No description available.

Syftet med denna elevcentrerade studie är att undersöka några aspekter av läsförståelsedelprovet i Kursprov 1 ur ett andraspråksperspektiv. Den första undersökningen utgår från elevtexter som besvarar en öppen nyckelfråga efter ett autentiskt delprov. Resultatet visar en variation av erfarenheter. Två problematiska aspekter som flera elever framför är provtiden och svåra ord. För att vidare undersöka dessa aspekter får samma elever utföra ett motsvarande delprov som är fritt från sekretess men då utan tidspress där eleverna även skriver upp de ord som de väljer att slå upp i ordbok. Frågeställningarna är: Hur ser relationen ut mellan tidsåtgång, antal ord och delprovsbetyg i ett fiktivt prov? Vilka skillnader kan iakttas för eleverna vid en jämförelse av fiktivt delprovsbetyg utan tidspress och autentiskt delprovsbetyg med tidspress? Resultatet visar en variation men indikerar att de elever som behöver slå upp betydligt fler ord använder möjligheten till utökad provtid och får då möjlighet att visa mer av sin läsförmåga. De problematiska aspekter som studien visar stöds av tidigare studier som framhåller att andraspråkselever ofta läser långsammare och att ordförrådet har stor betydelse inför läsförståelsen. En slutsats är att andraspråksläsare behöver utökad provtid som en stödstruktur inom läsförståelsedelprovet i KP 1.

Ordförrådet i det matematiska språket kan skilja sig åt från det vardagliga språket. De matematiska orden rymma och axel är exempel på matematiska ord som har olika betydelse jämfört med ordens betydelse i det vardagliga språket. Antalet andraspråkselever ökar i den svenska skolan och forskning har visat att andraspråkselever generellt sett får lägre resultat i matematik än elever födda i Sverige. Alltfler lärare behöver därför kunna undervisa på ett sådant sätt att andraspråkselever får möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. Syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som lärare beskriver att de arbetar på för att andraspråkselever ska få möjlighet att bygga upp ordförrådet i det matematiska språket har stöd i forskningslitteratur. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod bestående av skriftliga e-postintervjuer. Sex stycken lärare som alla undervisar andraspråkselever i matematik deltog. Studiens resultat visade att delar av de sätt som de medverkande lärarna beskriver sig arbeta på har stöd i den utvalda forskningslitteraturen. De beskriver sina olika arbetssätt som fokuserade på matematiska samtal och där andraspråkseleven får använda sitt förstaspråk som en tillgång vid utvecklandet av ordförråd i det matematiska språket. Lärarna beskriver också ett arbetssätt där de använder en undervisning med konkret material för att stödja andraspråkselevers utveckling av matematiskt ordförråd. Studien avslutas med att diskutera hur rön från forskning överensstämmer med hur lärare beskriver sig arbeta för att ge andraspråkselever möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. / <p>Matematik</p>

Läsning är en förmåga som alla elever behöver utveckla för att kunna tillägna sig kunskaper och för att kunna orientera sig i ett komplext informationssamhälle. Många elever uppvisar dock svårigheter i utvecklingen av läsningens delkomponenter, vilket kan ses som problematiskt. På grund av detta är denna litteraturstudies syfte att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3. Följande frågeställningar avser att bidra till att uppnå ovanstående syfte: Hur kan elever utveckla läsförståelse och läsförståelsestrategier genom musik? Hur kan elever utveckla sitt ordförråd genom musik? Hur kan elever utveckla avkodningsfärdigheter genom musik? Vilka andra påverkande faktorer synliggörs i lärandeprocessen genom användning av musik som ett pedagogiskt redskap? Litteraturen samlades in genom sökningar i olika databaser och består av såväl nationell som internationell forskning. Det vetenskapliga materialet analyserades och inkluderades utifrån bestämda kriterier och sammanfattades i en översiktstabell (se bilaga 1, analysöversikt). Resultatet visar att musik som ett pedagogiskt redskap kan stödja elever i läsutvecklingen. Kombinerad musik- och läsundervisning kan utveckla avkodning, ordförråd och lässtrategier som i sin tur utvecklar elevernas läsförståelse. I resultatet framkom även andra påverkande faktorer på lärandet. Musik kan också påverka hjärnans funktioner som gör att kunskaper lagras i minnet. Musik kan även bidra till motivation för att lära. Då skolans elever innefattar en stor mångfald är variation i undervisningen inom läsutveckling betydande. Kombinerad musik- och läsundervisning kan därför bli ett stödjande redskap i läsutvecklingen för att tillgodose alla elevers olika lärstilar, förmågor och förutsättningar.

Den här studien fokuserar på lärares arbete med ord- och begreppsförståelse. Frågeställning och syfte är formulerat utifrån intresset av att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar med ord- och begreppsförståelse samt hur de upplever att eleverna utvecklar sitt ordförråd.  Studien består av intervjuer med tre yrkesverksamma lärare i årskurs 7-9. Lärarna i studien berättar om hur de arbetar med ord- och begreppsundervisning samt hur de upplever att deras elever tar till sig undervisningen. Lärarnas upplevelser jämförs sedan med forskning, Skolverkets bestämmelser och med didaktisk litteratur.  Mitt resultat visar att det upplevs viktigt med kontextuellt och integrerat arbete med ord- och begreppsförståelse och att lärarens roll är viktig för att eleverna ska utveckla sitt ordförråd. De didaktiska implikationerna studien föreslår är att eleverna i skolan skulle kunna gynnas av ytterligare styrning i hur lärare arbetar med ord- och begreppsförståelse.

En betydande komponent i elevers språkutveckling och läsförståelse är ordförrådet. Elevers ordförråd och begreppsförståelse är avgörande för deras framgång i grundskolan såväl som vid vidare studier och det kommande vuxenlivet. Mot denna bakgrund är studiens syfte att ta reda på hur lärare arbetar för att utveckla elevers ordförråd i sin undervisning. Studiens frågeställningar avser svenskundervisande lärares syn på elevers receptiva och produktiva ordförråd, vilka faktorer lärarna anser vara avgörande för att öka elevers ordförråd och hur lärare arbetar för att främja elevers ordförråd. Eftersom skolor och klasser i Sverige i stor utsträckning även består av elever med annat modersmål än svenska och dessa elever ofta har ett mer begränsat ordförråd behandlas denna aspekt genomgående i min studie.Studiens teori grundas på ett sociokulturellt perspektiv och materialet granskas utifrån begreppen receptivt ordförråd, produktivt ordförråd, ordförrådsutveckling, explicit undervisning och implicit undervisning. Syftet och frågeställningarna besvaras med hjälp en kvalitativ metod, där fem svenskundervisande lärare i årskurs 4–6 intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare anser att det är stor spridning i elevers ordförråd och att de anser att ordförråd är avgörande för elevers skolframgång. För att främja elevers ordförråd använder lärarna främst undervisnings-metoder där eleverna får lära sig ord kontextuellt och genom att bearbeta texter tillsammans.

The purpose of this study is to gain an understanding of how preschool teachers can develop children's vocabulary using picture books. The method used is qualitative interviews conducted with four preschool teachers at three different public preschools in middle Sweden. The interview results are analyzed from a socio-cultural perspective. The terms used in the analysis are tools, mediation and the nearest development zone. All preschools that participate in the study work with picture books as a theme. The focus is on reading aloud and children's language development. They vary between reading picture books aloud and projecting the book's pages on the wall several times a week. They also design activities based on the book so that the children can experience the same word several times and in different contexts. This study contributes with knowledge about the picture book and the role of reading aloud in children's language development as well as different working methods that can be used to develop children's vocabulary.

Studien undersöker hur läraren arbetar med högläsningen, där syftet var attta reda på hur lärare organiserar sin undervisning kring högläsning samt hurhögläsningen påverkar elevernas läsförståelse. Frågeställningen i studienvar: hur organiserar lärare i årskurs F–3 sin undervisning inom högläsning?För att ta reda på frågeställningen genomfördes en kvantitativ studie där enwebbenkät användes. Enkäten bestod av 21 frågor, där det var kvantitativafrågor med kvalitativa inslag. Det var 129 respondenter som svarade påenkäten. Respondenternas svar analyserades utifrån teoretiska begrepp somplockades ut från det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visadepå att lärarna oftast läser på förmiddagar och eftermiddagar och atthuvudorsaken till högläsningen är för att främja elevers läsförståelse.

Syfte: Elever kommer till skolan med stora skillnader i ordförråd. Detta får konsekvenser för elevernas språkförståelse och studieresultat. Kunskapsöversikten undersöker vilka effekter testbaserat lärande har på elevers ordförråd och ifall metoden har särskilda effekter på elever med språkstörning. Metod: En systematisk litteratursökning har gjorts i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Efter relevans- och kvalitetsgranskning valdes 10 artiklar ut, vilka analyserades tematiskt. Resultat: Testbaserat lärande har goda effekter på elevers ordförråd jämfört med upprepat studerande och rich vocabulary instruction. Metoden fungerar väl för såväl elever med språkstörning som elever utan och är i låg grad känslig för individuella skillnader mellan eleverna. Metoden fungerar som bäst när testtillfällena är utspridda. Diskussion: Forskningen pekar mot att testbaserat lärande är effektivt och har en kompensatorisk potential. Vidare forskning behövs för att stärka slutsatserna med större testgrupper samt för att undersöka effekterna av metoden i relation till andra undervisningsmetoder.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare beskriver utmaningar som finns kring flerspråkiga elevers ordförråd i svenska och vilka arbetssätt som används för att elever ska nå kunskapskraven. Genom sju kvalitativa intervjuer med F-3-lärare sammanställdes ett material som studerades med hjälp av tematisk analys. Materialet genererade fem teman som besvarar forskningsfrågorna. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärare upplever att flerspråkiga elevers bristande ordförråd är en utmaning i undervisningen och att lärare använder varierade arbetssätt för att hantera utmaningarna.