No description available.

Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter. Flera av de intervjuade personerna beskriver att pappersarbete i form av checklistor med mera, har ökat deras arbetsbörda under vakten och en av de slutsatser vi dragit är att bristande uppsikt över fartygets framförande skulle kunna vara en orsak till olyckorna. / Collisions between vessels and allisions between vessel and obstacles as well as groundings constitute a great problem within the shipping business. Serious damage to vessels, environmental disasters and great costs are invoked for everyone involved. Is it possible that deficient bridge procedures are the reasons behind these types of accidents? The purpose of this thesis is to gather material from accident reports from the years 2000-2007, to investigate whether there are any connections between the accidents on Swedish merchant vessels which have been involved in collisions with each other, allided with an obstacle or that have grounded. The results showed, among other things, that motor tankers are involved in groundings more often than other types of vessels. On the basis of these results, interviews were carried out with motor tanker officers and pilots to investigate what the situation is like onboard during the circumstances where these vessels are most usually grounded. Several of the informants state that paperwork and checklists have become a burden to them during their bridge watches, and one of the implications of our investigation is that inadequate supervision could be the reason behind the accidents.

Olyckor sker vid övning med frifallslivbåtar. Detta borde gå att arbeta bort med bättre utrustning och bättre utbildning. Eftersom olyckor inträffar oftare vid övning ombord i fartygen än vid övning iland borde den senare biten vara mer avgörande: Vid övningar bör vikt läggas vid hur man spänner fast sig på ett korrekt sätt. Ovanstående är en del av vad denna undersökande studie handlar om. Vi har använt en kvalitativ metod för att reda ut frågor om riskerna med frifallslivbåtar. SOLAS ställer inga krav på att det skall finnas hjälpmedel för att underlätta att ta med sig skadade personer i frifallslivbåtar. De tester som genomförts med människor ombord i frifallslivbåtar har bara skett när det råder gynnsamma förhållanden. Med tanke på att fartyg utsätts både för sjöhävning och att båtarna kan komma att landa i vågor borde SOLAS kraven höjas. De livbåtssystem vi har, varken testas eller övas med i vågor. Att frifallslivbåtar i tanken är ett väldigt bra koncept som livräddningsutrustning råder det inga tvivel om, men den borde utvecklas vidare. / Accidents occur when exercising with free-fall lifeboats. This should be possible to avoid with better equipment and better education. Since accidents occur more often when exercise is performed aboard ships than ashore, the later part should be more decisive: During exercise the focus should be put on how to buckle up in a correct way. The above text is a part of what this investigative study is about, we have used a qualitative method for sorting out questions about the risks with free-fall lifeboats. SOLAS does not put any demands on the existence of aiding equipment to facilitate bringing injured persons in a free-fall lifeboat. The tests that have been performed with people onboard free-fall lifeboats have only taken place during favourable conditions. Considering that ships are exposed to the motion of the sea and that the boat could land on a wave the SOLAS demands should be increased. The lifeboat systems we have, is neither tested nor practised with in waves. That free-fall lifeboats is a good concept as a lifesaving equipment, there is no doubt about, but it should be developed further.

Injuries are considered to be a major public health issue. More than 4600 people die each year and 10 % of all hospitalization in Sweden is related to injuries. The cost in a societal perspective is estimated to 59 billion a year. Injuries are possible to prevent. However it needs knowledge that the injury has occurred and the surrounding circumstances. This study used data from an accident and injury registration in outpatient health care, in the Swedish municipality of Gotland. The purpose of this study was to describe the injury patterns regarding place and cause of injury focused on age and gender differences. Data from the registration were categorized and statistically processed in SPSS after content analysis of narrative text.  Statistical measures used where frequencies, incidences and significances. The results show that there are more men than women who are injured in the ages 0-63 years. The largest number of injuries was found in the age group 0-19 years. Fall was the leading cause of injuries. Home was the most common place where injuries occurred. Existing statistics on a national level may have limited use in local injury prevention program. There could be specific determinants of injuries locally that have to be addressed. Local injury registration and analyzes that include demographic and socioeconomic factors could increase the potential for effective injury prevention. / Skador är ett stort folkhälsoproblem, drygt 4 600 personer dör varje år och 10 % av all sjukhusvård i Sverige är orsakade av skador. Samhällskostnaderna uppskattas till 59 miljarder kronor på år. En förutsättning för att kunna förebygga skador är att få vetskap om dem. Det krävs även kunskap kring hur olyckan har gått till. Denna studies data inhämtades från en olycks- och skaderegistrering, inom den öppna hälso- och sjukvården, på Gotland. Syftet med studien var att beskriva kontaktorsak, skadeplats och skadeorsak med fokus på ålders- och könsskillnader. Data från registreringsblanketter kategoriserades och behandlades statistiskt i SPSS efter att fritextbeskrivningar tolkats innehållsanalytiskt.  Statistiska mått som användes vid bearbetning av materialet var frekvenser, incidenser och signifikanser. Resultatet visar att det är flera män än kvinnor som skadar sig i åldrarna 0-63 år. Störst antal skadade återfanns i åldersgruppen 0-19. Fall var den främsta orsaken till skador. De flesta olyckor skedde i bostaden. Existerande statistik på riksnivå kan ha begränsad användning lokalt eftersom det kan finnas specifika bestämningsfaktorer för skador som påverkar skademönster. Lokala skaderegistreringar och analyser som innefattar demografiska och socioekonomiska faktorer kan öka möjligheterna till ett effektivt skadepreventivt arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal. I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ”hektiska” och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag. En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida. Dessa händelser publiceras med en tidsfördröjning på i snitt tre timmar. Vidare visar studien att representationen av händelser på polisens webbplats inte överensstämmer med representationen av händelser på dygnslistorna. Slutprodukten av det urval polismyndigheterna är inte olikt nyhetsvärderingskriterierna som finns inom medierna, det vill säga att exempelvis dramatiska olyckor med personskada har en större chans att bli publicerade på polisens webb än trafikolyckor med vilt där ingen person skadats. Slutsatsen som dras från resultaten är att en för liten andel av de händelser som inträffar publiceras på polisens hemsida, och med för lång fördröjning, för att webbuppdateringarna ska vara ett fullgott verktyg för journalister i deras händelserapportering. Genom att applicera klassiska medieteorier så som gatekeepingteorin, nyhetsvärderingskriterierna och spegelteorin på polisen dras slutsatsen att Rakel i viss mån inneburit att polisen övertagit en del av mediernas gatekeepingfunktion. I studien diskuteras också möjliga effekter av en begränsad information från polisen. Där pekas bland annat ett försvårande för medier att granska statsmakten ut, men även möjliga ekonomiska konsekvenser för medier samt risk för spekulationer och otrygghet hos allmänheten.Till sist ges förslag till vidare studier inom området.

<p>Olyckor sker vid övning med frifallslivbåtar. Detta borde gå att arbeta bort med bättre utrustning och bättre utbildning. Eftersom olyckor inträffar oftare vid övning ombord i fartygen än vid övning iland borde den senare biten vara mer avgörande: Vid övningar bör vikt läggas vid hur man spänner fast sig på ett korrekt sätt. Ovanstående är en del av vad denna undersökande studie handlar om. Vi har använt en kvalitativ metod för att reda ut frågor om riskerna med frifallslivbåtar. SOLAS ställer inga krav på att det skall finnas hjälpmedel för att underlätta att ta med sig skadade personer i frifallslivbåtar. De tester som genomförts med människor ombord i frifallslivbåtar har bara skett när det råder gynnsamma förhållanden. Med tanke på att fartyg utsätts både för sjöhävning och att båtarna kan komma att landa i vågor borde SOLAS kraven höjas. De livbåtssystem vi har, varken testas eller övas med i vågor. Att frifallslivbåtar i tanken är ett väldigt bra koncept som livräddningsutrustning råder det inga tvivel om, men den borde utvecklas vidare.</p> / <p>Accidents occur when exercising with free-fall lifeboats. This should be possible to avoid with better equipment and better education. Since accidents occur more often when exercise is performed aboard ships than ashore, the later part should be more decisive: During exercise the focus should be put on how to buckle up in a correct way. The above text is a part of what this investigative study is about, we have used a qualitative method for sorting out questions about the risks with free-fall lifeboats. SOLAS does not put any demands on the existence of aiding equipment to facilitate bringing injured persons in a free-fall lifeboat. The tests that have been performed with people onboard free-fall lifeboats have only taken place during favourable conditions. Considering that ships are exposed to the motion of the sea and that the boat could land on a wave the SOLAS demands should be increased. The lifeboat systems we have, is neither tested nor practised with in waves. That free-fall lifeboats is a good concept as a lifesaving equipment, there is no doubt about, but it should be developed further.</p>

2012 respektive 2017 mister två djurskötare sina liv på två olika djurparker i Sverige, den ena efter ett rutinmässigt arbete inne hos vargarna på Kolmården och den andra i inhägnaden för björnar på Orsa Rovdjurspark. De båda djurparkerna står mitt i offentlighetens insyn och kan inte ge information om hur detta kunde ske, något som väcker känslor bland allmänheten. Denna uppsats kommer att studera de två händelser som skett på Kolmården Djurpark och Orsa Rovdjurspark där två anställda miste sina liv i samband med rutinmässiga besök inne hos vargarna på Kolmården Djurpark respektive björnarna på Orsa Rovdjurspark. Studien går ut på att undersöka de båda djurparkernas kriskommunikation efter händelserna med hjälp av pressmeddelanden från respektive organisation samt artiklar i nyhetsmedier. Vad skiljer kommunikationen åt mellan dessa djurparker och vad förmedlar medier? Genom kritisk diskursanalys har pressmeddelanden samt artiklar granskas i syfte att studera kommunikationen kring händelserna, där bland annat Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys tas upp för att grunda den data som samlats in och senare även resultatet. Uppsatsen har, som tidigare nämnt, fokuserat på pressmeddelanden och nyhetsartiklar men ett antal intervjuer har även blivit genomförda för att ge en bild av de vilda djuren jämfört med de instängda djuren. Dessa intervjuer har genomförts med forskare och organisationer som specialiserar sig på studier av vilda björnar och vargar. Både Kolmårdens djurpark och Orsa Rovdjurspark kontaktades för att delta i intervjuer men de båda djurparkerna valde att avstå från deltagande i denna studie.

In-between 2000 and 2007 the Swedish armed forces helicopter wing experienced several major aviation accidents. These accidents were remarkable with regards to the facts that aviation accidents had been decreasing in numbers since 1970; that safety technology had developed; and that findings in earlier research suggests that the characteristics of Swedish national culture should lower the risk of accidents. The purpose of this study is to contribute to the understanding of these aviation accidents by applying theories of organizational factors in aviation accidents and organizational learning. The chosen method is a single case study conducted with a qualitative approach, focusing on the helicopter wing, its squadrons, structure and its command. The results of this study show that aviation accidents could be the result of many contributory organizational factors. They also show that organizational learning should be an integrated part of risk management. Finally they show that reorganizations considerably reduces an organizations capability to manage risks. The conclusion is that when safety critical organizations such as the military reorganize, they tend to lose critical procedures, objectives, management and structure which leads to higher risks and in some cases to accidents.

This study has investigated factors that contribute to the rise of accidents in the Swedish Armed Forces. Through investigation of six accident reports human factors have been identified, classi-fied and compiled. The aim has been to seek answers to the question: Which human factors cause accidents in the Swedish Armed Forces' activities at sea? In the context of a case study the content of six accident reports, which were linked to the Swedish Armed Forces, was analysed. Documentary research was used to collect data. The analysis of collected accident reports was carried out with content analysis. A total of 134 human factors were identified in this study, compiled from 31 unique human factors. The results drawn from studying the survey concluded that human factors which appear most frequently in the accident reports are routine deviation, judgment, knowledge, sudden event development and communica-tion/information. The results also show that of all the 31 units of human factors identified, no single factor is represented in all accident reports. However, the human factors routine deviation, judgment, communication/information, education, job description and safeguard were repre-sented in five of six reports.

Utbildningen sjökaptensprogrammet i Sverige består av 180 högskolepoäng och är en fyraårig utbildning med 360 dagar fartygsförlagd utbildning. På fartygen utsätts personerna ombord för ett flertal risker under arbetet. För att undvika olyckor måste personerna som arbetar vara medvetna om de risker som existerar. Syftet med denna studie var att se om riskmedvetenheten utvecklas för studenter. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär. Ämnet skyddsutrustning användes som indikator i arbetet. Intervjuer genomfördes med studenter som läser sista året på sjöfartshögskolan i grupper om två. Resultatet påvisar att riskmedvetenheten har ökat hos de tillfrågade men att de fortfarande ignorerar risker på grund av tidsbrist eller grupptryck. Respondenterna är medvetna om riskerna som existerar men väljer att ignorera dem trots kunskapen de har.