Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa hur yrkesidentitet skapas och formas hos poliser i yttre tjänst samt hur de agerar i sin yrkesroll. Vi har genomfört åtta individuella intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst i Stockholms län. Anledningen till att vi avgränsade oss till poliser i yttre tjänst är för att de dagligen ingår i sociala sammanhang där möten och situationer ser olika ut. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är främst sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på begreppen identitet och roll. Inom dessa perspektiv anknyter identitet och roll till det sociala livet där sociala positioner och roller samt kollektiv samhörighet är viktiga komponenter i individens identitetsskapande. Undersökningen fokuserar på hur poliser inom den egna gruppen skapar och formar en yrkesidentitet samt hur de agerar utifrån förväntningar på yrkesrollen. Resultaten visar att instruktörerna som respondenterna hade under sin aspirant är en av de främsta faktorerna som inverkat på skapandet och formandet av polisernas yrkesidentitet. Undersökningen visar också att poliser använder sig av teamframträdanden och intrycksstyrning för att de ska lyckas i arbetet. I samarbetet kollegorna emellan är det viktigt att de agerar i enlighet med varandra samt att de inte går till angrepp eller kritiserar varandra framför allmänheten.

Idag lever vi i ett samhälle där vissa yrken och branscher av tradition betraktas som maskulina respektive feminina. En bransch som idag är tydligt maskulint kodad och manligt dominerad är den svenska skogsbranschen. För att förändra den maskulint kodade yrkeskulturen har föreningen NYKS, Nätverket för yrkesverksamma kvinnor och icke-binära i skogsbranschen bildats.  Syftet med följande uppsats är att undersöka hur NYKS-nätverket arbetar med att förändra den maskulint kodade yrkeskulturen inom skogsbranschen. Utifrån syftet har två frågeställningar skapats. De handlar om vilka upplevda föreställningar om yrkeskulturens genusordning inom skogsbranschen som NYKS-medlemmarna försöker förändra och om vilka yrkesidentiteter NYKS-nätverkets medlemmar konstruerar. NYKS reformarbete av yrkeskulturen betraktas teoretiskt som en pedagogisk process vilket syftar till att skapa medvetenhet om orättvisor och hinder samt forma nya identiteter och därigenom förändra yrkeskulturer. Genom semistrukturerade intervjuer med nätverkets medlemmar dras, efter kodning och tematisering av intervjuerna, slutsatserna att de har tydliga kulturella föreställningar om både kvinnor och män i branschen, vilka sätter den rådande genusordningen. De upplever att det får konsekvenser att sticka ut från normen och att mannen är norm. Efter att NYKS bildades har det dock börjat ske en förändring enligt medlemmarna. Förändringsarbetet som NYKS arbetar med sker genom att på olika sätt sprida deras tolkning av genusordningen där män och kvinnor har olika förutsättningar. Förändringen sker från gräsrotsnivå där bland annat språket är en viktig del för att både beskriva och ifrågasätta den nuvarande genusordningen. Ytterligare en slutsats är att NYKSnätverkets medlemmar förändrar sina yrkesidentiteter efter att ha blivit medvetna om strukturer och fått nya kunskaper genom fysiska och digitala träffar vilka har medfört ett transformativt lärande. Nätverkets medlemmar har nu format sin identitet utifrån ett systerskap och därigenom har även medlemmarnas yrkesidentitet blivit en könsidentitet. Tidigare forskning om genus och yrkeskultur har visat hur genusordningar reproduceras i olika branscher, där mannen blir norm. Däremot finns jämförelsevis lite kunskap om hur detta förändras och ifrågasätts.  Denna uppsats bidrar till kunskapen om hur genusordningar ifrågasätts och förändras genom att studera hur intresseföreningen NYKS bedriver reformarbete inom skogsbranschen. / Today we live in a world where some professions and industries are seen as masculine respective feminine. One industry which today is clearly masculine coded and male dominated is the Swedish forestry sector. To change the masculine coded occupational culture the association NYKS was founded. The NYKS acronym translates to “The network for professional women and non-binary in the forestry sector”. The purpose of this paper is to examine how NYKS is working to change the masculine coded occupational culture in the forestry sector. To achieve this purpose, I have tried answering two questions about which perceived notions about the occupational culture’s gender structure within the forestry sector that NYKS-members are trying to change and which occupational identities are the NYKSnetwork’s members trying to form. Their work to reform the occupational culture can theoretically be seen as a pedagogic process which aims to raise awareness about injustices and obstacles, and to form new occupational identities and thereby change the occupational culture. Through semi-structured interviews with the network’s members it is concluded, after coding and theming of the interviews, that they have distinct cultural notions about both women and men in the industry, which creates the current gender structure. They experience that there are consequences for breaking the norm and that the masculine is the norm. Since NYKS founding things have started change according to the members. The reform work that NYKS performs is by spreading their view of the gender structure where men and women have different preconditions. The change happens at the grass-root level where, among other things, language plays an important role both to describe but also to question the current gender structure. Another conclusion is that the members of the NYKS-network changed their occupational identities by becoming aware of these structures through physical and digital assemblies, which means the assemblies have led to a transformative learning. The members now form their identity based on a sisterhood and due to that the members occupational identity has also become a gender identity. Previous research on gender and occupational culture have shown how gender structures reproduce in different industries, where the masculine becomes the norm. There is however comparatively little knowledge of how these things change and are questioned. This paper aims to contribute to the knowledge of how gender structure is questioned and changed by studying how the interest organization NYKS performs reform work within the forestry sector.

Syftet med denna studie är att kartlägga lärare i fritidshems yrkesidentitet samt undersöka hur statusen på yrket kan uppfattas. Studien är kvalitativ, därav genomfördes studien genom semistrukturerade intervjuer, en djupintervju och webbenkäter. Webbenkäterna skickades ut med hjälp av ett socialt internetforum samt via mail. Sammanlagt besvarades 40 enkäter. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med utbildade lärare i fritidshem samt en djupintervju med en rektor. Studiens resultat visade sig överensstämma med tidigare forskningsresultat, däremot har det öppnat upp flera olika förklaringar på liknande tidigare studier. Resultatet kategoriseras i tre huvudrubriker, Respondenternas uppfattning av fritidshemslärarnas yrkesstatus, Fritidshemslärarnas yrkesidentitet samt Synpunkter från enkätsrespondeter och intervjurespondeter. I resultatet framkom tolkningen att lärare i fritidshem uppfattar sin status på yrket som låg, däremot är yrket i ständig förändring åt ett positivt håll. Resultatet visade att rektorns kunskaper om fritidshemmet behöver förbättras. Utifrån resultatet uppfattas det som att rektorns kunskaper påverkar lärare i fritidshems yrkesidentitet och yrkesstatus.

The aim of this Bachelor’s thesis is to investigate children’s librarians professional identity and its relation to the changes due to the covid-19 crisis. The focus is on reading promotion for children since it is an important part of a children’s librarian’s profession, and because it went through a fast and emence change during the covid-19 crisis. The qualitative interview study consisted of semi-structured interviews to explore the perspectives of five children’s librarians. The expressed experiences of the respondents were categorized theoretically using content analysis. The foundation for the interpretation was the model of Ørom (1993) and Schreiber (2006). The interviews revealed that the children’s librarians professional identities consists of many aspects. The three professional identities that appears most clearly with the respondents before the pandemic are the cultural mediator- and social worker identity (Ørom, 1993) and the experience mediator identity (Schreiber, 2006). The way the children’s librarians describe how they adapted their reading promotion during the covid-19 crisis shows their professional identity in relation to the changes during the pandemic. The interviews revealed that though the respondents were mostly drawn to the same identities as before the pandemic, they were now also drawn to the information mediator identity. The model used was not sufficient to describe the innovation that took place among the interviewed children’s librarians due to the pandemic. I have therefore created a new category that is called the innovative identity, that shows the new thinking and power of initiative that the respondents displayed during the pandemic.

Det övergripande syftet med denna studie var att utforska det hälsofrämjande arbetet vid bibliotek som genomförs genom biblioterapeutiska metoder. Vi har utgått från följande treforskningsfrågor: 1. Vilka former av biblioterapeutiskt arbete har respondenterna erfarenheter av? 2. Vilka kunskapsbehov har bibliotekarier som arbetar med biblioterapi och hur förhåller de sig till de utmaningar som finns? 3. Upplever bibliotekarier att arbetet med biblioterapi har förändrat yrkesidentiteten? Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Ett kriterium vi hade var att hitta bibliotekarier med praktiska erfarenheter av biblioterapi. Vi analyserade materialet med hjälp av tematisk analys och identifierade tre huvudteman, nämligen: 1. De biblioterapeutiska arbetssätten. 2. Erfarenhet eller kompetens. 3. Yrkesidentiteten. Vi analyserade empirin utifrån dessa teman och lyfte fram de delar från intervjuerna som hade relevans för vår studie. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna arbetar med utvecklande biblioterapi som passar de flesta grupper av människor. Det mest framträdande från intervjuerna var att litteraturen har en central roll när det kommer till att arbeta biblioterapeutiskt, både när det kommer till val av litteratur men även hur man bearbetar den valda litteraturen. Det råder delade meningar kring vad som behövs i form av utbildning hos våra respondenter. Samtliga respondenter verkar ha uppfattningen att biblioterapi har “förstärkt” deras yrkesidentitet. Endast två av respondenterna kände att de har stöd av sin chef och en har det inskrivet i sin arbetsbeskrivning. Det råder konsensus i gruppen av respondenter om att inte använda sig av självhjälpslitteratur.

One of the main preconditions of this thesis is that identity is a relational process. Another precondition is that the process of constructing a librarian identity begins when students of Library- and Information Science (LIS) categorize themselves based on their belief of what the librarian profession is. A third precondition is that librarian stereotypes are categorizations of what is means to be a librarian. Their simplified construction makes them hard to change. In order to understand the process of constructing identities in the librarian profession two narratives on what it means to become a librarian are identified – one narrative is from the LIS discipline and one is from popular culture. By combining Fairclough’s critical discourse analysis with Butler’s theory of subversive performativity and social identity theory, ten bachelor and master theses by LIS students are analyzed. Five theses investigate the librarian identity and five investigate librarian stereotypes in popular culture.This thesis finds that the whereas stereotypes re-produce gender as power relations, telling a story of the public librarian as feminine and lacking status, the discipline’s narrative on public librarian also equals to these gender structures. The same hegemonic masculinity may affect how future librarians identifies themselves with their profession. In accordance with the device that we are not born librarians, we become one, this thesis proposes that knowledge of social structures behind how librarians are portrayed can give librarians power over their own identification process.

Just nu sker ett generationsskifte på arbetsmarknaden där Generation Zero nu etablerar sig. Arbetstagare och arbetsgivare har svårt att nå ut till varandra, vilket resulterar i rekryteringsproblematik. Därefter har många unga börjat ifrågasätta kopplingen mellan arbete och självförverkligande. Vår förhoppning är därför att studien ska bidra med kunskap om Generation Zero:s värderingar för att den ska kunna agera kompetenshöjande för studie- och yrkesvägledare i mötet med arbetsmarknaden och Generation Zero. Detta innefattar aktuell kunskap om den föränderliga arbetsmarknaden och de generationer som befinner sig där. Exempelvis har Generation Zero vuxit upp med en självklar digitalisering där sociala medier gett dem möjlighet att påverka sin livssituation och omgivning men den har även fört med sig ökade prestationskrav.För att komma få tag i empiri har fokusgruppsintervjuer använts som metod med syftet om att skapa levande diskussioner som kan tematiseras och användas i analysen. Resultatet visar på att utveckling, meningsfullhet och ekonomisk trygghet är återkommande i diskussionerna och att gemenskap och sammanhang är en nyckelfaktor för att Generation Zero ska trivas på en arbetsplats. De kräver även en viss feedback och återkoppling från chefer och kollegor för att vilja stanna kvar. Studien visar att de vill ha en stor frihet i hur de fördelar sin arbetstid och vart arbetet utförs. Då brytpunkten mellan studie- och yrkeslivet för många inom generationen under coronapandemin, kan det vara en bidragande faktor till att de värderar trygghet i form av pengar. Vidare diskuteras hur detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i framtiden följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

The school and the workplace often characterize two diverse cultures in terms of what is treasured as important skills and values. The role of vocational teachers is to ensure that the students are surrounded by both these cultures. Because the way vocational education and vocational teaching is valued in the courses enclosed to the area of construction and painting field, the students miss a lot of knowledge to become an conscious citizen. However, because of significant differences between the school and the workplace, this positions a professional challenge and a potential for value conflicts. This reflects in the way teachers value such things as critical thinking and the way characters for employment tend to be organiseed in the education. Some values change with the help from schooling to become an educated teacher, some do not. Because years of practice in one profession tends to give a person a strong identity, and this identity follows them, until they take a constructive side too see things from additional side, with the knowledge from those around them.

Denna uppsats är en diskursanalys av moraliserande debattinlägg skrivna av förskollärare om föräldrar. I uppsatsen undersöks vilken diskurs om föräldrar, barn och förskollärare som identifierats i tre publika debattinlägg skrivna av förskollärare om föräldrar, och hur denna diskurs kan förstås utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv. Den metod som använts är en kvalitativ textanalys med inriktningen diskursanalys, och de teoretiska perspektiven som de empiriska texterna analyserats utifrån är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori och professionsteori. Resultatet och analysen visar att finns en normgivande diskurs där, den egoistiska föräldern, det lidande kompetenta barnet och förskolläraren som expert ingår. Resultatet och analysen visar att diskursen utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv är konstruerade för att ge förskolläraryrket mer status och för att yrket har professionsambitioner. Inläggen kan förstås syfta till att hjälpa skribenterna i denna strävan och inläggen kan därför ses som ett material och ett medel i denna kamp. Föräldrar och barnen är därför tecken i inläggen som är exploaterade och utnyttjade av skribenterna.

AbstraktVårt syfte med studien är att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallärare på hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studien utgår från en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi använt oss utav är kvantitativ i form av en enkät och vårt urval är studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011.Vår intention med studien är att få en vidare uppfattning från studenterna av IP-handledningens form och innehåll som är ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallärarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de båda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget är väl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som är kopplad till dels utbildningens innehåll men också övergången från en yrkesroll till en annan. Vidare ser vi att det förekommer en del skillnader i enkätens svar bland studenterna på hel- och halvfartsprogrammen. Sammanfattningsvis ger resultatet oss en inblick i nya utvecklingsområden som kan vara intressanta för Malmö högskola att ta del av i framtida kvalitetsarbete.