Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur organisationskultur och nationell kultur påverkar ledare i det multinationella företaget Sector Alarm, och vidare hur dessa faktorer påverkar ledare vid implementering av organisationsvärderingar. Genom semistrukturerade intervjuer med ledare från Sverige, Norge och Finland analyseras och jämförs nationella kulturella profiler utifrån Hofstede (1994) och GLOBE-studien (House et al., 2004). Studien undersöker även hur företagets organisationskultur upplevs och organisationsvärderingarna används vid implementering utifrån Schein (2010). För en djupare förståelse för organisationskulturen och dess påverkan på ledare intervjuas även fyra HR- ansvariga. Resultatet visar att Sector Alarm har en stark organisationskultur vilket skapar förväntningar på ledarna som måste anpassa sin nationella kultur efter den. Trots viss flexibilitet i beslut följs organisationskulturen vid implementering av organisationsvärderingarna. Samtidigt är ledarna rekryterade för att passa in i företaget, och därmed indikerar resultatet på att organisationskulturen har en större påverkan på ledare och vid implementering av organisationsvärderingar.

Im Zuge der Veränderungen im Hochschulbereich wird die Akquisition von Drittmitteln für Universitäten und Universitätsinstitute immer wichtiger, wobei zunehmend auf eine mögliche Kooperation mit privatwirtschaftlichen Unternehmen im Rahmen von Sponsoringverträgen verwiesen wird. Die vorliegende Studie stellt eine detaillierte Auseinandersetzung mit den Sponsoringstrategien von ausgewählten Wiener Unternehmen mit dem Fokus Wissenschafts-Sponsoring dar und bezieht insbesondere die Frage nach dem Potenzial gender-bezogener Sponsoringprojekte mit ein. In der Auseinandersetzung mit Sponsoring wurden im Rahmen des Projekts zwei Ebenen sowohl theoretisch als auch empirisch behandelt. Erstens wurden die Grundlagen und Rahmenbedingungen der unterschiedlichen Sponsoringarten dargestellt und es wurde untersucht, welche konkreten Beweggründe und Operationalisierungsmechanismen beim Sponsoring von Unternehmensseite vorhanden sind. Die zweite Ebene beschäftigt sich mit den Bedingungen des Sponsoring im Wissenschaftsbereich aus der Sicht von Unternehmen und von wissenschaftlichen Institutionen, wobei das Wissenschafts-Sponsoring in die anderen Sponsoringbereiche eingebettet und anschließend einer vertiefenden Analyse unterzogen wurde. Zu diesem Zweck wurden auf dem Wege einer quantitativen Telefonbefragung und daran anknüpfenden, semi-strukturierten ExpertInneninterviews die Vorraussetzungen, unter denen privatwirtschaftliche Unternehmen Wissenschafts- Sponsoring betreiben, umfassend untersucht. Als konkretes Fallbeispiel wurden die Möglichkeiten und Bedingungen des Zustandekommens von Sponsoringkooperationen in der Gender-Forschung analysiert und der Einsatz des Wissenschafts-Sponsoring für die Co-Finanzierung dieses Forschungs - und Bildungsbereichs diskutiert. / Series: Working Papers / Abteilung Gender and Diversity in Organizations

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur kommunikationsprocesser mellan medarbetare kan bidra till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturer. Syftet har brutits ner till fyra frågeställningar: • Vilka uppfattningar har medarbetarna om organisationskulturen? • På vilket sätt upplever medarbetarna de informella rollerna i arbetsgruppen? • Vilka socialiseringsfaser kan identifieras i arbetsgruppen? • Vilka kommunikativa rutiner under socialiseringsprocessen kan identifieras inom arbetsgruppen? Uppsatsen innehåller en fallstudie av ett industriföretag och har analyserats med ansats från teorier som berör organisationskultur, socialisering, informella roller och de kommunikativa rutinerna under socialisering. Samtliga teorier har kommunikation som utgångspunkt. Ansatsen till uppsatsen är deduktiv vilket innebär att den teoretiska referensramen kommer jämföras med den insamlade empirin. Metoden som undersökningen ansluter sig till är kvalitativa samtalsintervjuer. Två arbetsgrupper som ingår i samma skiftlag har intervjuats, det ena arbetslaget består av tre medarbetare och det andra består av fyra. Det transkriberade materialet analyserades genom meningskodning, meningskoncentrering och meningstolkning. Resultatet och analysen är indelade i fyra teman; organisationskultur, informella roller, socialisering och kommunikationsprocesser. Resultatet pekar på att organisationskulturen är väldigt stark och att medarbetarna upplever arbetsgruppen som väldigt positiv. De har en stark samhörighet och en god samanhållning. Det finns tydliga informella roller i organisationen och de flesta upplever rollerna som positiva. Resultatet pekar på att en av respondenterna känner en viss missnöjdhet med sin roll då den innebär att hen ska ta mer ansvar trotts att alla i arbetsgruppen får lika lön och uppmärksamhet. Samtliga socialiseringsfaser kan identifieras inom gruppen, dock är vissa mer tydliga än andra. De kommunikativa processerna som ingår i den teoretiska referensramen går också att identifiera. Resultatet pekar på att kommunikation bidrar till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturen. Genom vidare forskning finns det möjlighet att ta fram strukturer och tydligare processer över informell kommunikation som påverkar organisationskulturen vilket i sin tur påverkar företaget. Nyckelord: organisationskultur, socialisering, informell kommunikation, informella roller

Organisationer förändras kontinuerligt och tack vare den snabba utvecklingen inom IT finns nu fler förändringsmöjligheter. Umeå kommun har nyligen infört ett IT-system för att beställa vikarier som heter Time Care Pool. Informanterna har i denna kvalitativa studie beskrivit sina upplevelser av implementeringen och användningen av IT-systemet. De har beskrivit att implementeringen präglats av otillräcklig information och bristfällig kommunikation. Trots detta ställer sig en del informanter positiva till att använda IT-systemet. De har löst de problem som det nya arbetssättet medfört och anpassat verksamheten efter detta. Andra upplever IT-systemet som missanpassat till arbetet och uppskattar inte att behöva använda datorer istället för personlig kontakt via telefon. Studien har visat att den kultur och attityd som finns på arbetsplatsen har verkat för eller emot förändringen. De som genom engagemang aktivt arbetat för att kunna använda IT-systemet har i högre grad ställt sig positiva till implementeringen.

Syftet med denna studie var att utreda vad studenter på Civilingenjörsprogrammet i interaktion och design på Umeå universitet söker efter hos framtida arbetsgivare. Detta för att kunna synliggöra faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för företag som är i behov av deras kompetens. För att uppnå syftet skapades en enkät med 13 frågor som respondenterna fick skatta på en sexgradig skala där 1 motsvarade irrelevant och 6 motsvarade helt avgörande. Det lämnades utrymme för respondenterna att lyfta egna synpunkter som de ansåg vara viktiga att ta hänsyn till. Resultaten visade att samtliga aspekter ansågs som relativt viktiga för studenterna men att det ändå fanns vissa skillnader. De faktorer som skattades som mest väsentliga var ”att ha chefer som är ärliga, inspirerande, skyddande, aktiverande och respekterande”, ”att arbetsuppgifterna är intressanta” och ”du tycker att arbetsplatsen är rolig att jobba på”. De tre aspekter som skattades lägst var ”att arbetet belönas genom förmåner som t.ex. Friskvårdsbidrag”, ”att trivas med den rådande organisationskulturen” och ”att arbeta tillsammans med talangfulla personer”. Dessutom föreslog resultaten att kvinnor hade en tendens att i genomsnitt betrakta aspekterna som lyftes i enkäten som viktigare än vad män gjorde.

Studiens syfte var att undersöka språk, ledarskaps- och organisationskulturer samt kultur och värderingars betydelse för kommunikation och förståelse mellan arbetsplatser och invandrade praktikanter. I studien som var kvalitativ, gjordes semistrukturerade intervjuer med totalt sex respondenter, från två olika företag. Kommunikationen och förståelsen förbättrades av en gemensamt god språkförståelse och om praktikanterna hade tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter. Ledarskaps- och organisationskulturer utgjorde ett mindre hinder för förståelsen förutsatt att praktikanterna kom från liknande miljöer, däremot kan arbetsplatserna ha behövt tydliggöra olika roller mer för att öka praktikanterna förståelse ytterligare. Minst betydelse hade kultur och värderingar, förutsatt att båda arbetsplatserna och praktikanterna var motiverade till att följa de organisatoriska kulturerna och värderingarna. Organisatoriska värderingar kunde därför fylla ett pedagogiskt syfte för kommunikationen och förståelsen. Mer likvärdig språkförståelse, kompetens och värderingar verkade underlätta kommunikationen och förståelsen mellan arbetsplatserna och praktikanterna. / The purpose of the study was to examine the importance of language, leadership- and organisational culture, and culture and values for the communication and understanding between workplaces and immigrant interns. The qualitative study was based on semi- structured interviews with a total of six respondents from two different companies. The communication and understanding could be facilitated by a common understanding of a language, and if the interns have adequate competences for their tasks. Leadership- and organisational culture were smaller barriers for the understanding, provided that the interns came from similar environments. The least important factors were culture and values, in case of that both the workplaces and the interns were motivated to follow the common organisational values. The organisational values could thus fill a pedagogic purpose for improving the understanding. More common language skills, competences and values seamed to facilitate the communication and understanding between the workplaces and the interns.

Denna studie är en del i ett skolutvecklingsprojekt som syftar till att skapa ett hållbart lärande för lärarna på två fristående skolor i Skåne. För att nå ett hållbart lärande har vi gjort denna studie vars syfte är att undersöka hur lärarna själva resonerar kring sitt eget lärande och sin egen utveckling. 14 lärare deltog i undersökningen som genomförts med en fenomenologisk metodansats i semistrukturerade intervjuer. De intervjuade lärarna har fått resonera om sin utveckling och sitt lärande underrubrikerna 1) Motiv och drivkrafter för lärande 2) Miljö för lärande och 3) Organisationför lärande. Vår viktigaste slutsats är att lärarnas lärande och utveckling inte är ett mekaniskt arbete som per automatik blir framgångsrikt om man applicerar metoder och modeller för kollegialt lärande. Det är, precis som elevernas, starkt knutet till den egna personen och de specifika, individuella förutsättningarna. Andra slutsatser vihar kunnat dra är - Lärarnas utveckling och lärande bottnar i olika sorters drivkrafter där arbetsglädje i vardagen är en av de starkaste. - Den psykosociala arbetsmiljön är av stor vikt för att lärare ska kunna lära sigoch utvecklas. - Den mest betydelsefulla organisatoriska faktorn är att skapa både tid och plats för gemensamma stunder - både formella och informella.

Syfte: Fastighetsmäklaryrket är ett provisonsbaserat yrke tidigare forskning har påvisat att ledarskapet kan påverkat hur väl en försäljare presterar. Forskning kring fastighetsmäklares prestation utifrån ledarskapsstil avsaknads. Därför valde vi att undersöka om ledarskapsstil påverkar fastighetsmäklares prestation mätt i pengar. Syftet är att undersöka till vilken utsträckning det upplevda transaktionella- och transformativa ledarskapet används i fastighetsmäklarbranschen och till vilken grad detta påverkar fastighetsmäklares arbetsprestationer. Metod: Undersökningen använder sig av ett deduktivt angreppsätt där 7 hypoteser grundande på tidigare forskning ställs mot verkligheten. Undersökningen använder sig av en kvantitativ metodansats där en enkätundersökning skickades ut via email till cirka 1000 aktiva fastighetsmäklare i Stockholms län. Den insamlad data analyseras sedan i SPSS och korrelationsanalys och regressionsanalys. Den faktiska populationen för undersökningen är verksamma och aktiva fastighetsmäklare i Stockholms län. Resultat & slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att ledare använder sig av både transaktionellt och transformativt ledarskap. Det visar även på att det är bara det transformativa ledarskapet som har en viss påverkan på fastighetsmäklarens prestationer. Samt att specifika delar av respektive ledarstil är mer representerade än andra. Examensarbetets bidrag: Det bidrag som examensarbetet gett är dels en bekräftelse av vilken ledarstil som verksamma fastighetsmäklare uppfattar hos sin ledare. Samt vilka delar av dessa stilar som är mer dominanta och som påverkar prestationerna.

Försvarssamarbetet mellan småstaterna Sverige och Finland har i respektive land hög prioritet. Dess krigsavhållande ambition byggs upp av en gemensam vilja och en militär förmåga. Givet studier i militär kultur och interoperabilitet kommer såväl viljan som förmågan att påverkas av den militära kulturen i respektive land, vilket leder fram till syftet: att undersöka respektive lands militära kultur och hur likheter och skillnader påverkar det svensk-finska försvarssamarbetet och dess krigsavhållande ambition. Uppsatsen besvarar genom en fallstudie frågan:Hur påverkar militär kultur försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland? Utifrån teorier om organisationskultur och militär kultur analyseras empiri i huvudsak från fokusgrupps- och samtalsintervjuer med officerare från respektive land. Resultatet påvisar att det trots många likheter, finns skillnader i militär kultur, vilka kan påverka möjligheten till integrerat samarbete. Skillnaderna i militär kultur och syn på försvarssamarbetet kan förstås utifrån olikheter i grundläggande antaganden i respektive organisationskultur.

Tidigare forskning indikerar att organisationskultur är en viktig aspekt för organisatorisk framgång. Hur arbetet mot en gemensam organisationskultur i praktiken sker finns däremot motstridiga åsikter kring. Att sträva efter en väletablerad och stark organisationskultur kan försvåras av ett flertal aspekter, varav en decentraliserad organisationsstruktur är ett exempel. Syftet med undersökningen var att identifiera praktiska tillvägagångssätt för att stödja och förstärka en enhetlig organisationskultur i en verksamhet präglad av decentralisering. Undersökningen avsåg testa och vidareutveckla Scheins tolv mekanismer inom kulturskapande. En fallstudie genomfördes på Handelsbanken där affärsrådgivare, kontorschefer, rörelsechef, regionbankschef och delar av koncernledningen, inklusive personalchef, kreditchef och VD, intervjuats. Resultatet har visat att Handelsbankens tillvägagångssätt går att kategorisera in i Scheins modell för kulturskapande, men att beskrivningen av primära och sekundära faktorer inte överensstämmer med teorin. Istället utgör den decentraliserade strukturen en utgångspunkt för kulturen, där många övriga faktorer används i syfte att stödja decentraliseringen.