The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation. / Syftet med denna litteraturstudie är att undesöka vilka psykosociala problem som förekommer bland patienter med kronisk hjärtsvikt, samt vilka behov av patientundervisning kring egenvård som existerar inom denna grupp. Metoden är en litteraturstudie. Resultatet identifierar psykosociala problem som uppkommer i hjärtsviktspatienters dagliga liv och hur dessa påverkar deras livssituation.

I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts. Resultatet identifierar tre kategorier av upplevelser av empowermentbaserad patientundervisning: ”Det nya rollförhållandet”, ”Upplevelsen av utbildning” och ”Behovet av resurser”. Slutsats: Empowermentbaserad patientundervisning är ett tveeggat svärd med både svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan och patienten i vårdmötet. / In Sweden it is estimated that about 4 percent of the population have diabetes. The National Board of Health and Welfare recommends empowerment-based patient education in the treatment of diabetes type 2. The aim of this study was to describe the nurse's and the patient's experience of empowerment-based patient education to patients with diabetes type 2. The method is a literature review based on 10 scientific articles. Dorothea Orem’s general self-care theory was used as a theoretical framework. The result identifies three categories of experiences of empowerment-based patient education: "The new role of the relationship," "The experience of education" and "The need for resources". Conclusion: Empowerment-based patient education is a double-edged sword with both difficulties and opportunities for both nurses and patients in the care meeting.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård har målet att lindra lidandet och främja sista tiden i livets slutskede för patienter. Sjuksköterskor har en ledande roll och ansvar över vården. Sjuksköterskor ska även utgå från ett etiskt och personcentrerat förhållningssätt. En central del av palliativ vård är närståendes perspektiv, erfarenhet, roll och behov av stöd. Syfte: Syftet är att belysa närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: Metoden utgick från en allmän litteratur enligt Friberg (2017) där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre teman om närståendes erfarenhet av palliativ vård, stöd och relationen till sjuksköterskorna. Det var ett stort ansvar och en roll som var mer krävande än vad närstående förstod till en början, en roll som informell vårdgivare. Sjuksköterskors roll innefattade ett stort ansvarsområde och vilket kunde vara komplext för att bidra med det stöd som behövdes till närstående. Slutsats: Närstående var i behov av stöd och ett förtroende för sjuksköterskorna. Sjuksköterskornas kompetens och erfarenhet var en stödjepelare för patient och närstående, det bidrog till en trygg vårdmiljö och samarbete under vårdförloppet. Det gav en trygg vårdrelation och skapade ett lugn för både patient och närstående i livets slutskede.

Bakgrund KOL är en global folksjukdom, och patienterna tillhör en patientgrupp som är frekvent inom hälso- och sjukvården. Dyspné, ångest och/eller depression tillhör de mest frekventa symtomen på KOL och kan ha en påverkan på livskvalitén. Då sjukdomen är kronisk innebär det att vårdfokus ligger i att underlätta symtom och förebygga snabb progression. En av de mer vanliga omvårdnadsåtgärderna vid KOL är fysisk aktivitet. Då detta är en egenvårdsåtgärd ställer det både vissa krav på patienten men även på sjuksköterskans förmåga att främja dessa åtaganden och vara behjälplig patienten med sin expertis. Syfte Syftet var att belysa sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalité hos patienter med KOL.​ Metod En systematisk litteraturöversikt baserad på resultatet av 10 artiklar med kvantitativ metod, vars innehåll analyserades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat jämfördes och resulterade i tre övergripande teman för vilket resultatet baserades på. Resultat I resultatet framkom tre utmärkande huvudteman gällande fysisk aktivitet och dess samband med livskvalitén hos personer med KOL. Dessa tre belyste olika träningsformers påverkan på livskvalitén, träningsintensiteten betydelse för livskvalitén och dem positiva bieffekterna som träningen innebar och deras samband med en högre livskvalité. Slutsats Slutsatsen av litteraturöversikten visar att fysisk aktivitet hade ett positivt samband med livskvalitet hos KOL-patienter. Sambandet är oberoende av intensitet och träningsmetod. Främjande av fysisk aktivitet kan förbättra inte bara livskvaliteten, utan även andra KOL-relaterade symtom som depression, ångest och dyspné. KOL anses fortfarande som en lågstatussjukdom och patienterna upplever stigmatisering och skam. Detta talar för att kontinuerliga utbildningar för sjuksköterskor och vårdpersonal är avgörande för att kunna erbjuda personcentrerad vård och stödja patienterna mot en mer aktiv livsstil, vilket kan mildra negativa konsekvenser i patienternas vardag. / Background COPD is a global public health issue, and the patients belong to a group that frequently seeks healthcare services. Dyspnea, anxiety, and/or depression are among the most common symptoms of COPD and can impact the quality of life. As the disease is chronic, the focus of care is on alleviating symptoms and preventing rapid progression. One of the more common nursing interventions for COPD is physical activity. As this is a self-care measure, it places certain demands on the patient as well as on the nurse's ability to promote these commitments and assist the patient with their expertise. Aim The aim of this study was to illustrate the relationship between excersise and quality of life in patients living with COPD. Method A systematic literature review based on the findings of 10 articles using a quantitative approach, whose content was analyzed and quality-reviewed. The results of the articles were compared, resulting in three overarching themes upon which the findings were based. Results In the results, three distinctive main themes emerged, regarding physical activity and its correlation with the quality of life in individuals with COPD. These three highlighted the impact of different forms of exercise on the quality of life, the significance of exercise intensity for the quality of life, and the positive side effects that exercise entailed and their connection to higher quality of life. Conclusions The conclusion of the literature review indicates that physical activity has a positive correlation with the quality of life in COPD patients. This association is independent of intensity and training method. The study emphasizes that promoting physical activity can improve not only the quality of life, but also other COPD-related symptoms such as depression, anxiety, and dyspnea. COPD is still considered a low-status disease, and patients experience stigma and shame. This emphasizes the need for continuous education for nurses and healthcare professionals to provide person-centered care and support patients toward a more active lifestyle, which can alleviate negative consequences in their daily lives.

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt beskrivs vara ett globalt hälsoproblem. Symtombilden är kronisk med både fysiska och psykiska symtom. Behandlingen är en kombination av farmakologisk behandling och egenvård. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar gjordes i databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier: olika dimensioner av symtom och deras påverkan på egenvård och möjlighet att utföra egenvård. Symtomen kan upplevas både fysiskt och psykosocialt. Kunskap och motivation var en förutsättning för följsamhet till egenvård. Kunskapen kring egenvård beskrivs vara bristfällig. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskan kan få större förståelse för patienters upplevelse av egenvård samt ett ansvar att förmedla kunskap. En god egenvård leder till förbättrad livskvalité och minskade återinläggningar. / Summary Title: A failing heart - Patients experiences of self-care in heart failure. Background: Heart failure is described as a global health problem. Heart failure is a chronic condition with both physical and mental symptoms. The treatment is a combination of pharmacological treatment and self-care. Aim: Describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was conducted. Searches were made in the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed, which resulted in 12 scientific articles that were analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: In the results of the literature review, two categories were founded: different dimensions of symptoms and their impact on self-care and the possibility of performing self-care. The symptoms can be experienced both physically and psychosocially. Knowledge and motivation were important for adherence to self-care. The knowledge about self-care is described as deficient. Conclusion: The literature review shows that the nurse can gain a greater understanding of patients' experience to self-care and a responsibility to impart knowledge. Good self-care leads to improved quality of life and reduced readmissions.

Bakgrund Till följd av psykisk ohälsa kan egenvårdsförmågan komma att brista. Egenvård definieras som individens förmåga att ta hand om sig själv, med eller utan stöd från hälso- och sjukvården. När egenvårdsbrister uppstår kan sjuksköterskan behöva stödja eller helt överta individens egenvård. Egenvård i form av fysisk aktivitet syftar till att undvika sjukdom och främja samt behålla hälsa. Det finns stark evidens för den fysiska aktivitetens positiva påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Trots detta finns det bristande rutiner för hur fysisk aktivitet ska rekommenderas från hälso- och sjukvårdens sida. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters erfarenheter av att utföra egenvård i form av fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa. Metod Denna litteraturöversikt har en icke-systematisk design. De 16 artiklarna som ligger till grund för denna litteraturöversikt är hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Deltagarna i de olika studierna är från 16 år och uppåt. Artiklarna är skrivna på engelska och publicerade mellan 2013 och 2023. Litteraturöversikten bygger på en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet redovisades i tre huvudkategorier med varsina två underkategorier. De primära fynden påvisar att det finns interna såväl som externa motiverande faktorer och barriärer som påverkar engagemanget. Det framkom att självstigma samt bristande stöd utgör begränsande faktorer för utövandet av fysisk aktivitet. Individens behov av att sätta upp mål och skapa en allians till den som utgör ett stöd i detta, visade sig vara av stor vikt för vidmakthållandet. Slutsats Patienter med psykisk ohälsa har en vilja att utföra livsstilsförändringar och utöva fysisk aktivitet. Till följd av patienternas egenvårdsbrister utgör sjuksköterskan en viktig länk för att stödja patienten i sin egenvård. Genom att motivera patienter till att utöva egenvård i form av fysisk aktivitet kan ett lidande minskas och livskvaliteten ökas. / Background  As a result of mental illness, the self-care ability might fail. Self-care is defined as the individual's ability to take care of oneself, with or without support from the healthcare system. When self-care deficiencies arise, the nurse may need to support or completely take over the individual's self-care. Self-care as physical activity aims to avoid illness and promote and maintain health. There is strong evidence for the positive impact of physical activity on physical and mental health. Despite this, there is a lack of routines for how physical activity is recommended by the healthcare system. Aim  The aim of this literature review was to describe patients' experiences of performing selfcare in the form of physical activity in the case of mental illness. Method  This literature review has a non-systematic design and is based on an integrated data analysis that includes qualitative and quantitative approaches. The 16 articles were identified from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The English articles were published between 2013 and 2023 with participants aged from 16 and up. Results  The results were reported in three main categories with two subcategories each. The primary findings demonstrate that there are internal and external motivating factors and barriers that influence engagement. It emerged that self-stigma and lack of support are limiting factors for the practice of physical activity. The individuals need to set goals and create an alliance with their supporter which proved to be important for the continuation. Conclusions  Patients with mental illness have a desire to make lifestyle changes and engage in physical activity. As a result of patients' self-care deficiencies, the nurse is an important link to support the patient's self-care. By motivating patients to exercise self-care as physical activity, suffering can be reduced and the quality of life increased.