<p>Denna uppsats undersöker om det finns några skillnader mellan könen i medaljtagande under de olympiska spelen med avseende på ett antal socioekonomiska faktorer. Vi skattar en modell med tobitmetoden och finner att kvinnor i jämförelse med män får en större positiv effekt i länder med hög befolkning, medan de får en större negativ effekt i länder med hög fertilitet samt en lägre positiv effekt i hemmanationer. Däremot finner vi inga skillnader med avseende på BNP per capita, länder som tillhörde Comecon och kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Avslutningsvis gör vi en skattning av antalet medaljer olika länder kommer att ta under Peking-OS 2008.</p>

Problemformulering och syfte: Herrarna har länge dominerat i idrottsvärlden och samma har även gällt inom sportjournalistiken. Förr var kvinnor inte tillåtna att idrotta och det blev stora diskussioner när de fick ta plats i sportens värld och även när de fick ta plats i tidningsspalterna (Larsson, 2003:4). Hur ser detta fenomen ut i dag? Denna studie har till syfte att undersöka hur mycket plats kvinnliga idrottare, förbundskaptener och tränare respektive manliga idrottare, förbundskaptener och tränare får synas i en av Sveriges största sportbilagor. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys av Sportbladet. Undersökningen omfattar Sportbladets OS-bevakning 2016, vilket innefattar de dagar OS i Rio de Janeiro pågick – 5 augusti till 21 augusti. Huvudresultat: Resultatet av denna studie kan spegla på att idrottsrapporteringen blivit mer jämställd och att även idrottsvärlden blivit mer jämställd – åtminstone i hänseendet att båda könen får delta i samtliga idrotter och synas i rapporteringen. Resultatet kan även ge en fingervisning om att det är idrottarens prestation som får ta plats i Sportbladets bildinnehåll, helt oberoende på vilket kön idrottaren har.

<p>Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet. Resultatet visade att den manliga olympiern fick mest utrymme i pressen. Den kvinnliga olympierns prestation beskrevs inte lika innehållsrikt och tonvikten i artikeln låg i högre grad på icke idrottsrelaterad information jämfört med den manliga deltagaren. En förändring av rapporteringen skedde över tid. Rapporteringen från 2004 visade att de kvinnliga och manliga deltagarnas prestationer beskrevs på ett mer likvärdigt sätt.</p>

Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet. Resultatet visade att den manliga olympiern fick mest utrymme i pressen. Den kvinnliga olympierns prestation beskrevs inte lika innehållsrikt och tonvikten i artikeln låg i högre grad på icke idrottsrelaterad information jämfört med den manliga deltagaren. En förändring av rapporteringen skedde över tid. Rapporteringen från 2004 visade att de kvinnliga och manliga deltagarnas prestationer beskrevs på ett mer likvärdigt sätt.

No description available.

Denna uppsats undersöker om det finns några skillnader mellan könen i medaljtagande under de olympiska spelen med avseende på ett antal socioekonomiska faktorer. Vi skattar en modell med tobitmetoden och finner att kvinnor i jämförelse med män får en större positiv effekt i länder med hög befolkning, medan de får en större negativ effekt i länder med hög fertilitet samt en lägre positiv effekt i hemmanationer. Däremot finner vi inga skillnader med avseende på BNP per capita, länder som tillhörde Comecon och kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Avslutningsvis gör vi en skattning av antalet medaljer olika länder kommer att ta under Peking-OS 2008.

Syfte Syftet är att utforska organisatoriska förutsättningar mot ett hållbart ledarskap (HBL) för att förebygga utbrändhet inom den svenska idrottsrörelsen. Frågeställningarna är: (1) På vilket sätt är Riksidrottsförbundet och Svenska Olympiska Kommittén kompetensstarka organisationer? (2) Erbjuds tränare social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? (3) På vilket sätt erbjuds tränare strukturell stöttning och verktygsarbete från Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? Metod Metoden var en kvalitativ textanalys utifrån fyra steg: Identifiera ett problemområde, val av texter som ska analyseras, skapa ett analytiskt tema och göra en detaljerad analys (Fejes &amp; Thornberg 2009). En analys gjordes där tre underrubriker under hållbart ledarskap blev analysens fokusområden (Milen &amp; Lange 2000). Meningar, begrepp och stycken relevanta till dessa underrubriker lyftes ut och redovisades i resultatdelen. Resultat Ökad kontroll och styrning sker efter ekonomiska föreningars riktlinjer i brist på annat. Detta skapar en intressekonflikt, vilket syns tydligt i måluppföljningen av utvecklingsarbetet. Det har bidragit till att Riksidrottsförbundet (RF) utlyst en utredning av den, vid tillfället, sittande regeringen. Utredningen skulle handla om hur ideella organisationer kan utvecklas och kompetensstärkas. Tränare erbjuds social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén (SOK) och RF. Hur de går tillväga med detta arbete eller hur uppföljningsarbetet ser ut finns inte mycket offentlig dokumentation kring. Däremot kan vi utifrån de dokument vi tagit del av konstatera att sociala mål inte följs upp, skrivs ner eller skapas. SOK håller i ett individanpassat topp- och talangprogram som ska förmedla och erbjuda tränaren resurser, kunskap och information. På vilket sätt de gör detta eller med vilka verktyg är otydligt. RFs dokument tar inte upp tränaren i samma omfattning som SOK. Slutsats Det finns i officiella dokument ingen information om på vilket sätt tränare erbjuds social support och samhörighet samt verktygsarbete av SOK och RF, eller hur en kompetensstark organisation skapas och utvecklas inom dessa två organisationer. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Innebandyn har idag en dröm om att bli en del av det olympiska programmet. Syftet med denna studie är att kartlägga vilket arbete innebandyn idag bedriver och vad de behöver utveckla och arbeta med för att nå de olympiska spelen. Studien grundar sig på de två frågeställningarna: vad är det som krävs och gör en idrott olympisk? Vad bedriver innebandyn för arbete idag och vad behöver de utveckla? I denna studie har Allen Guttmanns teori för vad det är som gör en idrott till en modern idrott använts. Även modellen Golden Triangel vars syfte är att beskriva relationerna mellan sociala, ekonomiska och politiska delar inom idrotten och mediebolagen används i denna studie.Studiens resultat har tagits fram genom intervjuer med fem olika personer. Dessa representerar olika perspektiv, två högt uppsatta personer på det internationella innebandyförbundet, en entreprenör inom innebandyn och två landslagsspelare från ett ledande land Sverige och ett mindre innebandyland Danmark. Genom dessa intervjuer har ett resultat tagits fram som används i studien. Detta resultat visar bland annat att ett arbete från det internationella innebandyförbundet sker för att innebandyn ska bli en olympisk idrott. Innebandyn är med i andra stora sportevenemang som exempelvis World Games för att genom dessa evenemang exponera och sprida idrotten. De kriterier som IOC har som krav redovisas i studien och även vilka krav som innebandyn i dagsläget uppfyller. Slutsatsen i studien är att innebandyn inte kan invänta ett olympiskt spel för att på så sätt bli större som sport utan de måste göra detta arbete redan idag. Innebandyn behöver arbeta för att sprida den innebandykunskap som finns till de delar av världen där den inte är lika utbredd för att på detta sätt skapa ett större intresse och bättre kunskap kring innebandy i dessa länder. Nyckelord: exponering, globalisering, innebandy, olympiska spelen.

Bakgrund. Handboll är en intermittent idrott som är fylld med kontaktmoment i hög hastighet. Det dynamiska spelet ställer stora krav på fysisk kapacitet. Tidigareanalyser av matchbilden har identifierat positionsspecifika fysiska krav. Man kan dock inte bortse från handbollens komplexitet, där sportens framgångsfaktorer i matcherna kan skilja sig mellan matcher och lag. Däremot finns argument för att en välutvecklad fysisk kapacitet kan vara bidragande till taktisk och teknisk effektivitet och det genererar bra förutsättningar för lyckade prestationer. Syfte. Studiens syfte var att undersöka kapacitetprofilen på svenska handbollsspelare med hänsyn till skillnader mellan kön och spelarpositioner. Metod. Lag från Handbollsligan dam/herr samt Allsvenskan dam/herr tillfrågades och slutligen inkluderades 49 kvinnor och 49 män i studien. Analys av genomförda testbatterier gjordes. Variabler som inkluderades var tester som återfanns i SOK:s kravprofil för handbollsspelare. Resultat. Tydliga mönster och tendenser till skillnader fanns mellan kvinnliga och manliga handbollsspelare i Sverige. Men tenderar att vara båda längre, tyngre, starkare, mer explosiva och snabbare än kvinnor. Det fanns inte lika tydliga mönster mellan positionerna för respektive kön. Kantspelare tenderar att uppvisa lägst kroppsmått, oberoende kön. Linjespelare tenderade att uppvisa högst medelvärde i vikt, oberoende kön. Det fanns inte lika tydliga mönster för prestationsvariablerna.Kantspelare tenderade att prestera bäst i vertikala hopp och sprint, oberoende kön, med små skillnader till niometerspelare men större skillnad gentemot linjespelare. Minst mönster sågs i variabeln chins och Beeptest. Slutsatser. Jämförelser till SOK:s kravprofil samt tidigare forskning avslöjade resultaten att svenskahandbollsspelare var svaga i VO2max men uppvisade däremot lite bättre värden i styrka- och powerbaserade test som knäböj, frivändning, SJ, CMJ, CMJ(a). Praktisk information. Mer forskning behövs för att kunna generalisera resultaten över svensk handboll. Fördelen med SOK:s kravprofil är att den existerar å andra sidan är nackdelen att den inte tar hänsyn till positionsspecifika eller individuella skillnader och därför endast kan användas som ett verktyg för vägledning. / Background: Handball is an intermittent sport filled with high-speed contact moments. The dynamic nature of the game requires a well-developed physical capacity. Previous analyses of match play have identified position-specific physical requirements. However, one cannot ignore the complexity of handball, where the sport's success factors in matches can differ between games and teams. Nevertheless, there are arguments that well-developed physical capacity can contribute to tactical and technical efficiency, providing good conditions for successful performances. Purpose: The purpose of the study was to investigate the capacity profile of Swedish handball players regarding to differences between genders and player positions. Method: Teams from the Handbollsligan and the Allsvenskan, both men and women, were approached. 49 women and 49 men were included in the study. An analysis of the conducted test batteries was performed. The variables included were tests found in the Swedish Olympic Committee's physical requirement profile for handball players. Results: Clear patterns and tendencies to differences were found between female and male handball players in Sweden. Men tend to be taller, heavier, stronger, more explosive, and faster than women. There were no equally clear patterns between the positions for each gender. Wing players tended to exhibit the lowest body measurements, regardless of gender. Line players tended to have the highest average weight, regardless of gender. There were no equally clear patterns for the performance variables. Wing players tended to perform best in vertical jumps and sprints, regardless of gender, with small differences compared to backcourt players but larger differences compared to line players. The least patterns were seen in the variables for pull-ups and the Beep test. Conclusions: Comparisons with the SOK's physical requirement profile and previous research revealed that Swedish handball players were weak in VO2max but exhibited slightly better values in strength and power-based tests such as squats, cleans, squat jump (SJ), countermovement jump (CMJ), and countermovement jump with arm swing (CMJa). Practical Information: More research is needed to generalize the results across Swedish handball. The advantage of the SOK's physical requirement profile is its existence; however, the downside is that it does not consider position-specific or individual differences and therefore can only be used as a guideline tool.

No description available.