Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? – En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker. Varför renoveras det inte, det ska ju va snyggt där med? – att vara svensk i det svenskglesa är Annika G Seitovs studie kring etniska svenskars upplevelse av att bo i segregerade bostadsområden som Klockaretorpet i Norrköping och Brandkärr i Nyköping. Studien belyser svenskarnas identitetskapande processer i de interaktioner som sker med andra kring deras boende. Malin Svenssons antologi del, Vart vill du bo- vem vill du vara? handlar om hur människor resonerar kring olika bostadsområden. Studien utgår från individens egna värderingar kring hur ett område ska vara för att kunna identifiera sig med det, samt vilka olika aktörer som kan bidra till hur ett område framställs eller upplevs som attraktivt. Antologin visar att platsen har betydelse för individens identitet. Tillhörighet och meningskapande i relation till platsen är gemensamma nämnare för våra olika antologidelar, vilket finns med i vår slutdiskussion.

Denna uppsats, som har sin utgångspunkt i ett kritiskt teoretiskt perspektiv, handlar om medier och mångfald, och utforskar medierad offentlighet och demokrati. Synen på att medier spelar en betydelsefull roll i en demokrati har lett till att det uppstått vissa normativa värden och ideal. En sådan norm är att medierna skall präglas av mångfald. Mitt syfte i denna studie är därför är att undersöka mångfalden i det offentliga rummet, att kartlägga och analysera hur ämnen, klass och kön är representerat, för att på så sätt kunna bidra till fördjupad kunskap om den svenska medierade offentligheten. Mitt mål är att undersöka vilka som är primary definers i denna offentlighet samt vilka ämnen dessa människor för fram och i förlängningen försöka att se vilka implikationer detta kan ha på demokratin. Den teoretiska ram som jag har valt att arbeta med innehåller teorier om demokrati och offentlighet, mediernas normativa funktioner och värden, mångfald, makt, samt en rad olika produktionsdiskurser Begreppet mångfald diskuteras ur två perspektiv, dels innehållsmångfald och dels aktörsmångfald. Det senare begreppet dryftas utifrån klass- och genusteori samt begrepp som hegemoni. Metoden som jag har använt är kvantitativ innehållsanalys och materialet består av 348 stycken DN-debattartiklar samt 1194 stycken nyhetsartiklar från Dagens Nyheters inrikessidor. Resultatet visar att graden av mångfald, framför allt aktörsmångfald, i den svenska medierade offentligheten är relativt låg. Resultaten jämförs även, till viss del, med tidigare gjorda studier och jag kan konstatera en tillbakagång för mångfalden i den medierade offentligheten. Jag undersöker också, samt konstaterar att produktionsvillkor kan vara del av förklaringen till bristen på mångfald. En manlig elit dominerar och en konklusion är att detta leder till att den förhärskande hegemonins värden och normer regerar i den svenska medierade offentligheten, att klass- och könshierarkier samt rådande maktförhållanden reproduceras. Vidare att detta kan leda till ett demokratiskt underskott, genom det ovanifrån-perspektiv som blir följden av elitens dominans. Studien avslutas med en diskussion om normativa teorier eller företeelser som eventuellt kan minska bristen på mångfald och här står genusperspektivet i fokus.

<p>Denna uppsats, som har sin utgångspunkt i ett kritiskt teoretiskt perspektiv, handlar om medier och mångfald, och utforskar medierad offentlighet och demokrati. Synen på att medier spelar en betydelsefull roll i en demokrati har lett till att det uppstått vissa normativa värden och ideal. En sådan norm är att medierna skall präglas av mångfald. Mitt syfte i denna studie är därför är att undersöka mångfalden i det offentliga rummet, att kartlägga och analysera hur ämnen, klass och kön är representerat, för att på så sätt kunna bidra till fördjupad kunskap om den svenska medierade offentligheten. Mitt mål är att undersöka vilka som är primary definers i denna offentlighet samt vilka ämnen dessa människor för fram och i förlängningen försöka att se vilka implikationer detta kan ha på demokratin. Den teoretiska ram som jag har valt att arbeta med innehåller teorier om demokrati och offentlighet, mediernas normativa funktioner och värden, mångfald, makt, samt en rad olika produktionsdiskurser Begreppet mångfald diskuteras ur två perspektiv, dels innehållsmångfald och dels aktörsmångfald. Det senare begreppet dryftas utifrån klass- och genusteori samt begrepp som hegemoni. Metoden som jag har använt är kvantitativ innehållsanalys och materialet består av 348 stycken DN-debattartiklar samt 1194 stycken nyhetsartiklar från Dagens Nyheters inrikessidor. Resultatet visar att graden av mångfald, framför allt aktörsmångfald, i den svenska medierade offentligheten är relativt låg. Resultaten jämförs även, till viss del, med tidigare gjorda studier och jag kan konstatera en tillbakagång för mångfalden i den medierade offentligheten. Jag undersöker också, samt konstaterar att produktionsvillkor kan vara del av förklaringen till bristen på mångfald. En manlig elit dominerar och en konklusion är att detta leder till att den förhärskande hegemonins värden och normer regerar i den svenska medierade offentligheten, att klass- och könshierarkier samt rådande maktförhållanden reproduceras. Vidare att detta kan leda till ett demokratiskt underskott, genom det ovanifrån-perspektiv som blir följden av elitens dominans. Studien avslutas med en diskussion om normativa teorier eller företeelser som eventuellt kan minska bristen på mångfald och här står genusperspektivet i fokus.</p>

No description available.

Throughout the course of the 19th century mankind experienced a lot of changes to the way they were used to live life, mostly due to the expansion of the industrial revolution. But the biggest change was perhaps the change in the conditions for women all over the world. Women no longer wanted to live their lives behind closed doors looking out from the window and thinking of all the things that they could have done with their lives. They wanted to be a part of society and they, sometimes literally, fought for change. In Sweden women got the right to vote in 1921. The way there was long and difficult with a lot of obstacles and prejudice to overcome. But not all of the associations had voting rights for women on their agenda. Some of them were strictly philanthropic. After reading Eva Österberg’s book “Rummet vidgas”, where she discusses her theory about 19th century women in Sweden and the “closed room” that used to be their arena of movement and its expansion during the 19th century, I decided to do a research in my hometown and therefor took a closer look at the first association started by women in 1854 in the little town of Eskilstuna, 90 km from Stockholm. The association was started by a few leading women and their goal was to help the less fortunate children of the community with clothes and shoes so they could attend school and later on be useful members of the society. In doing so the women themselves took their rightful place in the public society. The women were very successful, they achieved well more than they had set out for and the association managed to exist for over a hundred years helping thousands of children.

The essay examines how parts of the Swedish bourgeois public viewed the French Renaissance writer Michel de Montaigne and his essays that appeared in a Swedish translation in 1923. The essay covers the period 1850–1925, a period marked by rapid technological and economic development as well as an ideological battle between conservative idealist-religious and radical materialist-liberal currents of thoughts. In the essay Jürgen Habermas´ concept of the "bourgeois public" and Franklin L. Baumer's concept of "the new enlightenment" are used in the theoretical platform. The source material consists of articles in the press, private notes of cultural dignitaries and various literary works. The essay shows that Montaigne and his essays influenced two different Enlightenments, first as a precursor to original Enlightenment thinkers such as Voltaire, and later as a source of inspiration for later currents of ideas within the Swedish New Enlightenment during the 19th century. Montaigne was introduced by the radicals of the new enlightenment in a Sweden that started the journey towards modernity, while it was a conservatively oriented intellectual elite that in a significantly modernized Sweden who adopted him in connection with the translations. This implied that the view of Montaigne changed from a progressive Renaissance force to a view of him as a thoughtful Stoic thinker but still with a strong emphasis on his humanism.

The aim of this thesis is to examine how library users who chose to not borrow any material from the collection look at their use of the library as well as their reasons for not borrowing any material. This thesis also discusses who the non-borrowing users are in a societal context. The theoretical framework is based on sociological theories regarding the public sphere and Bourdieus concept of capital. Concepts which have been expanded and applied in other research regarding library and information studies which this thesis explores. It also explores the library as a place both in architectural and social sense. Another concept which is introduced is the concept of the library as a high and low intensive meeting place.  In this study I chose a qualitative approach. The methods consist of semi structured interviews that I conducted and analyzed. The findings show that non-borrowing library users have a lot of things in common regarding the reason for visiting the library. But at the same time their usage of the library space varies a lot. This thesis shows the importance of the library as a public space for users. Both as a place to relax and escape from the ongoings of modern life as well as a place to learn and socialize. Answering the question regarding which patrons are non-borrowing users can not easily be answered. In this study the findings show that the non-borrowing users are within a certain age range and social group.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det. Miljön runt barnen ska locka till stimulans, men barnet måste själv få använda sin inre motivation. Inget av sinnena är viktigare, men de har olika förutsättningar. Smak-, rörelse och kroppssinnet är till exempel närsinnen och behandlar kroppen och dess närmsta möte med omgivningen. Synen och hörseln är fjärrsinnen som tar in information från långa avstånd. Generellt kan sägas att det är lätt att utforma en park som stimulerar alla fem sinnena, men svårt att utforma en som stimulerar alla delar av dem. Det är också lätt att man utgår från sig själv, och då missar man de delar där barnen inte stimuleras på samma sätt, de grupperar till exempel inte efter form som oss utan efter färg. För att nå dem måste vi alltså ta reda på hur de stimuleras. Min förhoppning är att kvalitetskriterierna presenterade i detta arbete ska kunna användas som en checklista vid planering och utformning av offentliga miljöer såsom till exempel parker. Tillämpningen prövas på slutet genom en utformning av en park efter kriterierna.

Sociala medier är en ny medieplattform som har börjat konkurrera med traditionella medier. Inom svensk politik har TV, radio och tidningar varit de största plattformarna för politiska aktörer att profilera sig. För en politisk aktör har sociala medier däremot skapat nya möjligheter att på ett billigare, snabbare och mer tidseffektivt sätt nå ut till väljarna. Facebook och Twitter två sociala medier som det mest frekvent talas om där Facebook är det största sociala mediet. Där kan aktörerna både lägga ut bilder, skapa grupper och skapa ”gilla” sidor. Forskning kring sociala medier visar på att det bidrar till en starkare och större mobilisering både fysiskt och över internet. Forskningen visar även på hur sociala medier idag leder till att relationen mellan medier och partier/politiker blir mer dynamisk. Studien redovisar och analyserar de politiska sekreterarnas åsikter utifrån tre teorier: offentlighet, tvåstegshypotesen och gestaltning. Dessa är valda för att visa på sociala mediers användningsområden och faktiska användning. Samt semistrukturerade intervjuer med de politiska sekreterarna ligger till grund för empirin. Resultatet visar på att sociala medier har en central roll i Huddingepartiernas arbete där förmågan att själva forma och publicera nyheter har stor betydelse. Möjligheten att kunna påverka nyheter och effektivt kunna nå ut till väljare är två viktiga funktioner som sociala medier har. Resultatet visar också på att partiernas förmåga att själva agera opinionsledare har ökat och i enlighet med forskningen kunna mobilisera väljare i större utsträckning. Studien hoppas kunna bidra till att påvisa hur sociala medier används och kan användas i svensk politik, hur dess roll blir mer avgörande i takt med den teknologiska utvecklingen.

The aim of this master’s thesis is to study the discourses on culture as developed by EU Commission. The method applied is a discoursebased historical analysis, where analysis of arguments and metaphors are functional to the enlightening of the construction of discourses within EU cultural policy. EU official documents constitute the empirical material studied. The theoretical framework of the thesis draws upon cultural public sphere theory as well instrumentalist cultural policy research. The different discourses on culture that the Commission has formulated in the thesis’ empirical material are set in relationship with the issues of Europeanisation, cultural citizenship and the transformations from a Fordist to a post-Fordist society.The history of the Commission’s cultural policy is presented in three phases. In a first phase (1957-1991) cultural policy is an implicit policy area and the Commission’s discourses on culture are found to oscillate between a conception of culture as singular, a common European culture, as well as plural, i.e. the different cultures of the member states. In a second phase (1992-2006), opened by the Maastricht Treaty, cultural policy is an explicit policy area and discourses on culture rotate around the unity-in-diversity formula, with a stronger accent on diversity compared to the past. In a third phase (2007-) cultural policy is mainly characterised by a neoliberal discourse on culture as economic resource. Discursive relationships between EU cultural policy and other EU policy areas of interest for library and information science (information society policy and information dissemination policy), are also amongst the thesis’ findings. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster