Det råder en ständig kamp om huruvida begreppet politisk korrekthet, eller kanske mer förekommande i folkmun - PK, är positivt eller negativt laddat och sällan har väl meningsmotståndare varit mer oense. Är politisk korrekthet något som krävs för att inkludera alla människor och understryka allas lika värde? Eller är det tvärtom något som är exkluderande och som censurerar åsikter i offentligheten? De olika åsiktslägren har svårt att förstå varandra och denna studie syftar till att undersöka hur företrädare för politisk korrekthet framställer begreppet i den svenska offentligheten. Detta för att besvara om det är begreppets innebörd, alltså att ha åsikter i linje med rådande politisk tanke och politik, eller sättet det uttrycks på som format den starkt oförenliga synen på politisk korrekthet i Sverige samt hur det kan forma den offentliga debatten. Vi har undersökt detta genom åtta argumenterande texter (i fortsättningen debattartiklar) som är för politisk korrekthet. Dessa har valts från tidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladets ledarsida, kultursida eller debattsida och analyserats med kritisk diskursanalys både som teoretisk ram och som metod. Vi har utgått från Norman Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som syftar till att belysa sociokulturella processer genom att undersöka hur en text är uppbyggd och kompletterat denna med Elisabeth Noelle-Neumanns teori Tystnadsspiralen och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Genom kritisk diskursanalys som metod har vi i huvudsak studerat modaliteten i debattartiklarna, alltså skribenternas inställning till och grad av instämmande i en sats, för att förstå hur detta kan forma debatten. Vår undersökning visade att modaliteten i de valda debattartiklarna är övervägande bestämd och till synes objektiv. Påståenden framställs till stor del som sanningar vilket, utifrån tidigare forskning att utgå ifrån, kan bidra till att mottagare känner sig hotade och dessutom eventuellt ofrivilligt inkluderade med ordval som “vi” eller “våra”. De kan då svara med att tydligt vända sig mot detta och avfärda argument och åsikter som politiskt korrekta. Utifrån resultatet av vår analys kunde vi även dra slutsatsen att teorin Tystnadsspiralen brister i denna fråga, då det snarare ses som heroiskt än skamligt att uttrycka en minoritetsåsikt som i detta fall inte går i linje med det politiskt korrekta.

Studien har undersökt hur barn i åldrarna 10-13 använder sig utav det sociala mediet Snapchat. Författarna av studien har genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna har varit indelade i kön. Båda grupperna har bestått av totalt fem stycken informanter. Studien undersöker hur barn väljer att se på Snapchat som socialt medium och plats för identitetsutveckling. Teorierna som studien har utgått ifrån är identitet, privat/offentligt och genus. Det framgår att barnen använder Snapchat som en virtuell lekplats för spel och kommunikation. Detta i kombination med en plats där identitet byggs, samt att könsskillnader speglas. Det framgår även att det som är mest attraktivt att porträttera, oavsett kön är en aktiv fritid i kombination med socialt umgänge.

The aim of this master's thesis is to better understand the Swedish labour movement's independent libraries in the city of Malmö from the 1880's to the libraries' integration into the municipal library system, starting in 1927. In order to analyze and contextualize the workers' libraries I have used Habermas' theory of the public sphere together with Fraser's critique of Habermas as well as Gramsci's notion of hegemony. The study shows that the workers' libraries played an important role in the formation of class consciousness in Malmö. The libraries made discussion and circulation of information possible, and were parts of an independent subaltern counterpublic. The worker's libraries are also, like the municipal libraries, characterised by an ambition to disciplin andcultivate their users. In time, as a part of what Habermas calls the structural transformation of the public sphere, this subaltern counterpublic was integrated into the state. This is part of a larger process, where the municipalities are transformed into the “outermost branch” of the state. As part of this development the counterpublic expands to include larger groups, until it loses its character as an independent counterpublic: the counterpublic turns from addressing people in the notion of “working class” to people as the (national) population as a whole. In an attempt to improve its negotiation position, the workers' library in Malmö adopted an ideal of respectability (skötsamhet) and in exchange for economic funding agreed on abandoning its “agitational” activities. The library, as part of thesedevelopments, loses its independent political function.

Denna uppsats kommer analysera sex olika rapporter som tillhör en rapportserie framtagen av Statens institut för byggnadsforskning för att förklara den kunskapsbildning som låg till grund för 1960-talets bostadsbyggande. Uppsatsen kommer att utgå från en kvalitativ innehållsanalytisk metod för att analysera rapporternas innehåll, detta eftersom det är utsagorna från både enkäter och intervjuer som låg till grund för det fortsatta kunskapsbyggandet under rapporternas uppkomst. Undersökningen i uppsatsen kommer att fokusera på hur forskningen bedrevs för att få fram relevant information som skulle leda till en vidare utveckling av bostaden som sådan. De teoretiska ansatserna som kommer att appliceras för att sätta studien i ett större forskningssammanhang är Habermas offentlighetsteori. Analysen försöker visa att man inom det offentliga sökte svar inom hemmets privata sfär för vidare kunskapsbyggande och att det fanns en diskrepans i vissa avseenden med vad man trodde och antog från Statens institut för byggnadsforskning och vad hushållen sedan egentligen ansåg vara viktigt för att trivas i sin bostad. Men man tog samtidigt från statens sida till sig den nya informationen som blev grunden till kunskapsbildningen och utvecklade bostäder och områden utefter rapporternas faktiska resultat överlag.

Denna undersökning utgår från det tidiga teaterfotografiet genom att analysera visit- och kabinettkortsporträtt av kvinnliga dansare från perioderna 1862-66 och 1889-96. Syftet med uppsatsen är att visa hur de kvinnliga dansarna förmedlade sin artistiska identitet genom porträtten och hur framställningarna förhöll sig till frågor om offentlighet, genusnormer och klass. Undersökningen fokuserar i första delen på ett flertal dansare, medan den andra delen utgår ifrån Hildegard Lindzéns genombrott som artist på 1890-talet i Stockholm. Frågeställningarna centreras runt framställningarna av dansarna, fotografiernas funktion och hur dagspressen påverkade synligheten och uppfattningen om dansaren Lindzén. Materialet består till största delen av dansarnas rollporträtt från föreställningar där dansarna medverkade och utgörs av byxrollsporträtt, roller ursprungligen tänkta för män, samt Lindzéns kvinnokaraktärer. Porträtten analyseras med hjälp av begrepp som performativt jag, representation, original och imitation, hämtade från Tessa M. Kilgarriff och Judith Butler. Uppsatsen visar hur visit- och kabinettkorten kan förstås som artistiska tillflykter, där dansarna formulerar alternativa identiteter, kroppsspråk och uttryck, som undgår borgerlighetens binära värdesystem. Med hjälp av ett huvudsakligen maskulint kodat kroppsspråk kunde de kvinnliga dansarna positionera sig själva som virtuosa och professionella artister i samhället, som samtidigt gjorde dansarna till ett spektakulärt fenomen och en produkt för allmänheten att konsumera.

This essay seeks to understand Hannah Arendt’s notion of the political as an “in-between.” The in-between appears to be the intersubjectivity and relations of interaction in a public sphere, which Arendt suggests as a way of understanding the political as an end in itself. Judith Butler has distinguished Arendt’s notion of the political as essentially relational, but which dismisses the material interdependence as a precondition to political participation. This essay argues that Arendt's notion of the political must be seen in context of her critique of modernity in which the public sphere is dominated by economic terms, “the social”. This essay provides a background for this critique, and how Arendt's distinction between the political and "the social" can be understood. The result is a politics separated from economics, but in which we can stress the question of intersubjectivity at its core. The conclusion is that Arendt certainly recognizes material interdependence as a precondition for politics, but the political in Arendtentian terms insist on a political commonality beyond any common ground, for which the in-between and the relation can emerge as the (non)essence.

Diskussionsforum på internet har idag redan etablerat sig som ett verktyg som gemene man använder sig av vid informationssökning. Denna uppsats undersöker om vad yttrandefriheten på internetforum idag ger för implikationer på det offentliga rummet. För att undersöka och diskutera kring dessa frågor har därför litteraturstudier om det offentliga rummet genomförts. Uppsatsen jämför även rapporteringen från internetforumet Flashback Forum med traditionell massmedia i ett enskilt fall. / Discussion forums on the Internet have today already established itself as a tool that everyone can use in information retrieval. This paper examines what the implications of free speech on Internet forums have on the public sphere today. Literature studies on the public sphere have been carried out in order to examine and discuss these issues. The essay also compares, in a particular case, the reporting from the Internet forum Flashback Forum with traditional mass media.

Syftet med studien är att undersöka hur studenter vid svenska högskolor och universitet utövar samt förhåller sig till informationssökning om potentiella partners i sociala medier samt i tjänster som Lexbase och Ratsit. Studien har genomförts med utgångspunkt i teorier om privat och offentligt i sociala medier samt uses and gratification. Studien undersöker vilken typ av information som eftersöks av studenter, hur informationen tolkas, samt hur studenter förhåller sig till att själva utsättas för informationssökning av potentiella partners. I enkätstudien deltog totalt 127 respondenter från 17 olika högskolor eller universitet, och undersökningen visar att informationssökning om potentiella partners i sociala medier är överväldigande vanligt. Hela 89% av studenter i Sverige bedriver informationssökning, och gör det ofta redan vid första kontakt med en potentiell partner. Informationssökningen motiveras ofta av nyfikenhet, men vid informationssökning i offentliga handlingar spelar motiv som säkerhet även en viktig roll. Undersökningen visar att informationssökning är något som även sker ömsesidigt, och studenter är medvetna om och accepterar att potentiella partners kan komma att söka information om studenterna själva. Slutligen visar undersökningen att studenter vid svenska högskolor och universitet betraktar informationssökning som en naturlig del av skapandet av alla nya relationer. / The purpose of this study is to examine how students at Swedish colleges and universities exercise and relate to information seeking about potential partners in social media and in services such as Lexbase and Ratsit. The study examines the types of information sought by students, how the information is interpreted, and how students relate to themselves being made subject of the information seeking process. The study was conducted on the basis of theories about private versus public in social media as well as uses and gratification. A total of 127 participants from 17 different colleges and universities took part in the survey, and the results show that searching for information about potential partners in social media is overwhelmingly common. As many as 89% of students in Sweden conduct information searching, and often do so already at first contact with a potential partner. The search for information is often motivated by curiosity, but when searching for information in public documents, motives such as security also play an important role. The survey shows that information seeking is something that takes place mutually, and students are aware of and accept that potential partners may seek information about the students themselves. In conclusion the study shows that students in Sweden consider information seeking a natural and given part of creating new relationships.

Denna studie syftar till att finna orsaker till varför två av Sveriges största podcastar-duo podcastar. För att finna orsaken använder vi oss av fem kategorier som kan vara anledningen, ekonomiska anledningar, kändisskap, att sprida kunskap, utveckling av jobb och karriär eller allmänt intresse för sociala medier. Denna studie är av hög relevans i dagens samhälle där att tala om sin livsstil kan ge alla fördelar för att upprätthålla eller skapa en image på sociala medier. Frågeställningarna kommer att behandlas med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en kvalitativ innehållsanalys av två avsnitt från vardera podcast. Resultatet visar på att de mest använda ämnen av de som tidigare definierats var kändisskap och jobb & karriär. Studien är analyserad med relevant forskning inom medie-och kommunikation av till exempel Marshall McLuhan, Jean Baudrillard, Jurgen Habermas och Henry Jenkins. / In this study we will attempt to find the reasons why two of the biggest podcasts in Sweden actually is podcasting. Is it for economic reasons, maintain famous, spread knowledge, for job purpose or their interest in the medium. This is a study that is highly relevant for today's society where just talking about your life gives you all the benefits of maintain an image in the social media world. The question will be answered with the help of a quantitative content analysis combined with a qualitative content analysis of two episodes of each podcast. The results shows that the most used category and subject of the ones that we earlier defined was for the both was fame and job and career. The study is analysed through relative media and communication theories for example thoughts of Marshall McLuhan, Jean Baudrillard, Jürgen Habermas and Henry Jenkins.

Deltagande inom en idrottsförening kan ha mer än endast hälsorelaterade effekter. Föreningslivet kan fungera som en arena för integration i det svenska samhället, inte minst för nyanlända immigranter. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse och ny kunskap gällande hur idrottsföreningars arbete kan fungera som en integrationsarena och hur föreningslivet kan bidra till delaktighet i samhället. Målet är att undersöka hur idrottsföreningar i idrottsvaga områden arbetar med integration, och hur deltagande i idrottsföreningar kan bidra till delaktighet i samhället. Studien bygger på följande frågeställningar: 1. Hur kan deltagande i en idrottsförening bidra till delaktighet i samhället? 2. Hur arbetar idrottsföreningar i idrottsvaga områden med integration?Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som gjorts med ordförande och andra styrelsemedlemmar i idrottsföreningar. Inledningsvis gjordes även två informantintervjuer för att få en god inblick i forskningsområdet. Därefter undersöktes det insamlade materialet med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Analysen bygger på teoribegreppen empowerment, civic culture, borgerlig offentlighet och deliberation. Studiens främsta upptäckt gäller tillgänglighet, som innebär de möjligheter och problematiker som finns med föreningars integrationsarbete. Exempelvis kan personers och föreningars ekonomiska och geografiska förutsättningar vara avgörande för integrationen. Andra teman som upptäcks i analysen är delaktighet, integrationsarbete och språk.