The thesis aims to examine Incels discourses concerning their collective identity on the online forum Incels.is. Further investigation discovered that Incels produce and reproduce their collective identity through discourses. Incels are men in “involuntary celibacy” who gather online to share their frustration and dissatisfaction against society, and especially women. The data was collected through netnography and encompasses fifteen threads from the forum Incels.is. The material was analyzed through critical discourse analysis and the theories of collective identity and connective action. The theories uncover Incels collective identity and discourses created via language. The study shows that Incels create a collective identity through sharing specific characteristics, sharing emotional experiences, positioning themselves against the rest of society, sharing life experiences, sharing ideological perceptions concerning societal constructs, giving and receiving advice, as well as using slang and memes. Discourses were further related to each of these findings. Such discourses include how Incels create a “we” against “them”. This study addresses a research gap concerning Incels and identity and has thus contributed to the research tradition of radical online groups and identity. Many countries have identified Incels as a concern due to their violent tendencies and permeating misogynistic views. Hence, research on Incels is of societal significance.

The purpose of the study is to investigate discourses on gender and exclusion constructed in texts written on an internet forum by the group incels, and then to see if and if so how these could contribute to exclusion. The study's questions are centered on how constructions of gender are made visible and maintained, and how exclusion is made visible in the text. The empiric consists of collected threads from an incels forum which is then analyzed on the basis of a theoretical framework based on Butler's theory of gender, as well as in Fairclough's critical discourse analysis. The study is thus based on a text-oriented qualitative approach. The result has highlighted the linguistic practice found on the forum and thereby identified which dominant discourses that sets the framework for what may and may not be said. The texts have shown that these discourses are seldom challenged, whereupon the production of text consistently maintains constructions of, for example, gender. An analysis of the empirics has revealed that the texts consistently express patriarchal structures that position men as superior to women. It has also emerged that men and women are constructed on the basis of the heterosexual matrix and the texts have demonstrated a linguistic practice that constructs and demonizes women. The analysis has also shown a paradox in that the texts express an aspiration for a hierarchy based on the heterosexual matrix, while the users on the forum at the same time position themselves as victims of the ideals of masculinity. The result has thus identified a common protest against the ideal of hegemonic masculinity, while discursive practice produces texts that seek to pursue and achieve such an ideal - which thus becomes a paradox in itself. Overall, the results have identified discourses that dominate the forum and found that these are characterized by a linguistic practice based on misogyny, heteronormativity and incels as victims of modern feminism. / Syftet med studien är att undersöka diskurser kring kön och utanförskap i texter skrivna på ett internetforum av gruppen incels för att sedan se om och i så fall hur dessa skulle kunna vara bidragande till ett upplevt utanförskap. Studiens frågeställningar centreras kring hur konstruktioner av kön synliggörs och upprätthålls, samt hur utanförskap synliggörs i texten. Empirin består av insamlade trådar från ett incelsforum som sedan analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i Butlers teori om kön, samt i Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien utgår således från en textorienterad kvalitativ ansats. Resultatet har belyst den språkliga praktik som återfinns på forumet och därigenom identifierat vilka dominerande diskurser som sätter ramarna för vad som får sägas och inte. Texterna har påvisat att dessa diskurser sällan utmanas, varpå produktionen av text genomgående upprätthåller och vidmakthåller konstruktioner av exempelvis kön. Vid analys av empirin har det framkommit att texterna genomgående ger uttryck för en patriarkal struktur som positionerar män överordnade kvinnor. Det har även framkommit att män och kvinnor konstrueras utifrån den heterosexuella matrisen och texterna har påvisat en språklig praktik som konstruerar och demoniserar kvinnor. Analysen har även påvisat en paradox i att texterna ger uttryck för en strävan efter en hierarki utifrån den heterosexuella matrisen, samtidigt som användarna på forumet positionerar sig som offer för de maskulinitetsideal som premieras. Empirin har således identifierat en gemensam protest mot idealet kring hegemonisk maskulinitet, samtidigt som den diskursiva praktiken producerar texter som försöker eftersträva och uppnå ett sådant ideal – vilket således blir en paradox i sig. Sammantaget har resultatet identifierat diskurser som dominerar på forumet och konstaterat att dessa präglas av en språklig praktik som bygger på kvinnohat, heteronormativitet och incels som offer för den moderna feminismen.

Surrogacy arrangements have become an option for many involuntarily childless couples. Although surrogacy arrangements are not regulated in Sweden, there is an implied prohibition contained in the Genetic Integrity Act which makes it impossible to facilitate such arrangements under the Swedish health care system. However, many couples go abroad to fulfill their dream of having a child. The paper discusses whether surrogate arrangements can change the view of biological / genetic motherhood. The unwritten maternity presumption makes it difficult to determine the legal parenting of children born through surrogacy arrangements, which puts the child in a lawless position. Why have surrogate arrangements become controversial? The motherhood presumption has been used as a way to mark ethical resistance to surrogate arrangements. This is evident partly from preliminary work on the presumption and the presumption and it´s definition. Arguments that are weighted heavily for the legislation are that surrogate arrangements can be harmful to women and children and that it is considered a violation of the human dignity principle. The legislator believes that a woman's body is used in such cases as a means of achieving someone else's goals. The legislator also states that it can be difficult for the birth woman to give up the child during the exchange. There are different ways to implement a surrogate arrangement and one is considered better than the other. The debate that has been made in Sweden has been that; either both forms, altruistic and commercial surrogate arrangements should be banned, or that they should only allow altruistic surrogate arrangements. Altruistic for some is considered more accepted because this form of surrogate arrangement is about a woman carrying the child without agreeing on money in exchange. In commercial surrogate arrangements, the woman carries the child in exchange for compensation, which is not considered acceptable in society. One problem that is highlighted in the paper is that there are clear differences between commissioning father and commissioning father with genetic linkage to the child in surrogate arrangements. The differences arise when the parties are to be determined as legal parents. Based on practice it appears that men's genetics are recognized to a greater extent than women by the legislature. The genetic mother becomes powerless without the consent of the genetic father. As a result of our investigation, we believe that surrogacy arrangements need regulation in Sweden. What is considered most ethically justifiable is to legalize altruistic surrogacy. When egg donation was legalized in Sweden the same discussion took place as it is today with surrogacy arrangements, whether it is ethically justifiable or not. Today egg donation is not unusual when a woman´s eggs are unusable, and we believe the future will be the same for surrogacy arrangements. Surrogacy arrangements will be normalized in society and therefore the legislation should also keep up. The view of who the child´s mother is will be expanded, and more people will be involved, if surrogacy arrangements are legalized. The child will have the opportunity for a larger network of parents and in altruistic contexts, the woman who carries the child will have a close connection without being a legal parent and guardian. / Surrogatarrangemang har blivit ett alternativ för många ofrivilligt barnlösa par när de vill bilda familj. Det är inte reglerat i Sverige och det är heller inte lagligt att utföra sådana behandlingar inom den svenska hälso-sjukvården pga. ett implicit förbud enligt genlagen. Detta medför att många par åker utomlands för att uppfylla drömmen om ett barn. Det som diskuteras i uppsatsen är huruvida surrogatarrangemang bör legaliseras i Sverige och om surrogatarrangemang kan ändra synen på biologiskt/genetiskt moderskap. Den oskrivna moderskapspresumtionen gör det svårt att fastställa det rättsliga föräldraskapet till barn födda genom surrogatarrangemang vilket sätter barnet i en rättsosäker position. Varför har surrogatarrangemang blivit kontroversiellt? Moderskapspresumtionen har använts som ett sätt att markera etiskt motstånd mot surrogatarrangemang. Detta framgår dels av förarbeten till presumtionen och den utformning som den fick år 2003. Argument som vägt tungt för lagstiftningen är att surrogatarrangemang kan vara skadligt för kvinnor och barn samt att det anses vara en kränkning mot människovärdesprincipen. Lagstiftaren menar att en kvinnokropp används i sådana fall som medel för att åstadkomma någon annans mål. Lagstiftaren framför även att det kan vara svårt för den födande kvinnan att ge upp barnet efter födseln. Det finns olika vägar att genomföra ett surrogatarrangemang och det ena anses bättre än det andra. Debatten som framförts i Sverige har handlat om att antingen bör båda formerna, altruistiskt och kommersiellt surrogatarrangemang, förbjudas eller endast tillåta altruistiskt surrogatarrangemang. Altruistiskt anses för vissa mer accepterad eftersom denna form av surrogatarrangemang handlar om att en kvinna bär barnet utan att avtala om pengar i utbyte. I kommersiella surrogatarrangemang bär kvinnan barnet i utbyte mot ersättning vilket inte är lika accepterat av samhället.  Ett problem som belyses i uppsatsen är att det uppstår tydliga skillnader mellan beställande män och beställande kvinnor med genetisk koppling till barnet i surrogatarrangemang. Skillnaderna uppstår när parterna ska fastställas som rättsliga föräldrar. Med utgång i praxis framgår det att män genetiskt erkänns i större utsträckning än kvinnor av rättstillämparen. Den genetiska modern blir maktlös utan den genetiska faderns samtycke. Resultatet av denna undersökning blev att surrogatarrangemang är i behov av reglering i Sverige. Det som anses mest etiskt försvarbart är att legalisera altruistiska surrogatarrangemang. När äggdonationer legaliserades i Sverige pågick ungefär en likadan diskussion som det idag gör kring surrogatarrangemang, huruvida det är etiskt försvarbart eller inte. Idag är äggdonationer inget ovanligt när en kvinnas ägg är obrukbara och vi anser att framtiden kommer se likadan ut för surrogatarrangemang. Surrogatarrangemang kommer normaliseras i samhället och därför bör även lagstiftningen utvecklas i takt med samhället. Synen på vem som är barnets moder kommer att utvidgas och fler personer involveras, om surrogatarrangemang legaliseras. Barnet kommer få möjlighet till ett större nätverk av föräldrar och i altruistiska sammanhang kommer kvinnan som bär barnet ha en nära anknytning utan att vara rättslig förälder och vårdnadshavare.