• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 194
  • 6
  • Tagged with
  • 200
  • 60
  • 50
  • 49
  • 48
  • 45
  • 37
  • 36
  • 32
  • 30
  • 28
  • 27
  • 25
  • 25
  • 25
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Tillägnande av ordförråd hos sent anlända elever i nationella gymnasiekurser / Vocabulary acquisition and the second language learner

Alf, Kerstin, starck, erik January 2010 (has links)
Abstract It is unclear how L2 students acquire vocabulary – how is it taught – or wheather it can even be taught. In an SSL (Swedish as second language) program for young adults the ambition has been to integrate the L2 students’ into the national high school (gymnasium) courses as quickly as possible, in order to meet the students’ demands for subject education and to challenge them on an appropriate knowledge level. Teachers noticed quite early that the course – integrated L2 students seemed to have a deeper understanding of words and an easier flow in their speech. The study was conducted to map and learn more about the differences in vocabulary with L2 students who were integrated in the national L1 programs in several subjects and L2 students who have chosen to focus, in an isolated group, on SSL only. How does the students’ vocabulary evolve in relation to time? The study is based on the vocabulary knowledge scale as the methodological tool and Stephen Krashen’s monitor model as the theoretical practice, and in particular the input hypothesis and the hypothesis of acquisition and learning in combination with Pauline Gibbons’s methodologies in scaffolding. In the study the test results of eight SSL students are compared; four of the students have chosen to integrate with the L1 classes and four of them have chosen not to integrate with the L1 students. We will show that students that participate in national “high school” courses on the same premises as the L1 students will, through exposure to vocabulary in text books, lectures and post scaffolding, learn their vocabulary at a faster and higher rate than students who focus on the structural functions and, often non-contextual, vocabulary training alone.
42

Träning av lexikal förmåga hos ett svensk-arabisktalande förskolebarn : Utredning och intensiv intervention av det svenska ordförrådet

Neffati, Hammadi, Höglund, Emelie January 2014 (has links)
Sweden has a growing proportion of children living in a multilingual environment. It is thus highly important that caretakers as well as professionals who meet these children have knowledge of multilingualism and its impact on language development. Also, an increase of referrals of multilingual children with suspected language impairment to speech and language pathology clinics is seen. The objective of this study was to investigate the linguistic ability in both Swedish and Arabic in a four year old child with suspected language impairment. A further aim was to implement an intensive intervention and evaluate the efficacy of it. Language testing in both languages showed that the boy’s greatest need was in the lexical domain. Thus, the intervention focused on strengthening the vocabulary within a limited number of categories. The study was performed with a single-subject design with multiple baseline assessments before intervention and efficacy measurement after the intervention. These were made with the Peabody Picture Vocabulary Test-III and the Boston Naming Test and both in Arabic and Swedish. The intervention was made in Swedish. After the intervention a significant increase in both passive and active Swedish vocabulary was seen. No transfer effect to the non-trained language was noted. / I det svenska samhället lever en växande andel barn i en flerspråkig miljö. Det är därför av stor vikt att så väl vårdnadshavare som alla professioner som möter dessa barn har kunskap om flerspråkighet och dess påverkan på barnets språkutveckling. Det har skett en ökning av remissinflödet av flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning till logopedmottagningarna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den språkliga förmågan avseende såväl arabiska som svenska hos ett flerspråkigt fyraårigt barn med misstänkt språkstörning samt genomföra och värdera effekten av en intensiv intervention på svenska. En språklig testning visade att pojkens största svårigheter var i den lexikala domänen varför interventionen inriktades på att stärka ordförrådet. Studien utfördes enligt single-subject design med multipla baslinjemätningar före intervention och effektmätning efter interventionen. Baslinjemätningar och effektmätning skedde med Peabody Picture Vocabulary Test-III och Boston Naming Test och genomfördes på barnets både språk. Efter interventionen visade sig att såväl passivt som aktivt svenskt ordförråd har ökat signifikant. Det aktiva ordförrådet utvecklades i högre utsträckning än det passiva. Ingen signifikant skillnad mellan resultat före och efter intervention avseende arabiskan noterades. Ingen överföringseffekt till det icke tränade språket kunde således noteras.
43

Att främja ett ökat ordförråd : En kvalitativ studie kring speciallärares undervisning i årskurs 1 och 2 / How to support vocabulary growth : A quality study about practice of special education teachers during school year 1 and 2.

Persson, Maria January 2014 (has links)
Syftet med studien är att undersöka några speciallärares målsättningar och verksamhet vad det gäller språkutvecklande arbete och ordförrådsutveckling i årskurs 1 och 2. Den teoretiska utgångspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallärare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En kvalitativ tematisk analys användes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit är Ord i text och Muntligt arbete. Studien har visat att undervisningen gestaltar sig på en mängd olika sätt. Speciallärarna framhåller att ordförrådet främjas genom arbete med texter och genom muntligt arbete. Arbetet runt texter präglas mycket av arbete kring olika lässtrategier, men även vilka slags texter eleverna möter. Den muntliga undervisningen handlar om samtal och diskussioner, bildstöd, att lära sig ords betydelser, att lära sig om ords delar, vikten av repetition samt vilka ord som väljs ut för undervisningen. I studien var kopplingar till teorier om ordförrådsutveckling synliga. Ett par exempel är att reciprocal teaching, en modell för träning av läsförståelsestrategier, användes samt att speciallärarna framhöll att eleverna själva behöver använda språket för att utveckla sitt ordförråd. Det förekom också att kopplingen till teorin inte var lika synlig. Några exempel är förekomsten av ytliga förklaringar av ord och att få av de ord som valdes ut för undervisning var generellt användbara ord.
44

Barns ordförrådsutveckling : -en litteraturstudie om faktorer som påverkar barns ordförråd / Children´s vocabulary development : A literature study about factors that influence children´s vocabulary

Gårdman, Susanne, Blom, Carina January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa faktorer som påverkar barns ordförråd. För att barn ska kunna tillgodogöra sig undervisning i klassrummet är det viktigt att de har ett basordförråd som byggs ut under skoltiden. I läroplanen nämns begreppsbildning i nästan alla ämnen och därför är det av stor vikt att lärarna är medvetna om vilka faktorer som påverkar ordförrådet för att möjliggöra att barns ordförråd fortsätter att utvecklas. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga undersökningar som främst hittats genom manuell sökning i referenslistor. De artiklar som använts i studien var peer review granskade. Analysen av undersökningarna resulterade i fyra huvudfaktorer som kan påverka barns ordförrådsutveckling, dessa faktorer är samtal, högläsning, tyst läsning och socioekonomisk status. Basordförrådets storlek påverkas främst av hur vårdnadshavare samtalar med barn och det antal ord som barn möter under sitt första levnadsår. Genom högläsning får barn möta många nya ord vilket har visat sig ha en positiv effekt på samtliga barns ordförrådsutveckling. Den tysta läsningen gynnar bara de som redan har ett rikt ordförråd och flyt i sin läsning. Flera av forskarna finner att det finns ett samband mellan barnens ordförrådsutveckling och den socioekonomiska statusen de växer upp i. Vår avslutande reflektion av studiens resultat belyser vikten av att lärare tar del av vad forskningen visar angående samtalet och högläsningens betydelse för ordförrådets utveckling. Speciellt viktigt är det att lärare kompenserar ordförrådet för de barn som växt upp i språkligt fattiga miljöer. För att dessa barn ska få samma förutsättningar att utveckla sitt ordförråd som barn som växer upp i en språkligt rik miljö får, behöver lärare vara medvetna om vilka faktorer som påverkar barns ordförråd. Ett rikt ordförråd ger barn förutsättningar att lyckas i skolan och fungera i ett demokratiskt samhälle.
45

Ni måste lära er ord. : En studie av ordövningar i aktuella läroböcker i svenska

Asplund, Ida January 2018 (has links)
The aim of this study is to examine how vocabulary instruction is treated in three different educational materials for the subject of Swedish aimed for the first year of upper secondary school. The guiding research questions are: What kind of vocabulary is selected for instruction? and How are the vocabulary exercises designed? In order to answer the first question, the vocabulary is compared to a corpus of press texts. The analysis shows that the three educational materials differ vastly when it comes to the vocabulary selected: while the books aimed for vocational education focus on words pertaining to political participation and work life, the book aimed for programs preparing for ensuing studies contains low-frequency, sometimes slightly archaic words of marked stylistic value. For the second question, the exercises are classified according to Bloom’s taxonomy of educational objectives. The majority of all exercises in all three books correspond to the category of remembering factual knowledge, which is the least cognitively complex and demanding category of the taxonomy.
46

Elevers språkutveckling genom lärares högläsning : En intervjustudie om lärares högläsning

Hedene, Ida January 2017 (has links)
Syftet med denna intervjustudie var att ta reda på hur högläsning används för att främja elevers språkutveckling. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Hur beskriver lärarna arbetet med högläsning? Vilka arbetssätt anser lärarna är mest effektivt för elevers språkutveckling genom högläsning? Genom kvalitativ intervjumetod intervjuades fem F-3 -lärare på en skola i Mellansverige. Resultatet visade på att lärarna använde högläsning i stor utsträckning och de vanligaste arbetssätten var boksamtal och att stanna upp vid, för eleven, obekanta ord för att förklara dessa. Den forskning som ligger till grund för denna undersökning talar för att arbetssätten kring högläsning är nog så viktigt som läsningen i sig. Samtal innan, under och efter läsningen är enligt forskningen viktig för att eleverna ska förvärva de tänkta kunskaperna. / <p>Svenska</p>
47

Första- och andraspråkselevers ordförråd : En undersökning av elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk, åk 6, år 2013

Uggla, Maria January 2017 (has links)
Ett brett och djupt ordförråd är en av de absolut viktigaste komponenterna för att kunna förstå och prestera i alla skolans ämnen. Andraspråkselever kan dock börja den svenska skolan utan ett basordförråd på cirka 8000 ord och skall lära in det samtidigt som de skall lära in de 3000 nya ord per år som förstaspråkselever lär sig. Dessa omständigheter låg till grund för valet av att undersöka första- och andraspråkselevers ordförråd i sitt skrivande. Studien undersöker också om det finns skillnader i elevers ordförråd i förhållande till vilket betyg elevtexterna erhållit. Tidigare forskning (Hultman &amp; Westman, 1977: Nordenfors, 2011) visar att elever med högre betyg har ett bredare ordförråd samt att andraspråkselever använder mer talspråk i skrift, än vad förstaspråkselever gör. Studien grundar sig i funktionell grammatik vilket innebär att texterna analyserats med kontexten i fokus i den bemärkelsen att betydelsen och funktionen av elevernas ordförråd för texten som helhet analyserats. 40 elevtexter från årskurs 6 från den beskrivande/förklarande delen på det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk 2013 undersöks via en kvantitativ och kvalitativ textanalys. I studien undersöktes de kvantitativa måtten ordmängd, ordlängd och ordvariationsindex samt användningen av substantiv och pronomen, abstrakta och konkreta substantiv samt vilka ämnesord som eleverna använder. Resultatet visade skillnader mellan första- och andraspråkselevers ordförråd, främst att andraspråkselever inte hade lika stor variation i ordförrådet samt att de använde mindre ämnesord jämfört med förstaspråkseleverna. De största skillnaderna i elevernas ordförråd syntes dock mellan de undersökta betygsgrupperna, obereonde av svenska som första- eller andraspråk. Elevtexterna med högre betyg hade de generellt högsta värdena i måtten ordmängd och ordlängd, de använde fler ämnesord, fler abstrakta substantiv, samt använde fler substantiv än pronomen jämfört med vad elever med lägre betyg gjorde. Resultatet visar att elever med lägre betyg och elever med svenska som andraspråk använder talspråk i större utsträckning i sitt skrivande.
48

Interaktiv högläsning och dess möjligheter / The possibilities of interactive read aloud

Egvärn, Julia, Antic, Neda January 2021 (has links)
Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Frågeställningen som ska besvaras är; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?Inledningsvis presenteras den relation vår kunskapsöversikt och syfte har till styrdokumenten samt internationella kunskapsmätningar. Vi har redogjort för hur vi gjort sökningar för att hitta det urval av artiklar som utgjort en grund för att besvara vår frågeställning. Vidare presenteras resultatet av de artiklar som valts ut med fokus på syfte och frågeställning. En diskussion förs kring resultatet och en slutsats om att interaktiv högläsning skapar ett brett ordförråd, god läsförståelse och läsintresse dras. Dessa är faktorer som är viktiga i processen av att lära sig läsa. Interaktiv högläsning visade sig även skapa goda möjligheter för barns akademiska framgång.
49

Det finns alltid tid om man väljer att prioritera : En studie om förskollärares syn på användandet av högläsning i förskolan

Lundberg, Hanna, Selmeryd, Sofie January 2019 (has links)
Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare ser på användandet av högläsning i förskolan. För oss har denna studie varit betydelsefull att göra då det enligt vår uppfattning behövs mer kunskap om högläsning och varför det är viktigt. Högläsning känns angeläget då även den nya reviderade läroplanen för förskolan nämner högläsning som ett av läroplansmålen. I studien har vi använt oss av tio förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar i vår studie som är: Vad har förskollärare för syn på användandet av högläsning med yngre barn? Vad har förskollärare för syn på användandet av högläsning med äldre barn? Finns det skillnader på synen av användandet av högläsning beroende på barnens ålder? Vi har i vår studie valt att utgå från det fenomenografiska perspektivet då vårt intresse var att undersöka förskollärares syn på användandet av högläsning. Utifrån vårt resultat av våra kvalitativa intervjuer har det visat sig att synen på högläsning skiljer sig i arbetet med de yngre och de äldre barnen. Med de yngsta barnen (1-2 år) beskrivs arbetet med högläsning främst som spontan medan de förskollärare som arbetar med de äldsta (5 år) barnen främst talar om högläsning som en planerad aktivitet. Ett annat resultat vår studie visar är att fokus från förskollärarna enbart hamnade på de yngsta samt på de äldsta barnen. Vår analys av studien var att barnen i mellanåldern (3-4 år) hamnar i skymundan och inte får samma möjlighet till språkutveckling genom högläsning i lika hög utsträckning som de yngsta och äldsta barnen.
50

Ordförrådsundervisning för elever med svenska som andraspråk. En intervjustudie med lärare i årskurs F-3 som arbetar med andraspråkselevers ordförrådsförrådsutveckling

Kristiansson, Anna, Strandberg, Daniella January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och diskutera hur lärare i årskurs F-3 beskriver sitt arbete med andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Genom åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare sammanställdes ett material som studerades genom en tematisk analys. Där framkom sex gemensamma aspekter som var utmärkande för ordförrådsundervisningen för andraspråkselever. Studien fann att lärare; lär ut ordförståelse/användning medvetet, skapar en motiverande lärmiljö, använder modersmålet som en läranderesurs, undervisar i ordinlärningsstrategier, hjälper eleverna att bygga semantiska nätverk samt ökar möjligheterna för diskussion och skrivande. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen är att alla lärare i studien stöttar andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Lärarna i studien har ett större fokus på att utveckla det receptiva ordförrådet än det produktiva ordförrådet. De flesta av lärarna visar ett begynnande additivt synsätt på tvåspråkig undervisning. Slutligen beskriver några lärare att de förenklar innehållet medan andra beskriver att de har höga förväntningar på andraspråkseleverna för att stötta deras ordförrådsutveckling.

Page generated in 0.1381 seconds