<p>Denna uppsats undersöker om det finns några skillnader mellan könen i medaljtagande under de olympiska spelen med avseende på ett antal socioekonomiska faktorer. Vi skattar en modell med tobitmetoden och finner att kvinnor i jämförelse med män får en större positiv effekt i länder med hög befolkning, medan de får en större negativ effekt i länder med hög fertilitet samt en lägre positiv effekt i hemmanationer. Däremot finner vi inga skillnader med avseende på BNP per capita, länder som tillhörde Comecon och kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Avslutningsvis gör vi en skattning av antalet medaljer olika länder kommer att ta under Peking-OS 2008.</p>

Problemformulering och syfte: Herrarna har länge dominerat i idrottsvärlden och samma har även gällt inom sportjournalistiken. Förr var kvinnor inte tillåtna att idrotta och det blev stora diskussioner när de fick ta plats i sportens värld och även när de fick ta plats i tidningsspalterna (Larsson, 2003:4). Hur ser detta fenomen ut i dag? Denna studie har till syfte att undersöka hur mycket plats kvinnliga idrottare, förbundskaptener och tränare respektive manliga idrottare, förbundskaptener och tränare får synas i en av Sveriges största sportbilagor. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys av Sportbladet. Undersökningen omfattar Sportbladets OS-bevakning 2016, vilket innefattar de dagar OS i Rio de Janeiro pågick – 5 augusti till 21 augusti. Huvudresultat: Resultatet av denna studie kan spegla på att idrottsrapporteringen blivit mer jämställd och att även idrottsvärlden blivit mer jämställd – åtminstone i hänseendet att båda könen får delta i samtliga idrotter och synas i rapporteringen. Resultatet kan även ge en fingervisning om att det är idrottarens prestation som får ta plats i Sportbladets bildinnehåll, helt oberoende på vilket kön idrottaren har.

<p>Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet. Resultatet visade att den manliga olympiern fick mest utrymme i pressen. Den kvinnliga olympierns prestation beskrevs inte lika innehållsrikt och tonvikten i artikeln låg i högre grad på icke idrottsrelaterad information jämfört med den manliga deltagaren. En förändring av rapporteringen skedde över tid. Rapporteringen från 2004 visade att de kvinnliga och manliga deltagarnas prestationer beskrevs på ett mer likvärdigt sätt.</p>

Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet. Resultatet visade att den manliga olympiern fick mest utrymme i pressen. Den kvinnliga olympierns prestation beskrevs inte lika innehållsrikt och tonvikten i artikeln låg i högre grad på icke idrottsrelaterad information jämfört med den manliga deltagaren. En förändring av rapporteringen skedde över tid. Rapporteringen från 2004 visade att de kvinnliga och manliga deltagarnas prestationer beskrevs på ett mer likvärdigt sätt.

No description available.

Denna uppsats undersöker om det finns några skillnader mellan könen i medaljtagande under de olympiska spelen med avseende på ett antal socioekonomiska faktorer. Vi skattar en modell med tobitmetoden och finner att kvinnor i jämförelse med män får en större positiv effekt i länder med hög befolkning, medan de får en större negativ effekt i länder med hög fertilitet samt en lägre positiv effekt i hemmanationer. Däremot finner vi inga skillnader med avseende på BNP per capita, länder som tillhörde Comecon och kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Avslutningsvis gör vi en skattning av antalet medaljer olika länder kommer att ta under Peking-OS 2008.

Syfte Syftet är att utforska organisatoriska förutsättningar mot ett hållbart ledarskap (HBL) för att förebygga utbrändhet inom den svenska idrottsrörelsen. Frågeställningarna är: (1) På vilket sätt är Riksidrottsförbundet och Svenska Olympiska Kommittén kompetensstarka organisationer? (2) Erbjuds tränare social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? (3) På vilket sätt erbjuds tränare strukturell stöttning och verktygsarbete från Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? Metod Metoden var en kvalitativ textanalys utifrån fyra steg: Identifiera ett problemområde, val av texter som ska analyseras, skapa ett analytiskt tema och göra en detaljerad analys (Fejes &amp; Thornberg 2009). En analys gjordes där tre underrubriker under hållbart ledarskap blev analysens fokusområden (Milen &amp; Lange 2000). Meningar, begrepp och stycken relevanta till dessa underrubriker lyftes ut och redovisades i resultatdelen. Resultat Ökad kontroll och styrning sker efter ekonomiska föreningars riktlinjer i brist på annat. Detta skapar en intressekonflikt, vilket syns tydligt i måluppföljningen av utvecklingsarbetet. Det har bidragit till att Riksidrottsförbundet (RF) utlyst en utredning av den, vid tillfället, sittande regeringen. Utredningen skulle handla om hur ideella organisationer kan utvecklas och kompetensstärkas. Tränare erbjuds social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén (SOK) och RF. Hur de går tillväga med detta arbete eller hur uppföljningsarbetet ser ut finns inte mycket offentlig dokumentation kring. Däremot kan vi utifrån de dokument vi tagit del av konstatera att sociala mål inte följs upp, skrivs ner eller skapas. SOK håller i ett individanpassat topp- och talangprogram som ska förmedla och erbjuda tränaren resurser, kunskap och information. På vilket sätt de gör detta eller med vilka verktyg är otydligt. RFs dokument tar inte upp tränaren i samma omfattning som SOK. Slutsats Det finns i officiella dokument ingen information om på vilket sätt tränare erbjuds social support och samhörighet samt verktygsarbete av SOK och RF, eller hur en kompetensstark organisation skapas och utvecklas inom dessa två organisationer. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Innebandyn har idag en dröm om att bli en del av det olympiska programmet. Syftet med denna studie är att kartlägga vilket arbete innebandyn idag bedriver och vad de behöver utveckla och arbeta med för att nå de olympiska spelen. Studien grundar sig på de två frågeställningarna: vad är det som krävs och gör en idrott olympisk? Vad bedriver innebandyn för arbete idag och vad behöver de utveckla? I denna studie har Allen Guttmanns teori för vad det är som gör en idrott till en modern idrott använts. Även modellen Golden Triangel vars syfte är att beskriva relationerna mellan sociala, ekonomiska och politiska delar inom idrotten och mediebolagen används i denna studie.Studiens resultat har tagits fram genom intervjuer med fem olika personer. Dessa representerar olika perspektiv, två högt uppsatta personer på det internationella innebandyförbundet, en entreprenör inom innebandyn och två landslagsspelare från ett ledande land Sverige och ett mindre innebandyland Danmark. Genom dessa intervjuer har ett resultat tagits fram som används i studien. Detta resultat visar bland annat att ett arbete från det internationella innebandyförbundet sker för att innebandyn ska bli en olympisk idrott. Innebandyn är med i andra stora sportevenemang som exempelvis World Games för att genom dessa evenemang exponera och sprida idrotten. De kriterier som IOC har som krav redovisas i studien och även vilka krav som innebandyn i dagsläget uppfyller. Slutsatsen i studien är att innebandyn inte kan invänta ett olympiskt spel för att på så sätt bli större som sport utan de måste göra detta arbete redan idag. Innebandyn behöver arbeta för att sprida den innebandykunskap som finns till de delar av världen där den inte är lika utbredd för att på detta sätt skapa ett större intresse och bättre kunskap kring innebandy i dessa länder. Nyckelord: exponering, globalisering, innebandy, olympiska spelen.

No description available.

No description available.