work by themselves. Giving support from the employer by showing presence, support and understanding for this time-consuming process can increase the chance that the new employee feels valued, seen and thus also as part of the company.