Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda. Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete. Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet. Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog. De använder sig också av ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar bland annat att hälsofrämjande arbete och ledarskap samspelar med varandra samt att närvaro och kommunikation är viktiga faktorer för ett effektivt ledarskap och hälsofrämjande arbete. Slutsats: Cheferna anser att de har bra förutsättningar för att arbeta utvecklande med den psykosociala arbetsmiljön. Deras upplevelser och intresse för arbetsmiljöarbetet och dess utveckling samt användandet av deras hälsofrämjande arbete och ledarskap är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Det är väsentligt att engagera medarbetarna och skapa dialoger och diskussioner i det hälsofrämjande arbetet samt ta hänsyn till närvaro och kommunikation i ledarskapet.

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vårdpersonalens bemötande i samband med vård av patienter med bröstcancer. Studien baseras på en litteraturstudie och utgår från en kvalitativ analys. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande känslor, information, tidsbrist, kontinuitet och väntetid. Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer uppfattade bemötandet med vårdpersonalen som både positivt och negativt. Det största behovet som kvinnorna i studien beskrev var betydelsen av information. Något som också uppfattades positivt var när sjuksköterska visade förståelse, intresse och respekt för kvinnan som människa. Slutsatsen visar att en god kommunikation och respekt för varandras integritet är en bra förutsättning för att uppnå en hög kvalitet på vården.

The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers’ views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct verbal communication while with toddlers it is based on an adult’s interpretation of a child’s often non-verbal expressions. Thus, I believe that young children’s opportunities to influence to a greater extent than older children are dependent on having teachers with a conscious child’s perspective. Based on the above-stated purpose I have found it particularly interesting to explore a specific teachers’ approach, that takes advantage of the youngest children’s competencies, but also to identify dilemmas related to this. For that reason, the research questions have partially been formulated in order to discover whether conflicts exist between a young child’s right to influence and their need for care. The study begins with a general historical survey followed by presentations of curriculum history with a focus on children's influence, selected developmental theories and definitions of concepts essential for this study. Developmental theories have been selected for their relevance to the study and focus on Daniel Stern's intersubjectivity theory, its conceptual determination and usefulness in studies such as this. Furthermore, the results of the survey’s qualitative empirical observational studies and interviews based on phenomenological grounds are presented. Its main results argue that young children have the opportunity to influence when teachers allow the child´s perspective to dominate over the adult perspective. In doing this, teachers often show an intuitive awareness of young children's competencies and therefore take a flexible and playful approach in their work. Conflicts between younger children's right to influence and their need for care can be largely avoided using this outlook on democratic work in preschool. Moreover, cultural differences between a teacher´s and toddler’s expressions can be overcome by an intercultural approach where both parties are seen as equal.

Interest in social media and its wide use in Sweden awaken the need toexamine how social media are used by public organisations. This thesisdescribes the use and perceptions of social media as a researchcommunication channel in the public sector focussed on health care,health, and social care.Nine communications officers with professional experience usingsocial media for research communication within these fields wereinterviewed; the interviews were qualitatively analysed.Three research questions guided the study: How are social mediaused in research communication? Why does communications officersselect social media as communications channels for researchcommunication? What opportunities and challenges are linked to theuse of social media for research communication?The theoretical framework is primarily based theories from theTechnology Acceptance Model (TAM) and the Diffusion of Innovation(DOI) about factors influencing use of new technologies as well as ontheories about social media's potential as a tool for more symmetricalcommunication.Results provide insight into how social media are used for researchcommunication by communications officers of public organisations inhealth care, health, and social care related to how social media and itsresponses are valued in comparison to other channels.Opportunities in using social media for research communicationseem to exceed challenges; organisations' seeming lack of interactionbetween research and communications officers related to social mediais one challenge. A wider range of professions needs the opportunity towork actively with research content for it to truly become social, givingrise to more symmetrical research communication.

My purpose in this essay has been to gain an understanding of why we treat children differently and analyse the underlying causes. The method of choice was to reflect on some significant events that occurred at my preschool and to use relevant literature as a basis for analysing these events. Society is constantly changing and my focus has been on what happens to the children at preschool if we are not sensitive to this development. There is a need to highlight the underlying social and human values, in order to ensure that children are treated on equal terms. As educators we need to understand the impact of our lack of legal knowledge for children in the development of their understanding of their rights and obligations in a democratic society. In order to be effective and efficient educators, we must begin to reflect on the content of the national educational policy document Lfpö 98/10. I have examined my own and others behaviour in this respect and also stressed how important it is that all teachers in preschool must agree on the values that are expressed in this document. Another important issue that I have dealt whit in this essay is the importance of having the appropriate knowledge to become a good teacher. If you do not have such knowledge, you are unable to properly reflect on this various situations that arise in everyday life at the preschool. / Mitt syfte med min essä var att få en förståelse för varför vi behandlar barn olika och vad det kan bero på. Jag valde att reflektera över händelser som skett på min förskola och att använda litteraturen som hjälp att finna svar. Samhället är i ständig förändring och vad händer med barnen på förskolan om vi inte följer med i denna utveckling? Vi pedagoger behöver förstå vilken stark inverkan vår brist på adekvat kunskap inom detta ämne har för barnen i utvecklingen av deras förståelse av de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. För att vi ska kunna fungera som goda pedagoger måste vi börja reflektera över innehållet i Lfpö 98/10. I denna uppsats har jag granskat mitt eget och andras agerande och även poängterat vikten av att alla pedagoger på en förskola tillsammans kommer överens om vad värdegrunden står för. En annan fråga som jag arbetat med är hur viktigt det är med den rätta kunskapen för att bli en god pedagog. Om man inte har adekvat kunskap kan det vara svårare att reflektera över olika situationer som uppstår i vardagen på förskolan.

The purpose of this project is to design an understandable pattern collection for textiles. The textiles will be used in an newly built elderly carehome to give a more welcoming feeling and a pleasant indoor environment. My targetgroup is elderly, nurses and relatives. By working with both colorperception and comprehensible illustrations, that elderly easier understands, I hope the collection will bring memories back and that the pattern will be something to reflect about. / Målet med projektet är att med hjälp av en begriplig textil mönsterkollektion minimera den institutionskänsla som kan uppstå på ett nybyggt äldreboende. Mönsterkollektionen ska i form av väggbonader placeras i det offentliga rummet på de avskalade, vitmålade väggarna för att ge en mer välkomnande känsla och trivsam innemiljö. Min målgrupp som jag har arbetat med är boende, personal och anhöriga. Genom att arbeta med en mönsterbild som är förståelig är förhoppningen att den textila mönsterkollektionen ska väcka minnen till liv och att betraktaren ska reflektera över samspelet mellan flora och fauna.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till ämnet barn som far illa. Med utgångspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjälpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler på ett barns utsatthet samt så framgår det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta ämne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger från två olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgår det att pedagogerna var väl medvetna om sin skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur många pedagoger som egentligen vågar ta klivet till en anmälan. Hon trodde att det kunde finnas en rädsla över att bevismaterialet man har inte är bevis nog vid en anmälan samt att det kanske inte heller fanns tillräckligt med resurser för att kunna hjälpa barnet. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att pedagogerna överlag ansåg att detta är ett väldigt viktigt ämne att samtala om, det fanns även vissa aspekter och faktorer som bidrog till att det i sin helhet är ett väldigt svårt och tabubelagt ämne att samtala om i dagens samhälle.

Diss. Göteborg : University.

De demografiska och välfärdsstatliga förändringar som skett under senare decennier, med en växande andel äldre personer, ett offentligt tillbakadragande och fler privata, informella och ideella aktörer, innebär utmaningar för äldreomsorgen i Sverige i allmänhet och glesbygden i synnerhet. Där kan förutsättningarna och behoven för äldre se annorlunda ut jämfört med i städer. Syftet med detta arbete är att undersöka äldres upplevelser av att åldras i glesbygd. För att få djupare förståelse för informanternas upplevelser antar studien en kvalitativ, hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex äldre personer i en glesbygdskommun i Norrlands inland. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys och ställts mot tidigare forskning, livsformsanalys och ett kritiskt livsloppsperspektiv. Resultaten visade att avstånden, avfolkningen och nedläggningarna upplevs svåra för många. Samtidigt var respondenterna nöjda med tillvaron, främst den lugna atmosfären och gemenskapen. Individuella faktorer och livsloppet visade en variation i såväl upplevelser som i strategier individerna utvecklat för att bemästra livet i glesbygd. / <p>2018-06-07</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på omsorgens betydelse i förskolan och hur det beskrivs att den tar sig uttryck i förskollärares arbete ur ett historiskt och nutidsperspektiv. Mer konkret kommer studien ägna sig åt att undersöka följande frågeställningar: Vad innebär omsorg för erfarna förskollärare? Hur har omsorgen förändrats över tid utifrån dessa förskollärares perspektiv? Metoden som användes för datainsamling är semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som har arbetat under många år i yrket. Vi intervjuar varje respondent enskilt för att kunna studera den enskilda förskollärarens uppfattning om omsorg i förskolan. Omsorgsetiken är en viktigt teoretisk infallsvinkel i studien och utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att förskollärarna anser att omsorgen har förändrats under deras verksamma tid. De anser att det förr fanns mer tid för omsorgsarbete samt en dikotomi mellan omsorg och lärande. Denna dikotomi har upphört samt att omsorg och lärande nu sammankopplas. Detta innebär att utrymmet för omsorg anses ha minskat och att lärandet har tagit över då det ska vara en högre status i förskolan. Förskollärare ansåg också att omsorg handlar framförallt om trygghet för barnen, föräldrarna och pedagogerna. När förskollärarna började arbeta i förskolan i början på 1990 - talet hade de mer tid för barnen vilket framkommer både i empirin samt historiken. Förskollärarna uttrycker också en förhoppning om att omsorgens betydelse kommer att stärkas då de anser att omsorg är den viktigaste delen i förskolans verksamhet samt att den ligger till grund för barnens utveckling och lärande.