Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionärer så väl som ett konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna på Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i åtanke var syftet med denna undersökning således att ta reda på huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat karaktär över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har därför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten på kommentarsfälten ser ut. Med hjälp av den kvantitativa undersökningen har vi därefter bedrivit en kvalitativ analys av ett snävare urval artiklar med tillhörande kommentarer. Den kvalitativa innehållsanalysen utfördes med ett diskursanalytiskt perspektiv och stödde sig på två huvudsakliga riktningar för demokratisk teoribildning. Dels är det den deliberativa modellen, som definierad av Jürgen Habermas och John Rawls, och på andra sidan Chantal Mouffes teori om en pluralistisk agonism. Undersökningens resultat visar att den diskussion som förs mellan artiklarna och kommentarsfälten inte under någon av de två urvalsperioderna uppfyller alla de krav som den deliberativa diskussionsprocessen kräver av det offentliga rummet. Medan diskussionen under den första urvalsperioden tydde på ett starkt antagonistiskt förhållningssätt mellan olika politiska stånd och läger i sakfrågorna så tydde resultatet i den andra urvalsperioden på en viss utveckling mot en rättvisare diskussion som mer lutade åt en agonism mellan meningsmotståndarna. Gemensamt för båda perioder var ett visst hinder för hemsidan som en fungerande offentlighet i och med ett antal utbredda föreställningar om en hegemonisk makt besutten av sittande politik och etablerad media som förhindrar åsiktsvariationer.

Syfte: syftet med undersökningen är att studera språkliga egenskaper och hur de kommer till uttryck i bloggar. Teori: vi använder oss utav teorier som behandlar begreppen offentlighet, nätverkssamhälle, flödesrum, konvergens och narcissism. Metod: kvalitativ och kvantitativ analys står som grund för insamlingen av det empiriska materialet. En netnografisk studie har utförts för att få kunskap hur det ser ut på bloggarna. För att lättare kunna undersöka bloggarnas innehåll har vi dekonstruerat texten och därefter analyserat varje mening. Huvudresultat: resultaten av vår undersökning bekräftar att det inte finns några regler på hur ett samtal på en blogg ska se ut. I detta offentliga rum är blandningen av de språkliga egenskaperna istället ett nytt sätt att samtala på. Nyckelord: blogg, nätverkssamhället, mediekonvergens offentlighet, samtal, textanalys.

I denna studie ligger fokus på dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda på hur förskolepedagoger förhåller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa är offentliga handlingar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från olika kommuner i Hallands län. Inspiration hämtades från poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna användes diskurspsykologin som analysverktyg. Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer väljer att inte fråga barnen om de vill bli fotograferade, utan använder sig av olika styrningstekniker för att få fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har påverkat pedagogers inställning till dokumentation. Av studien framkom att det är viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framställs i dokumentation och sociala medier. Barn förväntas acceptera att de blir exponerade, både i förskolan och på sociala medier, eftersom pedagoger upplever att barnen verkar tycka att det är roligt. Detta är dock problematiskt, bland annat ur ett etiskt perspektiv vilket diskuteras i arbetet.

Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare. Vidare problematiserar vi hur Bildt skapar en digital Twitter-identitet och dess utmärkande egenskaper. Teori: Till den teoretiska bakgrunden hör van Zoonens syn på kändisskapande hos politiker, Papacharissis definition av offentligheten i digital tid och Strömbäcks teori om makt och publicitet hos politiker. Metod: Metod för denna studie är en textbaserad tematisk kvalitativ analys. Det empiriska materialet utgörs av 191 twitterinlägg från två av utrikesministerns konton på plattformen. Genom vår analys kategoriserar vi upp det empiriska materialet för att sedan visa på hur Bildts digitala identitet ser ut. Därefter sätts det i kontext till teoridelarna van Zoonens teori om den moderna politikerns kändisskap, Papacharissis om offentlighet och det privata, Larsson och Moe om Twitter som politiskt verktyg samt Strömbäck om dagens politiska klimat. Resultat och slutsats: Vi återfann elva kategorier som tydliggjordes utifrån empirin. Utifrån dessa såg vi även exempel på hur utrikesministern valde att kommunicera i främst syfte för sitt eget varumärkesbyggande. Resultaten visade på hur Bildt var både personlig och professionell i sina uttalanden.

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som världen har skådat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den här studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 år efter att folkmordet startade, under våren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav två exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. Frågeställningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur påverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien används dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik. Utifrån intervjuernaanalyseras och diskuteras hur mediesystemet i Rwanda ser ut i dag, hur det kan klassificeras, hurmedieetiken ser ut, vilken påverkan exiljournalisterna kan tänkas ha på utvecklingen avmedieklimatet – och avslutningsvis, vart Rwandas medieklimat kan tänkas vara på väg. Resultaten av studien visar att mediesystemet i Rwanda först och främst är i konstantförändring. De senaste åren har, att döma av de fem inhemska journalisternas syn på saken, flerasteg tagits mot ett öppnare medieklimat. I dag har det flera likheter med länder som hör hemma iHallin & Mancinis (2004) Polarized Pluralist Model. Men det är lång väg kvar innan landet kansägas fylla samtliga kriterier, eller motsvarar de västliga ideal som finns inom journalistisk etik.Medierna är inte någon tredje statsmakt, de är fortfarande starkt begränsade och journalisterna ärfortfarande rädda i vissa situationer. Lågt förtroende för journalistkåren är ett problem. Brist påkompetens hos medierna och oseriösa aktörer är ytterligare ett problem som journalisterna pekar på.Samtidigt finns tecken på att medieklimatet fortsätter att röra sig i riktning mot ett mer västligtideal, även om det finns motstridiga krafter. Såväl teknikutveckling, till exempel genom ökatgenomslag av sociala medier, och indirekt påverkan från exiljournalister genom internationellaorganisationer, drar i riktningen mot ett öppnare medieklimat. Ytterligare en kraft är journalisternasegna utmaningar av de uttalade eller outtalade gränserna för yttrandefriheten. Att döma avjournalisternas svar är en stark kraft som verkar i den motsatta riktningen den politiskt oroligasituationen i regionen, med konflikten i grannlandet Kongo som största problem. Direkta hot ochvåld mot journalister har minskat de senaste åren, men rädslan finns kvar och leder till självcensur.

I mörkret av coronapandemins framfart har frågor lyfts kring hanteringen av den kris som pandemin har inneburit för samhället. Information hos en viss myndighet har inte kunnat komma till användning hos en annan myndighet på grund av den snåriga lagstiftning som avser skydda den enskilde. Syftet med detta arbete har varit att undersöka myndigheters hantering av sekretessbelagd information i ett krisläge. För att undersöka rådande rättsläge har en rättsdogmatisk metod använts samt information hämtad från myndighetsföreskrifter. Analys av det rådande rättsläget och tillämpbar lagstiftning visar att det finns möjligheter att bryta sekretessen i flera fall. Befintliga sekretessbrytande bestämmelser gör inte skillnad på krissituation och vardag: sekretesskyddad information hanteras på samma sätt oavsett pågående kris eller ej.

In writing the history of the modernising of Sweden in the middle of the 19th century, the liberal editor and publisher Lars Johan Hierta has gotten a prominent role. His newspaper Aftonbladet founded in 1830 has become a symbol for the new classical liberal free press. One aspect of Hierta as a political figure that has been largely overlooked within previous research is that he was also a member of parliament in Riddarhuset, the state of the nobility in Sweden. Aftonbladet has within previous research also been described as a central institution in, what Habermas has described as, the new public sphere in Sweden. Riddarhuset can also be described as a part of the old representative culture that according to Habermas preceded the new public sphere.  This study aims to analyse how Hierta adjusted his advocation for social and economic freedom after Aftonbladet and Riddarhuset as contexts. In doing so the study also seeks to describe the state the new public sphere and the old representative culture in Sweden in the 1830s, a topic that has been frequently debated in previous historical research. The study finds that Hierta had to adjust to the aristocratic conception of virtue in Riddarhuset, while he described the nobility as the main villain of society when writing in Aftonbladet. The study also finds that the representative culture and the new public sphere were historical contexts that existed side by side in the 1830s. But actors like Hierta moved between the two spheres, and brought ideas and concepts from the new public sphere into Riddarhuset which can be seen as the beginning of the crumbling of the old representative culture.

Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier. Med hjälp av Lyons studier kring övervakning på Internet, kan en del strategier förstås då det framgått att man censurerar sig själv gentemot offentligheten i sin självpresentation. Studien visar även att det inte bara handlar om att skydda sig själv från offentligheten, utan också att vara en intressant person som sticker ut i sin självpresentation. För att sticka ut har respondenterna utformat strategier så som att provocera och att skriva meningsfulla texter, och dessa strategier ser vi som expressiva- och subjektiva handlingar. Sociala medier ses som ett positivt interaktionsverktyg samtidigt som det finns en undermedvetenhet kring problem i både exponering och i den svårhanterliga gråzonen.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll. I studien har det använts en modell med tre zoner: frizon, normzon och förbudszon. Begreppen ungdomsoffentlighet och moralisk panik har använts samt teorin om det kommunikativa handlandet. Kvalitativa intervjuer har gjorts och stor vikt har lagts vid var och ens upplevelser. Resultaten visar att killarna var trygga. Alla sa att det finns kompisgrupper, men utan ledare De kunde vara ute utan att göra någonting särskilt. Fältassistenterna ansåg det viktigt att ha relationer för att göra ett bra arbete. De tyckte att det övergripande samarbetet i stadsdelen är bra och att Bagarmossen inte skiljer sig från andra stadsdelar. Båda ansåg det viktigt för ungdomar att få vara ifred, men under kontroll. De kände sig trygga med ungdomarna.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll. I studien har det använts en modell med tre zoner: frizon, normzon och förbudszon. Begreppen ungdomsoffentlighet och moralisk panik har använts samt teorin om det kommunikativa handlandet. Kvalitativa intervjuer har gjorts och stor vikt har lagts vid var och ens upplevelser. Resultaten visar att killarna var trygga. Alla sa att det finns kompisgrupper, men utan ledare De kunde vara ute utan att göra någonting särskilt. Fältassistenterna ansåg det viktigt att ha relationer för att göra ett bra arbete. De tyckte att det övergripande samarbetet i stadsdelen är bra och att Bagarmossen inte skiljer sig från andra stadsdelar. Båda ansåg det viktigt för ungdomar att få vara ifred, men under kontroll. De kände sig trygga med ungdomarna.