Inledning: Högläsning i skolan kopplas ofta till en mysig stund, ibland i samband med fruktstund och till genren skönlitteratur. Eleverna tränas i att lyssna och sitta still men högläsningen kan utebli på grund av lärarnas övriga uppdrag. Tidigare forskning visar att högläsning är viktigt för att öka elevers ordförråd, läsförståelse och motivation. Å andra sidan är motivation en bidragande orsak för att elever ska vilja tillägna sig läsning. Högläsning bidrar till gemensamma upplevelser, är språkutvecklande och möjliggör social samvaro. Högläsning i helklass, där elever högläser för varandra nämns som negativt i forskning. Däremot kan högläsning i grupp vara positivt om läsarna befinner sig på samma nivå eller stöttas av en mer kompetent person. Både forskning och läroplan berör vikten av ett samarbete med vårdnadshavare kring högläsning. Internationella kunskapsmätningar har visat att svenska elever har låg läsförståelse för sakprosatexter men att de läser skönlitteratur. Dock visar senaste PISA-rapporten 2015 att läsförståelsen har ökat och nu ligger över genomsnittet. Läslyftet är en statlig satsning för att utveckla kompetensen i språk-, läs- och skrivdidaktik ute på skolorna. Tillgång till skolbibliotek styrs av skollag och ska bidra till elevers ökade kunskap.Studiens syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 resonerar om hur högläsning används i svenskämnet. Frågeställningarna berör frågor kring hur högläsningen går till, varför man använder högläsning i undervisningen, om det finns några hinder för högläsning, lärares resonemang om högläsning i hemmet och lärares deltagande i Läslyftet.Metod: Kvalitativ metod är vald med semistrukturerad intervju som verktyg. Sex lärare intervjuades för årskurs 1-3.Resultat: Studiens resultat visar att alla lärare anser högläsningen viktig för elevernas språkutveckling vad gäller ordförråd, läsförståelse, motivation samt möjlighet att varva ned och lära sig att sitta still och lyssna. Genrer som nämns i samband med högläsning är sagor och skönlitteratur men lärarna högläser även mattedilemma och texter/böcker för att undervisa i andra ämnen, men den läsningen ses som högläsning. Lärarna kompletterar högläsningen och arbetar med läsning på flera andra sätt. Högläsning mellan elever används bland annat för att det ska bli naturligt för elever att läsa och diskutera texter i en gemenskap men också för att stämma av läsläxan. Eleverna har bänkbok för att öka ordförrådet och för att träna upp läsflyt och läsförmåga. Däremot är förutsättningarna för just högläsning begränsad, då lärarna upplever att tiden inte räcker till för alla uppdrag och åtagande, eller att det finns plats i schemat. Lärarna försöker stötta upp där stödet saknas hemifrån genom att läsa extra med elever eller genom att låna ut ljudbok. Val av bok anses ibland svårt, då eleverna befinner sig på olika nivåer. Eleverna hinner även tipsa varandra om bra bänkböcker när de är i biblioteket, vilket gör det svårt att hitta och förnya urvalet av högläsningsböcker. Läslyftet upplevs som positivt, men att det kanske ska vara frivilligt då det finns ämneslärare som tycker det är svårt att koppla innehållet till deras ämnen.

Abstract The aim of this study was to investigate whether intensive training with reciprocal teaching in a smaller group in grade 3 can lead to improved reading comprehension and reading interest for children with reading impairment. A comparison was made between the intervention in a smaller group and regular class-room instruction. A four-week training period was given to the training group. When the training was given to the intervention group the children in the class-room group participated in regular class-room instruction. The reading comprehension was measured using standardized pre- and posttests. The interest in reading was assessed using a questionnaire prior and after the intervention was done. The intervention focused on reciprocal teaching using predicting, clarifying, questioning and summerizing as reading strategies. All students in the training group performed better in the standardized test in reading comprehension and all students reported a higher level of reading interest. There was no significant difference between the pre-and posttests for children participating in the regular class-room instruction. The study showed that intensive training in a small group with reciprocal teaching was a more successfull method when teaching reading comprehension than the regular class-room instruction. The findings also showed that improved reading comprehension led to increased interest in reading.

The aim of the study was to investigate the effect of robust vocabulary instructions in grade three with focus on students with language vulnerability in a whole classroom situation. We compared the outcome of robust vocabulary instruction with direct instruction of word meanings. Robust word learning is about selecting target words, defining their meaning and creating learning opportunities that improve both vocabulary and reading comprehension for all students regardless of language ability. The study was an intervention study based on 68 students in grade three. The intervention lasted for three weeks over four lessons (30 min) per week. The most important outcome of this study is that robust vocabulary instructions seems to work for all students but have a greater effect for students with language vulnerability.

Denna litteraturstudie har sin utgångspunkt i observationer som gjorts under genomförd verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessa visar att högläsning till stor del används som ett avslappningsinslag i anslutning till fruktstund eller när det finns tid över under skoldagen, till skillnad från att använda det som ett planerat lärtillfälle. Erfarenheterna styrks av PIRLS 2011 där det framkommer att svenska elever sällan ges möjlighet till samtal som bearbetning kring en högläsningstext. Studiens syfte är därmed att belysa vad högläsning som social praktik har för påverkan på elevers utveckling inom ämnet svenska samt undersöka vad forskning beskriver om högläsningens påverkan på elevers språkförståelse, knutet till de underliggande komponenterna ordförråd, språkstruktur och hörförståelse. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar påvisar forskningen att det finns med högläsning som social praktik? Hur påverkar högläsning elevers språkförståelse? Studien baserar sig på sammanlagt elva vetenskapliga publikationer, i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, tidskriftsartiklar och konferensbidrag, som ger en bild av både internationell och nationell forskning. Denna litteraturstudie grundar sig i den sociokulturella teorin som lyfter vikten av samspel och gemenskap som ett viktigt underlag till lärande. Studiens resultat visar att möjligheterna med högläsning är mer framstående än vad utmaningarna är. De möjligheter som sammanställts i studien är att högläsning som social praktik bidrar till att: utveckla gruppens gemenskap, möjliggöra ett möte med en mer avancerad litteratur för eleverna, utveckla elevernas förståelse för hur lässtrategier används samt utveckla elevers ordförråd, förståelse för språkstruktur och hörförståelse. Utmaningarna ligger främst hos läraren som bland annat måste vara väldigt flexibel när det kommer till att ha ett fokus på både texten och eleverna samtidigt under en pågående högläsningssituation. En slutsats som gjorts i studien är att högläsning som social praktik kan ge stora framgångar inom många områden i svenskundervisningen men att det krävs en medveten planering av läraren för att nå dit. Flera av studiens forskare påpekar, i enlighet med det sociokulturella perspektivet, att det är i interaktionen lärandet sker och att det krävs stöttning från en erfaren person för att nå dit.

Syftet med vår litteraturstudie är att belysa vilka positiva effekter lärarens högläsning i samband med diskussioner kring texten har för eleverna. Studien är inriktad mot yngre elever från förskolan upp till tredje klass. Vetenskapliga forskningsartiklar har samlats in genom sökning i databaser och sammanställts i en kvalitativ litteraturstudie. De vetenskapliga studierna har sedan tolkats, analyserats och tematiserats efter deras resultat. Till sist valdes 13studier ut som vi har baserat vårt resultat på. Vi kom fram till att lärarens interaktiva högläsning bidrar till ökad utveckling av elevernas ordförråd och förståelse. Det bidrar även till ett tryggare klassrumsklimat där alla elever vågar dela med sig avsina personliga erfarenheter och åsikter. För att dessa positiva effekter ska uppnås krävs en noggrann planering av läraren där bokval och förhandsgranskning är av stor betydelse. Det viktigaste är dock att läraren för någon form av diskussioner kring texten med eleverna, för utan diskussioner sker ingen större kunskapsutveckling. Vår slutsats är att högläsning är mer än bara en mysig fruktstund. Genom att läsa och diskutera texter tillsammans blir högläsningen ett bra verktyg för undervisningen, där eleverna bland annat kan utveckla sin förståelse och sitt ordförråd.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök. Resultatet utgår från en förskola med barn i åldern 16-30 månader. Observationerna dokumenterades via videoinspelning, för att i vidare bemärkelse kunnat transkriberas, presenteras och analyseras. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare studier inom samband mellan musik och språk samt högläsning och språk. Undersökningens resultat visar ingen stor skillnad på sång eller högläsning som språkstimulerande metod för barns begreppsinlärning. Dock visade det att sång och högläsning ger barn möjlighet att tillägna sig nya begrepp. Detta arbete avslutas i en diskussion om förskolans roll i barns språkutveckling, samt vad vi bör ta reda på i framtidens forskning.

Sammandrag Skolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen är indelad i tre studievägar där Skolverkets rekommendation är att sfi-studerande med 0–6 års utbildningsbakgrund bör placeras inom studieväg 1, sfi-studerande med 6–12 års utbildningsbakgrund inom studieväg 2 och sfi-studerande med minst 13 års utbildningsbakgrund inom studieväg 3.  Med detta som utgångspunkt har jag jämfört 18 sfi-studerandes resultat på ett läsförståelsetest och ett ordförrådstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det även finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som går att koppla till ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studieväg 3, lyckas bättre på läsförståelsetestet än de med en lägre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrådet är en viktig nyckel för studieframgång har jag jämfört resultatet på ordförrådstestet med resultatet på läsförståelsetestet för att se hur ordförrådet påverkar läsförståelsen. Ordförrådstestets resultat är något spretigare och utbildningsbakgrundens betydelse för testresultatet syns inte lika tydligt även om studieväg 1 presterar något sämre än övriga studievägar. I individuella fall pekar undersökningsresultatet mot att ett gott resultat på ordförrådestet kan ge ett gott resultat på läsförståelsetestet men frågan är mycket komplex och slutsatsen blir att god kunskap om orden på ordförrådstestet ökar förutsättningarna att lyckas väl med läsförståelsen men samspelet med andra faktorer och språkliga kompetenser gör att de med högre utbildningsbakgrund lyckas bättre än de med lägre utbildningsbakgrund.

I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de fårsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte ärdelaktiga i skolans språkliga gemenskap. För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering tillskriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk,modersmålsundervisning samt förskoleklassen. Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårighetermed sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologisktmedvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen. Däremot identifierade jag inte de elever som hade ett mycketbegränsat ordförråd. Detta framgick då elevernas ordförråd testades när de började i årskurs ett. Då en förutsättningför att vara delaktig i den språkliga gemenskapen är att eleven förstår ordens betydelse bör detta test genomföras såtidigt som möjligt då eleven börjar i förskoleklassen. Jag fann också att studiehandledning på modersmålet är ettviktigt stöd för många elever om de har ett begränsat ordförråd i undervisningsspråket.

I samhället kommer vi ofta i kontakt med tvåspråkighet, så även på logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svårt att genomföra språkbedömningar på barn med flera modersmål eller annat modersmål än svenska. Syftet med uppsatsen var att översätta benämningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan använda det för att testa aktivt ordförråd. Passivt ordförråd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS. Frågeställningarna var: Hur skiljer sig de två ordförråden hos simultant tvåspråkiga barn från ordförrådet hos enspråkiga barn? Hur skiljer sig det svenska ordförrådet från det arabiska ordförrådet inom gruppen tvåspråkiga barn? Hur ser sambandet mellan fonologiskt och semantiskt ordflöde och ordförråd ut? De tvåspråkiga barnen hade lägre resultat på arabiska än vad de enspråkiga barnen hade på svenska, både vad gäller förståelse och produktion. På svenska presterade de tvåspråkiga barnen praktiskt taget lika högt som de enspråkiga, de var alltså bättre på svenska än på arabiska. Det fanns en stor skillnad mellan grupperna på delen fonologi svenska, där de tvåspråkiga barnen fick signifikant högre resultat än de enspråkiga barnen.

Syftet med min studie är att undersöka läsförståelsens utrymme i lärarens/ specialpedagogens läsundervisning. Läsförståelse är en del i elevens läs- och skrivutveckling och är även en möjlighet för eleven att påverka sitt lärande både i och utanför skolan.   Metoden som har använts är kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lärare och två specialpedagoger på två F – 6 skolor och en specialpedagog på en 7 – 9 skola. Skolorna är belägna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av läsförståelse har också bidragit till studien.   Resultatet visar att utrymmet för läsförståelseundervisning är stort i läsundervisningen, men specialpedagogens/lärarens kompetens i läs- och skrivutveckling inverkar på hur väl detta utrymme tas till vara.