Det scenkonstnärliga arbetet ger lätt intrycket av att vara nära sammankopplat med personliga intressen och hobbys och anses därmed ofta vara ett lyxigt och tacksamt yrke. Yrket består dock av både mentalt och fysiskt påfrestande situationer som innebär mycket jämförelse med konkurrenter och kräver ett starkt självförtroende av individen för att etablera sig inom branschen. Många scenkonstnärer uttrycker att de ofta förväntas arbeta gratis, oavsett hur mycket tid och arbete som ligger bakom det färdiga resultatet. Syftet med denna studie var att utforska de sociala situationer som påverkar inre respektive yttre motivation hos scenkonstnärer samt vilken påverkan dessa faktorer har på scenkonstnärens identitet. Med hänsyn till studiens karaktär undersöktes syftet med hjälp av en socialpsykologisk ansats med teoretiska utgångspunkter i social påverkan, inre och yttre motivation samt identitet. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma scenkonstnärer inom musik, dans och teater genomfördes. Resultatet visade bland annat att inre motivation främst uppstår i situationer av konstnärligt skapande och i gemenskap med kollegor. Situationerna är viktiga för att scenkonstnären ska motiveras att ta sig igenom påfrestande situationer av konkurrens och höga prestationskrav, vilket görs med hjälp av yttre motivation i syfte att upprätthålla yrkesidentiteten. / The work of performing arts easily gives the impression of being closely connected with personal interests and hobbies, and thus often is considered a luxurious and rewarding profession. However, the profession consists of both mentally and physically stressful situations that involve a lot of comparison with competitors and require strong selfconfidence of the individual to establish themselves in the industry. Many performing artists express that they often are expected to work for free, regardless of how much time and effort that is put into the finished result. The purpose of this study was to explore the social situations that affect the intrinsic and extrinsic motivation of performing artists and the impact these factors have on the performing artist's identity. Considering the nature of the study, the purpose was investigated by using a social psychological approach with theoretical starting points in social influence, intrinsic and extrinsic motivation and identity. Ten qualitative semi-structured interviews were conducted with professional performing artists within the areas of music, dance and theater. The result showed, among other things, that intrinsic motivation mainly arises in situations of artistic creation and in connection with colleagues. The situations are important for the performing artists for their motivation to get through stressful situations of competition and high-performance requirements. This is done with the help of extrinsic motivation in order to maintain the professional identity.

Professionen för studie- och yrkesvägledning är en välfärdsprofession som samverkar med andra professioner på fältet. Yrkesrollen kan därför se mycket olika ut beroende på var verksamheten befinner sig och i vilken organisation en tillhör. För att utveckla professionen så att verksamheten uppnår de mål som är menade att balansera individens karriär och yrkesval i samhället, får studenter under utbildningen med sig en socialisering som ska bidra till professionens professionalisering. Denna socialisering kan upplevas tuff i mötet med praktiken eftersom studenterna redan har en föreställning av sin framtida yrkesidentitet. De etiska koderna blir en gemenskap mellan studie- och yrkesvägledarna på kompetensfältet men är osynliga för många av de andra professionerna. Hur stort ditt nätverk är inom din verksamhet eller organisation kan variera mycket. Organisationer styrs av politik, ekonomi ur en helhetssyn. Organisationen har därför en egen kultur och värderingar. Med dessa förutsättningar ingår en nödvändig förhandling om både professionell plats och ett synliggörande av studie- och yrkesvägledarens kompetens och arbetsfördelning ut i arbetslivet. Denna spänning mellan profession och praktik leder alltså till en förhandling mellan etiska koder och kompetensfältets spelregler. Genom en kvalitativ undersökning synliggör vi yrkesidentiteten genom den process som följer den dynamik som individen upplever på sin karriärbana på kompetensfältet.

Syftet med denna studie är att undersöka fritidspersonals attityd till sin yrkesidentitet genom att ta reda på deras tankar, erfarenheter och upplevelser av kläder i skolvärlden. Fritidspersonal är en yrkesgrupp som balanserar mellan skolans målstyrda kunskapsinriktade pedagogiska uppdrag och fritidshemmet som traditionellt sett varit en socialpedagogisk omsorgsbetonad verksamhet. Genom sju djupintervjuer med personal verksamma inom fritidshem i Stockholmsområdet har vi undersökt hur de i sitt arbete förhåller sig till fritidshemmets relativt nya uppdrag. Sedan har materialet analyserats utifrån Anthony Giddens teori om strukturering, identiteter och positionering. Studien pekar på hur fritidspersonalens identitet ständigt omförhandlas i ett dagligt socialt samspel där även kläder har betydelse för vad som kommuniceras och hur läraridentiteter konstrueras. / The purpose of this study is to examine after school teachers attitude to their professional identity by investigating their thoughts and experiences of clothes in the school context. After school teachers are working in both the school area and the leisure time area which makes the profession difficult to define. This qualitative study has been conducted through interviews with seven after school teachers in Stockholm, and analyzed using Anthony Giddens theories of structuration, identities and positioning. The study points out that teacher identities are not set in stone but are being negotiated in the daily social life where clothes are being used as means of communication and a way of constructing teacher identities.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalisters yrkesidentitet förändrats i och med mediebranschens stora förändringar på grund av teknologins utveckling. Vidare vill vi öka förståelsen för hur organisationer kan stötta personalens identitetsarbete i samband med stora förändringar som påverkar yrkesidentiteten. Metod: En fallstudie som undersöker journalisters yrkesidentitet med en abduktiv ansats. Den empiriska datan är insamlad med hjälp av intervjuer. Slutsats: Studien har visat på att journalister har en tydlig yrkesidentitet som grundar sig på de journalistiska idealen och värden som etik och neutralitet. Det har även konstaterats att på grund av ny teknologi har yrkesrollen för journalister förändrats och därmed har yrkesidentiteten också delvis förändrats. Vi kan se att oberoende vilken bransch som står inför stora förändringar på grund av ny teknologi så behövs en förståelse från organisationer om hur yrkesidentiteten kan påverkas. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how journalist’s professional identity has changed because of the large changes of the media industry due to new technology. We also want to increase the understanding of how organizations can support their employees in identity work in connection to organizational changes that may impact the professional identity. Methodology: We have conducted a case study that investigates journalist’s professional identity with an abductive approach. The empirical data was collected using interviews. Conclusion: The study shows that journalists have a distinct professional identity based on journalistic ideals and values such as ethics and neutrality. It was also found that due to new technology the work role as journalists has changed and consequently the professional identity has also partly changed. We can see that regardless of which industry that is facing large changes due new technology, organizations need to understand how the professional identity can be impacted.

I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.

Arbetet lyfter fram olika framställningar av Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD. För att visa hur konstruktioner byggs upp kommer utgångspunkten vara att granska hur språket i framställningarna används. Syftet med att skildra ytterligheterna i de olika tolkningarna är att belysa att det dels är den sociala kontexten som påverkar talakterna men även hur diskurser påverkar varandra. Det diskurspsykologiska begreppet tolkningsrepertoarer hjälper till att dela in diskurserna i olika sociala sammanhang. Inledningsvis redovisas studier som skildrar hur vardagsdiskurser påverkas av de mer traditionella forskningsdiskurserna. Det är ett specifikt socialt sammanhang som undersöks - en slags semi-vardags-diskurs - som utmärker sig för att vara starkt påverkat av avsändarnas yrkesidentitet som influencers. Materialet som granskas är främst publicerade texter på olika influencers bloggar. Det är fem individer som har valts ut för att de skriver om ADHD på ett sätt där de kopplar sin identitet till diagnosen. Genom att kartlägga subjektspositioner kan det utläsas att aktörerna positionerar sig i en expertroll - de uttrycker hur ADHD-diagnostiserade bör vända sin diagnos till enbart en tillgång. Det skildras hur aktörerna skapar sina egen tolkningsrepertoar samtidigt som de i enstaka fall påverkas av de traditionella forskningsframställningarna. Språkliga handlingar används som resurser för att lyfta fram de sidor av ADHD som gynnar avsändarna. Gemensamt för samtliga utom en är att de vill gestalta en vändning när det kommer till deras egen inställning till diagnosen, vilket ofta görs genom att beskriva ett stökigt förflutet i kontrast till hur de beskriver att de idag ser på ADHD som näst intill enbart något positivt. Aktören vars beskrivningar skiljer sig från resten, ska visa sig inte vara diagnostiserad men talar ändå på ett sätt där identitet kopplas till diagnos - genom att beskriva sina beteenden som ”typiska för en ADHD-person”. Ytterligare en aspekt som förstärker konstaterandet av att de aktörer vars språk granskas, framställer en stark koppling mellan identitet och diagnos.

<p>The purpose of this study was to examine and increase the knowledge about the way young, newly graduated social workers view their professional role considering their age and professional experience, how they experience the relation to their clients and colleagues and how these experiences all together affect the way the young social workers handle their professional role. Seven social workers in the ages between 23 and 25, who graduated from Socialhögskolan, Stockholm University, in January 2007, where interviewed. They also answered a questionnaire covering the similar questions as the interview. Little research had previously been made in this particular area, why the triangulation of methods was helpful in analyzing the results, with ata coming from two different resources. To analyze the data a multidimensional theory was used, containing coping theory, an experiential perspective, Antonovskys theory a sense of coherence, cognitive theory and role theory. In summary, the results showed that young newly graduated social workers experienced expectations both coming from them selves and their surroundings. Finding meaning in their work helped the respondents to handle stress. The relation to their clients and colleagues and the expectations all together participated in the development of their professional role.</p>

<p>The purpose of this study was to examine and increase the knowledge about the way young, newly graduated social workers view their professional role considering their age and professional experience, how they experience the relation to their clients and colleagues and how these experiences all together affect the way the young social workers handle their professional role. Seven social workers in the ages between 23 and 25, who graduated from Socialhögskolan, Stockholm University, in January 2007, where interviewed. They also answered a questionnaire covering the similar questions as the interview. Little research had previously been made in this particular area, why the triangulation of methods was helpful in analyzing the results, with data coming from two different resources. To analyze the data a multidimensional theory was used, containing coping theory, an experiential perspective, Antonovskys theory a sense of coherence, cognitive theory and role theory. In summary, the results showed that young newly graduated social workers experienced expectations both coming from them selves and their surroundings. Finding meaning in their work helped the respondents to handle stress. The relation to their clients and colleagues and the expectations all together participated in the development of their professional role.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva och analysera hur en yrkesgrupp påverkas av förändrade kompetenskrav och upprepade verksamhetsövertaganden.</p><p><strong>Metod:</strong> Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av ambulanssjukvården i Östergötland, en del av sjukvården som är offentligt finansierad men som drivs av en privat entreprenör. Såväl primär- som sekundärdata har använts.</p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Teoriavsnittet innefattar offentlig sektors omvandling, kompetens, förändring, stress, yrkesroll och yrkesidentitet.</p><p><strong>Empiri: </strong>Primärdata har inhämtats från tre intervjuer med personer som har god kontakt med den specifika verksamheten och de anställda. Sekundärdata har inhämtats från tryckt litteratur och ett antal elektroniskt publicerade artiklar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Ambulanssjukvården har de senaste decennierna genomgått vissa förändringar. Verksamheten har privatiserats, blivit mer tekniskt avancerad och dessutom har Socialstyrelsen höjt kompetenskraven för de anställda. De ökade kompetenskraven har lett till en ökad fokusering på formell utbildning, och försök till att stärka yrkesidentiteten och strävan efter professionalisering.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim is to describe and analyze how a group of professionals is affected by changed skill requirements and repeated business takeovers.</p><p><strong>Methodology: </strong>We have made a qualitative case study of the ambulance operations in Östergötland, a part of the health care that is publicly funded but run by a private operator. Both primary and secondary data have been used.</p><p><strong>Theoretical perspectives:</strong> The theoretical perspective includes the transformation of the public sector, competence, change, stress, professional role and professional identity.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Primary data has been collected from three interviews with people who are connected to the specific operations and the employees in some way. Secondary data has been collected from literature and electronically published articles.</p><p><strong>Result: </strong>The Ambulance operations have gone thru some changes the last decades. The operations has been privatized, has become more technologically advanced and there has been an increase in the skill requirements for employees. These increased requirements have led to a greater focus on formal education, and attempts to strengthen the professional identity and a strive for professionalism.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap.</p>