<p>Rebranding är ett allmänt vedertaget begrepp men likväl finns det ingentydlig definition av vad begreppet står för och heller inga allmäntaccepterade teorier eller modeller som förklarar begreppet eller de motivsom leder till rebranding. Begreppet innefattar omprofileringar,identitetsförändringar, namnbyte och logotypsförändringar. Denna studiessyfte var att få djupare förståelse för motiven bakom rebranding genomintervjuer med fyra företag som inom de senaste åtta åren har genomförtrebranding. Resultaten av undersökningen visade på att det främst handladeom att uppdatera varumärkesidentiteten när ett företag genomförrebranding. Det berodde till exempel på utlandsetableringar där det svenskanamnet eller varumärket inte var gångbart och därmed behövde uppdateras.Andra inverkande faktorer var förnyelse eller önskan om att unifiera ettföretags varumärken.</p> / <p>Rebranding is a commonly accepted term in strategic marketing yet it lacksa concise definition. Changes in a company's profile, identity, name andlogotype are all included within the term rebranding. The purpose of thisstudy was to attain a deeper understanding of the motives for rebranding.Interviews were held with four companies which have implementedrebranding within the last eight years. The findings show that updating acompany's brand identity was the main reason/motive for rebranding. TheExpansion of foreign markets was identified as a key motive, as a Swedishname or logotype was no longer suited to such development. Other motivesinclude renewal and unification of brands.</p>

Rebranding är ett allmänt vedertaget begrepp men likväl finns det ingentydlig definition av vad begreppet står för och heller inga allmäntaccepterade teorier eller modeller som förklarar begreppet eller de motivsom leder till rebranding. Begreppet innefattar omprofileringar,identitetsförändringar, namnbyte och logotypsförändringar. Denna studiessyfte var att få djupare förståelse för motiven bakom rebranding genomintervjuer med fyra företag som inom de senaste åtta åren har genomförtrebranding. Resultaten av undersökningen visade på att det främst handladeom att uppdatera varumärkesidentiteten när ett företag genomförrebranding. Det berodde till exempel på utlandsetableringar där det svenskanamnet eller varumärket inte var gångbart och därmed behövde uppdateras.Andra inverkande faktorer var förnyelse eller önskan om att unifiera ettföretags varumärken. / Rebranding is a commonly accepted term in strategic marketing yet it lacksa concise definition. Changes in a company's profile, identity, name andlogotype are all included within the term rebranding. The purpose of thisstudy was to attain a deeper understanding of the motives for rebranding.Interviews were held with four companies which have implementedrebranding within the last eight years. The findings show that updating acompany's brand identity was the main reason/motive for rebranding. TheExpansion of foreign markets was identified as a key motive, as a Swedishname or logotype was no longer suited to such development. Other motivesinclude renewal and unification of brands.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omprofilering används för att bemöta intressenters krav. Detta undersöks med utgångspunkt i hur flygbolaget Scandinavian Airlines (SAS) bemött och hanterat fenomenet flygskam under perioden 2017-2022. Teorier om omprofilering samt intressentteorin utformar studiens teoretiska ramverk. Metoden är kvalitativ och består av en fallstudie där primär datainsamling skett genom semi-strukturerade intervjuer av informanter i ledande befattningar inom SAS. Primärdatan har kompletterats med sekundärdata i form av års- och hållbarhetsrapporter som hämtats från SAS hemsida. Insamlad primär- och sekundärdata bygger studiens empiriska ramverk. En tematisk analys tillämpas baserad på fem teman förankrade i studiens teoretiska ramverk. Studien påvisar att omprofilering har skett i syfte att bemöta intressenters krav. Studien påvisar även att det skett två olika typer av omprofilering, revolutionär och evolutionär omprofilering. Studien bidrar till en bättre förståelse för hur omprofilering används för att bemöta intressenters krav.

More intense competition has meant that companies have to take new measures to cope on the modern market. Therefore, many companies choose to change their brand in some way. This is called rebranding and is however a risky process. To reduce the risk companies can hire external parties in form of design agencies. The purpose of this study is to investigate which factors that are required to achieve a successful rebranding, when carried out in collaboration with an external agency. The study will do so by asking the question "What are the success factors of a rebranding when carried out in collaboration with an external agency?". To do so the researchers assumed a qualitative case study where semi-­structured interviews have been implemented. The empirical data gathered was then analyzed using theories covering the areas of rebranding, internal marketing, and previous research on the cooperation between agency and company. The conclusions of this study shows that one success factor is found in the fact that agencies has greater experience of rebranding, compared to most companies. Another success factor is the outside perspective agencies add, which enables the companies to see new aspects of their brand. Companies should involve employees in the process to the point of collecting their opinions before the work begins, but the study shows that there should only be a few people involved in the actual rebranding process to achieve good results. The best result is  achieved when all final decisions are made by the company, the agency should only come up with guidelines and suggestions.

På en marknad där fler och fler aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet räcker det inte längre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissättning. Den ökade vikten av att förmedla mervärden till kunden har bidragit till att varumärkesbyggande fått ökad betydelse under de senaste åren. Ett varumärke är en tillgång som sänder ut företagets värderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumärket förmedlar. En metod för företaget att stärka sitt varumärke är att genomföra en omprofilering, vilket innebär att företaget tillämpar en strategi där de vill ändra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förändrats.Trots att omprofileringens syfte är att ändra kundens uppfattning om varumärket till det bättre innebär en omprofilering svårigheter och det är vanligt att företag som tillämpar strategin misslyckas. En av svårigheterna i att skapa önskad image är komplexiteten i kommunikationen till kunden, det är kundens samlade erfarenheter från varumärket som skapar kundens uppfattning. Det är därför väsentligt att alla budskap och den kontakt kunden får med varumärket är enhetlig. För att lyckas med detta har tidigare forskning visat att integrerad marknadskommunikation (IMC) kan användas som strategi, vilket innebär att all kommunikation, såväl extern som intern förmedlar samma sak. Det är av stor betydelse att strategin även impliceras i interaktionen mellan ledning och personal. Många forskare inom området pekar på vikten av att butikspersonalen, genom intern marknadsföring, tagit del av de nya värden varumärket står för. Detta eftersom de genom interaktion utgör en kontaktpunkt mellan företaget och kunden.Risken att uppfattningarna kring vad varumärket står för skiljer sig åt mellan ledning, personal och kund kan bidra till att gap uppstår mellan dessa parter vilket minskar effekten av omprofileringen. Syftet med vår rapport har varit att studera omprofileringsproblematiken genom att utforska de uppfattningsgap som kan uppstå och hur de påverkar omprofileringen. För att kunna besvara frågeställningen och syftet har vi studerat två fallföretag; Hemtex och Rut&amp;Circle, som båda genomfört en omprofilering. På dessa företag undersöktes ledningens respektive personalens uppfattningar genom semistrukturerade intervjuer och resultaten jämfördes senare med kundernas uppfattning som vi fuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant.Nyckelord: Omprofilering,ått fram genom att genomföra fokusgruppsintervjuer.De resultat vår studie visat belyser vikten av att ledningens, personalens och kundernasuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant. / Program: Textilekonomutbildningen

The purpose of this study was to analyze the rebrand of Victoria's Secret through a consumer perspective. We focused on Instagram, since this platform enables communication between the company and consumer. By analyzing the opinions found in the comment section under the post announcing the rebrand, we were able to see how the new direction was perceived by consumers. Previous research has shown that consumers today have higher expectations of the companies they interact with, which we believe could be another contributing factor to Victoria's Secret’s new identity.  Through a thematic analysis, we were able to find patterns in which opinions were expressed, and then we categorized the opinions into themes. We located three main themes: opinions about the rebrand, identity/image, and corporate responsibility. Our thematic analysis shows that most of the opinions found in the comment section were negative; the Instagram users grieved the old Victoria's Secret and specifically the loss of the Angels. There were also positive reactions expressing gratitude towards the new direction, and neutral comments wanting something more in line with the former identity. To add more depth to our study, we decided to perform a semiotic analysis of two campaigns before and after the rebrand. We perceived that the first one, published in 2019, focused more on portraying the “perfect” woman, while the second one, published in 2022, allowed more of the woman's personality and strength to shine through.  Our conclusion is that Victoria's Secret’s rebrand has been received with mixed reactions. One thing that was made very clear to us is how knowledgeable today's media users are and how they are not afraid to speak up. In the comment section under our chosen post, it showed that the Instagram users strategically chose their expressions and found support in other users with similar opinions. With this in mind, we believe that if a company is to make a similar change today, it is crucial that they listen to and involve their customers.

Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv analysera hur ett väletablerat premiumvarumärkes omprofilering kan samverka med fenomenet påverkarmarknadsföring. Analysen ska belysa hur en sådan samverkan kan utformas för att skapa konkurrenskraftighet på marknaden, samt undersöka dess möjligheter och risker. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med en induktiv ansats genom en fallstudie. Primärdata samlades in utifrån sex stycken semistrukturerade intervjuer och kompletterades sedan med sekundärdata. Det empiriska materialet analyserades genom tematisering för att nå en slutsats. Teoretiska perspektiv: Till grund för studien ligger omprofilering samt dess koppling till varumärkesidentitet. Den förklarar hur ett företag strategiskt bör utforma processen samt hur det kommer att påverka den interna verksamheten. Vidare har studien även en teoretiskt utgångspunkt i hur digitala kanaler och påverkarmarknadsföring kan inverka på konsumenters beteende samt uppfattnings-formation. Empiri: Valet av studieobjekt föll på Baum und Pferdgarten A/S. Företaget är ett väletablerat modehus i Danmark, och har varit aktivt på marknaden i 20 år. I empirin redovisas materialet från den insamlade primär- och sekundärdatan. Fokus ligger på att analysera verksamhetens fas av omprofilering samt hur de strategiskt genom processen planerar arbeta med sociala medier och påverkarmarknadsföring. Slutsats: Studiens slutsatser visade på flertalet tillvägagångssätt där möjligheter samt risker kunde identifieras vid omprofilering genom påverkarmarknadsföring. Slutsatserna samlades under fyra kategorier som kunde sammanfattas; en marknadsföringsstrategi som genererar mät- och spårbart resultat, en ökad mångfald inom varumärkets målgrupp, möjligheter till ett genererat mervärde i relationen mellan företag och influerare, samt möjligheten att arbeta med obetald sponsring. Vid utformningen av påverkarmarknadsföring som huvudsaklig marknadsföringsstrategi, belystes kombinationen mellan ett kontinuerligt analytiskt arbete kring influerare och en fördjupad kunskap kring företagets målgrupp. Vidare identifierades även en begränsning för omprofilering genom påverkarmarknadsföring vid konsumenters ökande krav kring hög variation i bildmaterialet, samt en snabbare typ av kommunikation på sociala medier och digitala kanaler. / The purpose of the study is to analyse, from a marketing perspective, how a wellestablished premium brand's rebranding process can interact with the phenomenon called influencer marketing. The analysis will shed light on how such a united action can bedesigned to create competitiveness on the market, as well as examine its possibilities and risks. Methodology: The study is of qualitative character and was executed with an inductiveapproach through a case study. The primary data was collected from six semi-structuredinterviews and was supplemented, where necessary, by secondary data. The empirical datawas analysed by the help of thematisation in order to reach a conclusion. Theoretical perspectives: The theoretical perspective of the study is based on rebranding andits connection to brand identity. It explains how a company strategically should design the process, and how it will affect the internal business. Furthermore, the study is also based on atheoretical gate about how digital channels and influencer marketing can affect consumerbehaviour and their formation of perception. Empirical foundation: The choice of study object fell on Baum und Pferdgarten A/S. Thecompany is a well-established fashion house in Denmark, and has been active on the marketfor 20 years. In the empirical data section, primary and secondary data are presented in detail. The focus lies on analysing the company's rebranding process and how they through this strategically plan to work with social media and influencer marketing. Conclusion: The study concludes several approaches where both possibilities and risks couldbe identified, when rebranding through influencer marketing. The conclusions were gathered in four categories, which summarise; a marketing strategy that generates measurable and traceable results, increased diversity within the brand's target group, possibilities in an added value around the relationship between company and influencer, and the possibility to work with unpaid sponsorships. When developing influencer marketing as a main strategy, the combination of an continuous analytical work around influencers and a deeper knowledge of the company's target group was highlighted. Furthermore, a limitation within rebranding through influencer marketing was also identified in consumers increasing demand for high variation in image material as well as a faster type of communication on social mediaplatforms and other digital channels.

Ett varumärkes varumärkeselement kan ses som byggstenar för varumärke. När ett varumärke genomför en redesign av sina etablerade varumärkeselement väcks känslor hos konsumenten. Det är därför viktigt för ett varumärke som ska genomgå en redesign att vara medveten om hur förändringarna kan påverka konsumenten. Syftet med studien att undersöka konsekvenserna av en redesign. Studien är uppdelat i två forskningsfrågor som besvarar syftet. Första forskningsfrågan fokuserar på de känslor som väcks vid en redesign. Följt utav den andra forskningsfrågan som diskuterar om det är riskfritt för ett varumärke att göra en redesign när varumärket saknar konkurrens på marknaden. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med fem stycken semistrukturerade intervjuer. En förstudie utfördes där en enkät kring ämnet skickades ut och besvarade av ett antal personer. Under förstudien genomförde även en mediaundersökning av artiklar som kretsade kring ämnet. Materialet från förstudien ligger till grund för vidare studie och utformning av intervjufrågor. Av svaren från intervjuerna genomfördes först en transkribering där nyckelord och teman definierades. Följt utav en analys där resultat visade att intervjupersonerna blev upprörda och missnöjda av redesignen. Intervjupersonerna fortsatte att konsumera varumärkets produkt trots missnöje på grund av avsaknad av konkurrens på marknaden. Slutsatsen är att negativa känslor väcks av en redesign mot det nya varumärket och det gör att det inte är riskfritt för varumärke att göra en redesign trots att de saknar konkurrens på marknaden. / The brand elements are very important for the brand. When a brand undergoes a redesign of its established brand elements, emotions are awakened in the consumer. It is therefore important for the brand that is undergoing a redesign to be aware of how the changes can affect the consumer.The purpose of the study is to investigate the consequences of a redesign. The study is divided into two research questions that together answer the purpose. The first research question focuses on the emotions that the consumer feels during a redesign. Followed by the second research question which discusses whether it is risk-free for a brand to make a redesign when the brand lacks competition in the market.A pre-study was carried out where a questionnaire on the subject was answered by a number of people. A media survey was also carried out during the pre-study where we followed up on news outlets that had reported on the subject. The information that we gathered from the pre-study is the baseline for this report. The interview questions were also heavily influenced by the pre-study findings. The answers from the interviews were first transcripted and then keywords and themes were identified. Followed by an analysis where the results showed that the interviewees were upset and dissatisfied with the redesign. The interviewees continued to consume the brand's product despite dissatisfaction due to the lack of competition in the market.The conclusion is that negative feelings do accrue when a company presents a redesign. The negative feelings can attach to the "new brand" and this means that it is not risk-free for brands to make a redesign even though they lack competition in their field. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Purpose: The purpose of this thesis is to identify internal marketing strategies that are contributing to an externally success of a rebranding process. The study hopes to answer what strategies are important during this process and give companies, trying to rebrand, tools to work with. Methodology: The study is carried out as a qualitative case study and are based on deep interviews. We chose deep interviews to give the respondents an opportunity to speak freely about the subject from their perspective. Empirical foundation: Our empirical material is based upon interviews with people who have strategic positions and marketing related titles. Conclusions: Our research concludes that the employees of an organization need to be included in the rebranding process and that their vision of the corporative activities are crucial in how external stakeholders perceive the changes. It is also necessary to have clearly defined goals and that research on all levels is a must in order to succeed.

A strong brand is a valuable asset for modern companies. Victoria’s Secret is an American lingerie company that has had a well established and successful brand for years. However, the company’s net sales and market share have been decreasing since 2016. The company has also received criticism for creating unattainable beauty standards and excluding women with different appearances. In recent years, the brand has made changes in their marketing. This might be an attempt to increase revenues again and to gain lost market shares back. However, the numbers have continued to decrease, which indicates that the new strategy has not been very successful. The questions that the study intends to answer are how Victoria's Secret’s marketing has changed between 2016 and 2022 and why the new marketing strategy does not seem to be successful. The purpose of the study is to increase the comprehension of possible challenges that can arise in the process of trying to change an already established brand. This is a qualitative, interpretive study that uses a method called semiotic content analysis. The semiotic content analysis was used to analyze how the brand’s advertising images have changed. The results from the semiotic studies were then analyzed through some theories and earlier studies on the subject, to find possible explanations to why the rebranding does not seem to have created the expected results. The study found that Victoria’s Secret’s marketing has become less sensual, aesthetic and fantasy-like. Instead it has become more inclusive and oriented towards comfort, relatability and self-esteem. The study further presents a couple of possible explanations to why the new branding concept does not seem to have become successful, according to a couple theories on the subject. The explanations that were found was that the company does not seem to have achieved a congruence between the brand’s new identity and the brand image, that the changes might not be perceived as authentic and that the brand can no longer capitalize on an idealized identity.