This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker’s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker’s personal beliefs about their way of conducting social work. With the support of previous research in this area, the study has produced its information in the form of deep interviews. The study chose to confine the study to the Stockholm region and received a total of eight informants who represent a significant part of the empirical material. The result demonstrates that there is a difficulty for the social worker in applying the Social Services Act, the Administrative Act and the policies of the workplace in full. This is due to various factors which the social workers feel they encounter in their work. These factors that cause difficulties are caused by the position of power the social worker holds in their professional capacity and the power of jurisdiction the social worker has in its official authority when handling clients’ cases.  These factors arise from the position of power the social worker has through their professional role and the power of jurisdiction worker has over his powers. The results also revealed that there are differences in how attitudes brought to bear on clients in financial assistance and that there are different factors that are the basis for this.  The conclusion of this study demonstrates that the social worker feels that their actions and capability is affected by lack of time, stress, financial budget, guidelines and unreasonable demands of the profession. That leads to the social worker as an official person ending up in a complex situation, where contradictions are between the client's needs and the organization's guidelines. / Denna studie syftar till att studera hur socialarbetaren inom ekonomiskt bistånd förhåller sig kring sitt myndighetsutövande, gällande socialtjänstlagen och förvaltningslagen i mötet med klienten. Samt hur detta bemötande har för inverkan på handläggningen av klienters ärenden, men även vilken betydelse socialtjänstens riktlinjer och verksamhetsmål har för inverkan på socialarbetarens yrkesroll och formandet av dennes yrkesidentitet. För att kunna besvara dessa frågor valdes en kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien var att studera hur socialarbetarens personliga uppfattningar kring dennes arbete påverkar arbetssättet. Med stöd av tidigare forskning inom ämnet, har studiens information införskaffats genom djupintervjuer. Studien avgränsades till Stockholms län och med sammanlagt åtta informanter.Resultatet påvisar att det råder svårigheter för socialarbetaren att förhålla sig till socialtjänstlagen, förvaltningslagen och till verksamhetens riktlinjer fullt ut. Studien visar att detta beror på olika faktorer som påverkar den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme, såsom lagrum, riktlinjer, egna värderingar och privata föreställningar. I synnerhet när dessa privata föreställningar och värderingar motsätter sig socialtjänstens och klientens behov. Då det kan påverka handläggningen av klienters ärenden. Dessa faktorer uppstår på grund av den maktposition socialarbetaren har genom sin yrkesroll och den maktbehörighet socialarbetaren har via sin myndighetsutövning. I resultatet framkom även att det råder skillnader i hur förhållningssättet utövas gentemot klienterna inom ekonomiskt bistånd och att det är olika faktorer som ligger till grund för detta. Studiens slutsats påvisade att socialarbetaren upplever handlingsutrymmet påverkas av följande faktorer som tidsbrist, stress, ekonomiska resurser, riktlinjer och kraven på yrkesprofessionen. Detta leder till att socialarbetaren som myndighetsperson hamnar i en komplicerad situation, där motsättningar ställs mellan klientens behov och organisationens riktlinjer.

Då det finns begränsat med forskning kring yrkesrollen och yrkesidentiteten hos kuratorer inom hälso- och sjukvård är det särskilt intressant att undersöka hur kuratorer upplever sin yrkesroll på arbetsplatsen. Detta med tanke på att kuratorerna arbetar inom ett verksamhetsområde som är dominerat av medicinska professioner. Professionsteorin och Social Identity Theory är de teorier som ligger till grund för studiens frågeställningar och analys. Studiens intervjupersoner består av sex kuratorer som arbetar i olika verksamheter inom hälso- och sjukvård. Studiens insamlade material kommer från sex semistrukturerade intervjuer som genomfördes på kuratorernas respektive arbetsplats. Resultatet som framkommer i denna studie visar att majoriteten av kuratorerna ser sin yrkesroll som tydlig och upplever sin yrkesroll som viktig, det vill säga att den fyller en funktion. Det interprofessionella arbetet uppfattar kuratorerna fungerar bra och som viktigt då det är en stor del i deras arbete. Deras helhetsperspektiv och kunskaper inom det psykosociala området kan anses som mycket betydelsefullt i arbetet med klienterna. Resultatet visar också på det finns några faktorer som lyfts fram som särskilt viktiga i utvecklingen av yrkesidentiteten, vilka är egna erfarenheter, vidareutbildningar samt arbetssituationen, det vill säga om kuratorn är den enda socionomen eller om det finns flera socionomer på arbetsplatsen.

Att vara nyanställd på en arbetsplats är inte alltid enkelt, det kan finnas stora krav och förväntningar på individen. Studien syftar främst till att beskriva, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, HR-arbetarnas egna upplevelser och erfarenheter av att vara nyanställd, för att synliggöra om sådana erfarenheter har betydelse för hur HR arbetar med nyanställda inom HR-branschen. Studiens teoretiska och begreppsliga referensram utgår ifrån ett interaktionistiskt perspektiv kring såväl självidentitet som anställningsbarhet. Genom den hermeneutiska metoden har det utförts intervjuer i dialogform med fem olika respondenter som är anställda i HR-branschen. Resultatet presenteras i en tolkningsprocess som innehåller en preliminär, fördjupad och till sist en huvudtolkning. Det resultat som anses vara mest centralt är tillgången till olika former av stöd, som innefattar vilka krav och förväntningar respondenterna ställs inför på arbetsplatsen. Ett annat resultat visar vilka erfarenheter som har bidragit och utvecklat deras yrkesidentitet från första tiden på arbetet. Slutligen visar huvudtolkningen på hur viktigt det är att ta vara på varandras relationer och kunskaper inom HR.

En hel, del? a scientific essay about how different pedagogics and teaching can strengthen comprehensive view of pupils. The essay is based on two stories in which we are placed in situations which are difficult to judge. In the first story, Fredrik is forced to leave one kind of teaching in favor of another. The other depicts how Lina may refrain from planning to act class teacher. With those situations, we will review how sudden changes impact the teaching structure can influence the role of learning and the leisure teacher in school. The chosen method is essay writing, where we are given the opportunity to reflect and deepen the basis of the relevant dilemma, with the support of relevant literature for leisure and leisure-time education. The essay is also based on Immanuel Kant's theories of duty, in order to discuss the leisure education assignment from various aspects, we have used Birgit Andersson and her research on contemporary leisure-time education. With this essay, we reinforce the importance of different types of pedagogy as well as the value of reflection and planning to accommodate comprehensive view of pupils.

Detta är en hermeneutisk studie som undersöker kvinnliga chefers upplevelser av sitt yrkesidentitetsskapande i den manligt präglade chefspositionen. Den hermeneutiska ansatsen har hjälpt oss att nå en djupare förståelse kring detta. Förståelse nås genom djupgående intervjuer med kvinnor i chefspositioner som fokuserat på deras upplevelser i chefspositionen. För att nå förståelse på en högre abstraktionsnivå har vi använt performativitetsteorin, som beskriver hur människor genom handlingar gör kön. Till hjälp i studien har vi har använt oss av litteratur, tidigare forskning och informanternas berättelser för att få en bredare bild av fenomenet. Vi vill med denna studie främja kvinnligt chefskap, vilket kan bidra till ett mer jämställt näringsliv. Det finns en kunskapslucka kring hur kvinnor i chefsposition skapar sin yrkesidentitet som vi avser att fylla. Studiens resultat visar att kvinnorna skapar sin yrkesidentitet genom att balansera de förväntningar som finns på dem som kvinnor och som chefer. För att kvinnorna inte ska tappa sin respekt som chefer eller sitt godkännande som kvinnor av omgivningen. Denna balans innebär en performativ handling, de gör sin kvinnlighet i förhållande till chefspositionen. Samtidigt gör de chefskap på ett nytt icke traditionellt sätt. Det som skiljer resultatet med tidigare forskningen är dess unika sätt att tolka resultatet genom performativitetsteorin, samt upptäckten av denna balans mellan kvinnlighet och chefspositionen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fritidshemspersonal, med skilda utbildningsbakgrunder, beskriver att de relaterar till samverkan med klasslärare samt till samverkan med sina kollegor i fritidshem. Fokus har legat på hur fritidshemspersonals emotionella aspekter är anknutna till synen på deras yrkesroll och relationsskapande processer i samverkan. Studien baserades på elva semistrukturerade intervjuer utförda med fritidshemspersonal som besitter skilda utbildningsbakgrunder. Intervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys och genererat tre teman som analyserats utifrån Scheffs teori om sociala band. Studiens slutsats var att en välfungerande samverkan bygger på mer än fritidshemspersonals utbildning och erfarenhet, istället ses individers relationer samt sociala bands status som den avgörande faktorn i fritidshemspedagogiska sammanhang. För att lyckas få till ett gott samarbete i skolan krävs sålunda att arbetslag i sin verbala och icke-verbala kommunikation skapar samklang, vilket ger en djupare inblick i relationella och emotionella aspekter av samverkan, både hos sig själv och sina kollegor.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftat till att undersöka fältarbetarens syn på sin yrkesroll samt hur fältarbetaren ser på professionalitet inom fältyrket. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken socionomer som arbetar som fältarbetare med inriktning mot ungdomar, i tre olika områden i Stockholms län. Studiens teori är grundad på professionsteori och yrkesidentitetsteori. Den tidigare forskningen redogör för fältarbetets kontext i Sverige och internationellt, utmaningar inom fältverksamheten samt forskning om interprofessionellt arbete, dvs arbetsplatser där personer med olika utbildningar och kompetenser arbetar med samma arbetsuppgifter. Studiens resultat visade att samtliga informanter uppfattade en låg yrkesstatus och en ständig vilja att försvara sin utbildningsbakgrund. De bakomliggande orsakerna till den låga yrkesstatusen varierade enligt informanterna. Vissa menade att fältarbetet historiskt sett inte varit professionellt då man under lång period inte hade något utbildningskrav för fälttjänsterna. En del menade att det lever kvar än idag men att vissa arbetsplatser har börjat ha socionomexamen som krav. Andra menade att den låga statusen berodde på att arbetet är ostrukturerat och att det i och med det då inte finns något krav på kvalitet. Det som ändå var gemensamt för alla sex informanter var att de på olika sätt beskrev att en ambivalens skapats i yrkesidentiteten sedan de börjat arbeta som fältarbetare.

The purpose of this study was to examine if the occupational identity of social workers is affected by mass media and their coverage. We have completed six semi structured interviews with social workers who work in the Swedish social services. An interview guide was designed with four main issues that was used as a template during the interviews.  We could, through our findings, identify themes that we analyzed with, among others, a systems theoretic perspective. The result of this study shows that we can identify two different discourses regarding social workers. One is the discourse in the media and public, one is the discourse within the social services.  Our conclusion in this study is that the occupational identity of social workers is not affected by the media because there is another, superior discourse. This discourse is created within the closed system that is the social services and it is within this system that the occupational identity is created.

I denna studie är syftet att belysa praktikgemenskapen hos nyutbildade undersköterskors möte med arbetlivet och deras uppfattningar om sitt yrkeskunnande och utvecklandet av sin yrkesidentitet. Det finns idag lite forskning inom detta område. Genom undersköterskors berättelser vill jag bidra med kunskap som kan vara till grund för framtida studier om undersköterskornas första tid i yrkeslivet och betydelsen av praktikgemenskap.Sex undersköterskors erfarenheter synliggörs genom intervjuer och hermeneutisk tolkning och fokuserar på tre områden: Hur utbildningen har förberett dem för mötet med arbetslivet, Oförväntade utmaningar i arbetslivet och hur dessa bidrar till utveckling av yrkeskunnande, När de känner sig säkra i sitt yrkeskunnande och i sin yrkesidentitet. Teoretisk utgångspunkt i studien är den samhällsvetenskapliga och kunskapsteoretiska praktikvändningen, situerat lärande, utvecklingen från novis till expert och Aristoteles förnuftighetsformer. Resultatet visar att undersköterskorna anser att gymnasieutbildningen har förberett dem väl för mötet med arbetslivet. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och fallbeskrivningar i utbildningen har utvecklat undersköterskornas kunnande, empati och förståelse för vårdtagaren i enlighet med teorin om situerat lärande och från novis till expert. Dock är lärandet i gymnasieskolan knutet till ämnen, och det är svårt att inledningsvis i yrkeslivet väva samman dessa kunskaper i praktiken. Oförväntade utmaningar är svåra arbetsuppgifter de inte har erfarenhet av, men genom att fråga en mer erfaren kollega om råd utvecklas yrkeskunnande. Det finns en säkerhet i yrkeskunnande och yrkesidentitet på så vis att undersköterskorna har en klar bild av sina arbetsuppgifter och hur de engagerar sig i yrkesrollen. Undersköterskorna använder empati och förståelse i mötet med vårdtagare. Beroende på vilken verksamhet undersköterskorna arbetar i, har de fått olika förutsättningar till introduktion och har olika syn på hur lång tid det tar att komma in i arbetet.

Syftet med denna magisteruppsats är att bidra med kunskap om vad reflektion innebär i lärares arbete. Skolverket och Skolinspektionen rekommenderar reflektion för en bättre undervisning och som metod i det systematiska kvalitetsarbetet och jag undersöker hur detta går till i praktiken, genom att ta reda på hur lärarna definierar reflektion, när och hur de reflekterar, vilken funktion och vilket meningsskapande lärarna upplever att reflektionen ger. Intervjuer med sex stycken lärare som använt sig av reflektion i sin yrkespraktik har gjorts. Undersökningen visar att lärarna har en gemensam förståelse av reflektion och att de reflekterar i tanke, text och dialog. Ju mer ofta lärarna reflekterar desto större nytta har de av reflektionen i sin praktik. Alla lärare i undersökningen är eniga om att reflektionen har en viktig funktion och skapar mening i deras praktik. Resultatet visar också att lärare reflekterar över det som ska bli bättre, vilket resulterar i att lärare sällan reflekterar och lyfter det som redan är bra. Detta får också konsekvenser för vad som vetenskapliggörs i lärares arbete. Reflektionen som en förutsättning för utveckling, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan diskuteras vidare i uppsatsen och vilka konsekvenser de kan ha för lärares praktik.