Hållbar utveckling är något som alltmer kommit att hamna på tapeten och som numera anses vara avgörande på många sätt. FNs Agenda 2030 fastställer ett antal hållbarhetsmål som rör ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter som samtliga medlemsländer uppmuntras att eftersträva. Gällande den sociala aspekten ligger jämställdhet mellan könen som ett delmål som regeringen arbetat fram en jämställdhetspolitik utefter, inom vilket bland annat kvinnors karriärmöjligheter står i fokus. Detta till trots råder det fortfarande idag en stor o-jämställdhet på arbetsmarknaden där kvinnor tenderar att halka efter i männens karriäravancemang. Tidigare forskning kring jämställdhet på arbetsplatsen påvisar komplexiteten inom området genom att belysa olika faktorer såsom kön, könsfördelning, tokenism, glastak och intersektionalitet som några exempel på bidragande faktorer som spelar roll för kvinnors karriärutveckling. Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar kvinnor upplever deras möjligheter till att göra karriär. Den teoretiska referensram som tagits fram som grund förstudien utgår från tidigare forskning och vetenskapliga artiklar, där teorin grundar sig i Edgar Scheins teori om organisationskultur. Med den teoretiska referensramen som grund genomfördes insamling av empiri genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor på ett It-företag. Studiens resultat visar att de anställda upplever att organisationskultur är något som bidrar till de värderingar som finns i en organisation, att kulturen styr hur personer väljer att förhålla sig till sin omgivning. I resultatet framgår det också att de anställda upplever att karriärmöjligheterna är goda och att alla oavsett kön har möjlighet att komma till tals. Vi kan också konstatera att företaget värdesätter vikten av kompetenta medarbetare, genom att erbjuda kontinuerlig kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Detta signalerar att företaget satsar mycket på att rekrytera kvinnor in till organisationen, vilket kan anses vara positivt ur ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv, inom vilket bland annat kvinnors karriärmöjligheter står i fokus. Denna studie kan bidra till att ge en ökad förståelse förhur kvinnors karriärmöjligheter inom mansdominerade branscher ser ut idag samt belysa de eventuella problem som fortfarande återfinns på många arbetsplatser, kopplat till organisationskulturen.

Det ställs idag större krav på studie- och yrkesvägledarna och deras kunskaper då det sker stora förändringar i vår omvärld, arbetsmarknad och utbildningsväsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhämtade från studie- och yrkesvägledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. Vårt syfte är också att undersöka vad som möjliggör och begränsar användandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frågor till vårt syfte; Vilka kunskaper från studie- och yrkesvägledarprogrammet använder vägledare sig framförallt av i yrkeslivet på grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begränsar och möjliggör användandet av kunskaper som studie- och yrkesvägledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvägledare sakna någon kunskap, som borde ingått i deras utbildning, i så fall vilken? De begrepp och teorier vi använt är Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll. Studien är gjord med en kvalitativ undersökningsmetod, sju intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar på att de kunskaper från utbildningen som de främst använder kommer från samtalsmetodik- och beteendevetenskapskurserna. Det som begränsar och möjliggör användandet av kunskaper är kulturen i organisationen, förväntningar på yrkesrollen samt personligheten hos studie- och yrkesvägledarna. Kunskaper som saknas från utbildningen är främst kunskaper om neuropsykiatriska funktionshinder, yrke- och utbildningsvägar samt kunskaper om vilka yrken som förutspås behövas mer av i framtiden.

The workload in the real estate agency industry is significantly higher for the individual estate agent than in many other professions. It is because of the workload that there is a greater spread of mental illness, in the form of stress, among active real estate agents. The purpose of this study is therefore to investigate the potential of teamwork. This was done by seeing if a higher degree of teamwork is a way to increase well-being by reducing stress, in a profession that requires a fast pace. The study is based on a qualitative research approach where eight interviews with real estate agents from different offices in Malmö were conducted. The common thing for the real estate agencies is that they have worked with teamwork in one way or another. The study shows that teamwork as a way of working was for the real estate agents about a culture in the workplace, where the right group dynamics create stronger relationships between colleagues. A close collaboration with colleagues promotes well-being at work, as real estate agents feel the need to belong to an office characterized by good chemistry between colleagues. It was found in the study that a focus on teamwork also increases the possibility of an exchange of knowledge which is beneficial for the individual real estate agent's success. Furthermore, the study concluded that teamwork belongs in the real estate industry, but that one aspect that needs to be considered is the design of salary models, as commission is an important performance enhancer for many who apply to the profession. Before teamwork can be implemented as a practical working relationship in real estate offices, the issue of commission sharing should be resolved.

Organisationskultur är idag väl omtalat och det finns flertalet olika exempel på forskning som behandlar ämnet. Diskussioner som är aktuella forskare emellan och som direkt blir av intresse är hur en  kulturförändring sker och vilken betydelse ledarskap har. Med denna kvalitativa studie valde vi därav att försöka öka förståelsen för hur kultur ter sig hos en organisation under pågående förändring. Organisationen vilken studien gjorts på är ursprungligen från Tyskland och verksam på internationell nivå. Denna uppsatsen tog sin utgångspunkt i Sverige och fokuserade på kontoret i Malmö. Vi fann en organisationskultur på ENERCON i Sverige och en organisationskultur på ENERCON i Tyskland där de grundläggande antaganden för kulturen skiljer sig åt. Vi identifierade kulturella olikheter vilket direkt gav en påverkan på kontoret i Malmö. Implementering och utveckling av förändringen har vidare skett på ett sådant sätt att det har funnits en genomgående osäkerhet hos medarbetarna både på nationell och internationell nivå.

Syftet med studien är att undersöka hur utbredd den psykiska ohälsan är bland vård-och omsorgspersonal på särskilda äldreboenden. Det är en kvalitativ fallstudie som specifikt undersöker vård och omsorgspersonals tankar, känslor, upplevelser om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Det är personalintensiva verksamheter som kan associeras till en organisationskultur med stress, krav och kontroll i ett kvinnodominerat lågstatusyrke. KASAM, Krav- Kontroll-Stödmodell beskrivs i uppsatsen och kan följaktligen tillämpas i vård och omsorgs arbetsmiljö. Resultatet från fallstudien visar att en majoritet från vårdpersonalen upplever psykisk ohälsa på arbetsplatsen och främsta faktorerna till psykisk ohälsa är stress och organisatoriska, sociala förändringar i arbetsmiljön.

Denna studie syftar till att utforska och förstå anställdas upplevelser av ett värderingsstyrt konsultbolag. Fokus ligger på värderingsstyrningens interaktion med organisationskultur och identitet. Genom ett teoretiskt ramverk inom områden som organisationskultur, värderingsstyrning, identitet, samt kontroll- och konformitetsteorier kartlägger studien faktorer som formar och driver den värderingsstyrda arbetsmiljön. Tidigare forskning om implementering av organisationskultur, värderingars roll och funktion i organisationen, samt processerna bakom värderingarnas uppkomst och implementering, vägleder analysen och tolkningen av insamlad data. Datainsamlingen skedde genom personliga intervjuer, vilka ger inblickar i de anställdas upplevelser av företagets styrmodell och kultur. Resultatet tyder på en tydligt definierad företagskultur som genomsyrar organisationens struktur och påverkar de anställdas handlingar och motivation. Denna tydliga kultur utgör en stabil grund för företagets värderingsstyrning, där företagets värderingar i stor utsträckning överensstämmer med respondenternas personliga värderingar och identitet. Studien visar att företaget som studerats skapar en känsla av samhörighet och samarbete, djupt rotad i företagets kultur och styrning. Resultatet indikerar att arbetsmiljön är högpresterande och ibland stressfull för de anställda, med starka känslor av lojalitet och plikt. En överensstämmelse mellan de anställdas och ledningens upplevelser framkommer, med vissa undantag, vilket antyder en effektiv socialiseringsprocess och homogen rekrytering. Studien pekar även på en mycket homogen personalstyrka, där respondenternas upplevelser pekar på bristande mångfald inom företaget, vilket upplevs strida mot en av företagets värderingar. Trots detta uttrycker respondenterna en övervägande positiv bild av företaget, dess kultur och styrmodell, vilket avspeglas i resultatet. Uppsatsen ger insikter i både fördelar och nackdelar med styrmodellen och den starka företagskulturen. Respondenterna betonar trivsel, familjär kultur, kreativitet och frihet som styrkor, medan de framhäver bristande tydlighet i styrningen och en kultur som genererar höga krav och stress som nackdelar. Slutligen strävar denna uppsats inte bara efter att belysa värderingsstyrningen på det studerade företaget, utan också att öppna upp för vidare forskning inom området värderingsstyrning och organisationskultur.

This study is about a mapping of the Swedish Defense Staff's focus area for information gathering regarding the Soviet military capability, based on their military build-up in Estonia during the fall of 1939 and the spring of 1940. Relevance for this study is found in the research gap identified in previous research and intends to be able to produce a deeper understanding of the defense staff's view of the military-strategic significance of the Soviet Union's military build-up. This study also deals with the defense staff's need for information gathering and how they attacked and handled challenges. The material in this study consists of archives from the Defense Staff's intelligence department where documents have been analyzed through a qualitative text analysis using hermeneutics as a basis. The theoretical standpoint is based on a cultural analysis of military organizations, that is operationalized using two theoretical concepts. One is future orientation which measures the extent to which a military engages in future-oriented actions such as planning and investing in the future. The second is uncertainty avoidance and measures the extent to which a military relies on rules and procedures to reduce the unpredictability of future events. The conclusions drawn in this study shows that regarding the Soviet military capability the focus was primarily on studying the establishment of Soviet bases in Estonia, in particular the location of the bases. Observations and assessments were also carried out regarding its military strategic importance, such as a more favorable naval strategic position for the Red Fleet where the possibility of operations to certain areas of the Baltic Sea, including Sweden, seemed likely. The conclusion can also be drawn that, of all things, the attachés' continued intelligence gathering was of great importance to the Defense Staff. The interpretation of the material suggests that the defense staff had a culture with a high future orientation, and overall, also a high uncertainty avoidance.

Att säkerställa att de anställda är tillfredsställda med arbetsplatsen är viktigt för framgången av en organisation och organisationskulturen är, enligt tidigare forskning, ett verktyg som kan främja arbetstillfredsställelse. Inga tidigare studier har dock påträffats, som studerar just vilka komponenter av organisationskulturen som är av störst betydelse för arbetstillfredsställelsen, vilket var syftet med denna studie. De kulturella komponenter som har studerats är organisationsberättelser, arbetsplatsens utformning, centraliserad och decentraliserad maktstruktur, platt och hierarkisk organisationsstruktur, belöningssystem samt informella sociala aktiviteter. Genom en kvalitativ forskningsmetod, bestående av semistrukturerade intervjuer, nåddes insikter gällande vilka komponenter som potentiellt är av störst betydelse för arbetstillfredsställelsen. Resultatet antydde att de informella sociala aktiviteterna samt en decentraliserad maktstruktur var av störst betydelse, följt av belöningssystemet. Genom de insikter som nåtts kring de kulturella komponenternas betydelse för arbetstillfredsställelsen, kan organisationer förhoppningsvis på ett effektivare sätt använda organisationskulturen som ett verktyg för att främja arbetstillfredsställelse bland sina anställda.

Problemformulering: Tidigare forskning har markerat organisationskulturens samverkan med anställdas motivation ur ett ledarperspektiv. Det finns däremot ett forskningsgap för studier som fokuserar på ett medarbetarperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hur organisationskulturen samverkar med hur medarbetare ser på sin motivation och därmed deras förmåga att nå optimal prestation. Teori: Detta avsnitt startade med tidigare forskning som definierar och beskriver motivation som begrepp, och fortsatte med en presentation av både klassiska och moderna motivationsteorier. Därefter följde sen beskrivning av begreppet organisationskultur och relevanta teorier sammankopplade med ledarskap och uppbyggnad av organisationskulturen. Avsnittet avslutades med att precisera sambandet mellan organisationskultur och motivation. Metod: Den valda metoden för denna studie är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anställda för att samla data. Empiri: De anställda uppfattar att deras motivation samverkar och fluktuerar beroende på hur de ser på företagets kultur. Den nuvarande organisationskulturen på företaget där de anställda arbetar uppfattas som negativ och de anställda såg en minskad motivation till att presterahögt till följd av det. De anställda har individuella behov som behöver tillfredsställas av ledarna för att kunna förbättra både motivation och organisationskultur. Slutsatser: Det finns ett signifikant samband mellan organisationskultur och medarbetares motivation. De anställda uppfattar att organisations kulturen inte möter deras behov, och därför har brist på motivation till sina arbetsuppgifter. Ledare spelar en avgörande roll i att arbeta löpande med organisationskulturen för att lyfta medarbetares motivation. Ledare behöver schemalägga socialaaktiviteter utanför arbetsplatsen regelbundet med samtliga medarbetare.

Syftet med studien är att kartlägga effekter av träning på arbetstid utifrån ett hälso- och lönsamhetsperspektiv. Syftet har vidare brutits ned i tre frågeställningar: [1] Hur påverkas organisationer av fysisk aktivitet under arbetstid? [2] Hur påverkas medarbetarna av fysisk aktivitet under arbetstid? [3] Vilka faktorer är viktiga vid implementering av fysisk aktivitet under arbetstid? Innan studien påbörjades genomfördes en förstudie för att skribenterna skulle kunna sätta sig in i ämnet och dess relevanta begrepp och modeller. Litteraturgenomgången i förstudien utgjorde senare grunden för det teoretiska ramverket som kom att hjälpa dra slutsatser utifrån empirin i fallstudien.  Analyserna gav resultat och svar på samtliga frågeställningar. Vad gäller företags lönsamhet visade det sig att lönsamheten inte behöver blir sämre av att införa en timmes träning i veckan. Det är däremot viktigt att tänka på schemaläggningen och individens behov vid implementeringen. För de anställda var effekterna från träning på arbetstid ofta positiva. Det kunde vara effekter i form av ökad arbetstillfredsställelse, mer energi och bättre humör.  Studien kan användas som en inspirationskälla för företag att våga satsa på sina anställda genom att påvisa de positiva effekter som kan genereras. Väljer företag att satsa på sina anställda i form av träning på arbetstid kan studien vidare ses som sen vägledning i vad som är viktigt att tänka på. / The purpose of the study is to map the effects of exercising during work hours from both a health and profitability perspective. This purpose is further broken down into three research questions: [1] How does physical activity during work hours affect organizations? [2] How do physical activity during work hours affect employees? [3] What factors are important in implementing physical activity during work hours? Before commencing the study, a preliminary study was conducted to familiarize the authors with the subject and its relevant concepts and models. The literature review in the preliminary study later formed the basis for the theoretical framework that helped draw conclusions based on the empirical data in the case study. After the data collection was completed, the empirical data was analyzed using the theoretical framework. The analyses resulted in three conclusions, one for each research question. Regarding the company's profitability, it was found that profitability may not decrease by introducing an hour of exercise per week. However, it is important to consider scheduling and individual needs during implementation. For employees, the effects of exercising during work hours were often positive, including increased job satisfaction, more energy, and better mood. The study can serve as an inspiration for companies to invest in their employees by demonstrating the positive effects that can be generated. If companies choose to invest in their employees through exercise during work hours, the study can further serve as guidance on what is important to consider.