Sammanfattning Syfte: Syftet med studien är att undersöka fenomenet organisationskultur och få en förståelse för hur värdefullt och betydelsefullt det är hos äldre (60-talister) respektive unga (90-talister) på deras arbetsplatser. Vidare vill vi undersöka om det finns några likheter och eller olikheter när det gäller 60-talisters och 90-talisters syn på fenomenet organisationskultur. Teori: Våra teoretiska utgångspunkter har begränsat fenomenet om organisations-kultur och breddat förståelsen. Främst med hjälp av Scheins (2010) redogörelse för organisationskulturens tre lager: grundläggande antaganden, normer och värderingar samt artefakter. Komplettering görs med hjälp av Alvesson (2015) samt flertalet vetenskapliga artiklar som skrivits inom ämnet. Gemensamt pekar samtliga teoretiker på att en uppdelning av fenomenet är nödvändigt samt att organisationskultur är väsentligt för att företag ska lyckas. I delen om generationer tas främst Jonkman (2011) samt Parment (2016) upp. De båda pekar på stora skillnader mellan de olika grupperna främst inom yrkeslivet. 60-talister menar de är mer plikttrogna och självständiga medan 90-talister ställer helt andra krav, de anses vara mer ansvarslösa och ombytliga. Metod: Studien är av kvalitativ art. Den har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med fem personer som tillhör generationen 60-talister samt fem personer som tillhör generationen 90-talister. Samtliga deltagare arbetar i dagsläget. Båda könen är representerade, så även olika branscher och sektorer på arbetsmarknaden.   Resultat: Det resultat som visade sig i studien är att det finns såväl likheter som skiljaktigheter i hur de tillfrågade 60-talisterna och 90-talisterna ser på och värderar fenomenet organisationskultur. Inom Scheins (2010) kulturlager har normer och värderingar och artefakter värderats högt hos samtliga respondenter men på olika sätt mellan generationerna. Medan grundläggande antaganden är en del som inte varit lika central.

Digitaliseringen påverkar samhällets alla områden och människor har fått högre krav på tillgänglighet. I många länder, Sverige inklusive, utvecklar regeringar strategier för att se till att landet hänger med i denna snabba utveckling. I Sverige har en digitaliseringskommission tillsats för att se till att offentliga tjänster ska digitaliseras. En offentlig tjänst är kollektivtrafiken. Just kollektivtrafiken nämner digitaliseringskommissionen tämligen lite, trots att det är en viktig samhällstjänst där digitaliseringen har påvisats ha många möjligheter. Digitaliseringen innebär en förändring för många organisationer. Ofta hamnar fokus på organisationskultur när förändringar kommer på tal. Denna rapport syftar till att undersöka förändringsbenägenhet för digitalisering hos en kollektivtrafiksförvaltning. Rapporten utgår från en fallstudie av kollektivtrafikförvaltningen UL för att se vilka utmaningar och möjligheter deras organisationskultur skapar för digitalisering. Fyra intervjuer med anställda från UL har genomförts. Resultatet från dessa analyseras och kopplas till Gerry Johnsons teoretiska modell “the cultural web”. Slutsatsen är att det är många strukturella svårigheter då det dels handlar om en myndighet som delvis finansieras av skattepengar, och dels att idéer till utveckling endast kommer från de anställda men att stöd ovanifrån tycks saknas.

I denna rapport med titeln Lean production system-Implementering av produktionssystem samt dess hinder utifrån ett organisatoriskt perspektiv, granskas kategorierna organisationsteori och Lean production system inom ramen för rapportens studie av ett fordonstillverkande företag. Specifikt ligger fokus på organisationskulturer, konflikter och motivationsteorier, men även utvecklings- och förbättringsprocesser, olika typer av slöserier som frekvent dyker upp och ledarskap ägnas uppmärksamhet med avseende på att skapa en djupare förståelse för hur en befintlig organisationskultur påverkas vid implementering av Lean production system och hur slöserier kan uppstå.   En av rapportens intentioner är att beskriva och analysera varför organisationer som implementerar och genomför Lean production system och integrerar detta i det egna produktionssystemet, kan uppleva svårigheter och medverka till att organisationer inte uppnår sina fulla potentialer. Föreliggande rapport använder som exempel i denna framställning företaget Volvo Cars i Göteborg som kategoriseras som en Lean hybrid. En Lean hybrid är företag som implementerat Lean production system med sitt egna produktionssystem och följer de principer Lean production system förespråkar. En viktig aspekt som underbygger syftet är att kunna beskriva de konsekvenser som sannolikt blir följden då organisationer inte anpassar strukturerna i sina produktionssystem efter vad Lean production system förespråkar om gällande förbättringsarbeten och arbetet mot att eliminera slöserier. Omvänt innebär detta att om befintliga produktionssystemen följer vissa principer och premisser, ska de verktyg och metoder som Lean production system erbjuder, vara giltiga och effektiva i målet att förbättra och förenkla  Syftet med rapporten var att undersöka varför organisationer med befintliga produktionssystem stöter på hinder och problem med att implementera och genomföra Lean production system i sina organisationer, samt hur stort inflytande organisationskultur och förhållningssätt har i denna process.  Rapportens metodansats utgörs av kvalitativa och kvantitativa metoder med tyngdpunkt på kvalitativ metod. En litteraturstudie har genomförts via de databaser som högskolan erbjuder. Insamling av data har skett genom observation, intervjuer och simuleringar för att få ett helhetsperspektiv på nuläget i Volvo Cars i Göteborg.   Rapportens resultat visar att en specifik organisationskultur kan medverka till att produktionsnedsättande faktorer som slöserier, tröghet i information och instruktion flödet, subkulturer, konflikter och bristande motivation skapas eller fortsätter att existera, men pekar också på vikten av att en organisationskulturs policy bör gestaltas på alla nivåer i en organisationsstruk- 2 -  tur. Problem och hinder kan således skapas och uppstå när det saknas en gemensam värdegrund för ledarskap, utbildning och kompetensutveckling. En konsekvens av detta är att produktionsnedsättande faktorer tenderar att bäddas in i redan befintliga och standardiserade rutiner, där förbättringsarbeten paradoxalt nog skapar en negativ utveckling av produktionsprocesser och med tiden utvecklas till typ-II slöserier. / In this report entitled Lean production system- Implementation of Lean as well as its obstacles from an organizational perspective, the categories of organization theory and Lean production system are examined in the context of the report's study of a vehicle-making company. Specifically, the focus is on organizational cultures, conflicts and motivational theories, but also development and improvement processes, different types of waste and leadership. Attention is given to creating a deeper understanding of how an existing organizational culture is influenced by implementation of Lean production systems and how wastes can occur.  One of the intentions of the report is to describe and analyze why organizations that implement and carry out Lean production systems and integrate this into their own production system can experience difficulties and help organizations not achieve their full potentials. The present report uses, for example, in this study the company Volvo Cars in Gothenburg, categorized as a Lean hybrid. A Lean hybrid is a company that implemented Lean production system with its own production system and adheres to the principles lean pro duction system advocates. An important aspect that underpins the purpose isto be able to describe the consequences that are likely to be followed when organizations do not adapt the structures in their production systems according to the Lean production system and what it advocates on continuous improvement efforts and efforts to eliminate waste. Conversely, this means that if existing production systems following certain principles and premises, the tools and methods provided by the Lean production system should be valid and effective in the goal of improving and simplifying.  The purpose of the report was to investigate why organizations with existing production systems encounter obstacles and problems in implementing and carrying through Lean production systems in their organizations, as well as the influence of organizational culture and approaches in this process.   The method of assessment of the report consists of qualitative and quantitative methods with a focus on qualitative methodology. A literature study has been conducted through the databases offered by the university. Data collection has been through observation, interviews and simulations to get a full-view perspective at the current moment in Volvo Cars in Gothenburg.  The report's results show that a specific organizational culture can contribute to the creation or continuation of production-reducing factors such as waste, inertia in information & instruction flow, subcultures, conflicts and lack of motivation. However, it also emphasizes the importance of organizational culture policy being embodied at all levels in an organizational structure. Problems and obstacles can thus be created and arise when there is no common value base for leadership, education and competence development. One consequence of this is that production-lowering factors tend to be embedded in existing and standardized practices, where improvement efforts paradoxically create a negative development of production processes and eventually develop into Type II wastes.

I denna kvalitativa studie undersöks värdegrundsdokument från fem svenska statliga myndigheter. Studien syftar till att bidra med kunskap om maktrelationen och förväntan gentemot den statligt anställde genom textanalys ur ett kritiskt perspektiv. Det empiriska materialet analyserades utifrån critical discourse analysis (CDA) och kompletterades med Hellspong och Ledins (1997) mall av den ideationella strukturen. Den kritiska diskursanalysen är till för att ge svar på vilka värderingar som myndigheterna uttrycker. I den ideationella analysen undersöks värdegrundsdokumentens teman, propositioner och perspektiv. I analysen klargörs olika värdeord och rubriceringar som fanns i värdegrundsdokumenten samt dess innebörd och betydelse för den anställde. Resultatet visade att de önskade värderingarna är att myndigheterna och dess anställda ska vara kompetenta, handlingskraftiga, effektiva, flexibla med mera. Resultatet visade även att förväntningar som läggs hos den statligt anställde samt maktrelationen mellan myndigheterna och den anställde oftast uttrycks som påståenden med uttryckta krav, löften och förväntningar i värdegrundsdokumenten. / In this qualitative study, basic documents from five Swedish state agencies are examined. This study aims to contribute knowledge about the power relationship and expectation towards the state employee through a textual analysis from a critical perspective. The empirical material was analyzed on the basis of critical discourse analysis (CDA) and supplemented with Hellspong and Ledin's (1997) template of the ideational structure. The critical discourse analysis is intended to provide answers to which values the authorities express. In the ideational analysis, the themes, propositions and perspectives of the values documents are examined. The analysis clarifies different value words and headings that existed in the values documents, as well as the respective meanings and significance for employees. Results indicate that the desired values of state agencies and their employees include: compentency, actionable, effectiveness, flexibility among others. Results also demonstrated that expectations of the state employee as well as the power relationship between state agencies and the employee, are usually expressed as claims with expressed requirements, promises and expectations in the values documents.

No description available.

I samband med att globaliseringen ökar ställs också ökade krav på organisationer. Konkurrenterna finns över hela världen vilket medför att organisationer ständigt måste utvecklas för att stå sig i den hårda konkurrensen; för att överleva. En organisationsförändring är en utmaning och det krävs en tydlig målbild och vision i arbetet för att kunna få med medarbetarna ”på tåget”. Enligt Ulrich (1998) kan HR ha kompetens att agera förändringsagent och därmed bistå organisationens ledning i förändringsarbetet med att hantera de utmaningar som kan uppstå och skapa förutsättningar för en effektiv förändringsprocess.Syftet med studien är att undersöka hur HR kan arbeta för att skapa förutsättningar för organisationsförändring inom universitets-/högskolesektorn och däri identifiera framgångsfaktorer och utmaningar. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där teman delvis har satts upp på förhand och en abduktiv strategi valts för arbetet.Resultaten visar att HR inte har den funktion och position internt i de studerade organisationerna som krävs för att aktivt kunna bidra i förändringsarbete som en förändringsagent. Däremot visar resultatet att HR i de undersökta fallen bidrar i förändringsarbete genom att de arbetar för att stödja organisationens chefer i deras ledarskap samt att de har kunskap kring viktiga aspekter i förändringsprocesser. Respondenterna framhåller att för att skapa förutsättningar för att lyckas i förändringsarbete krävs det ett tydligt syfte och en klar målbild för arbetet, vilken också måste förankras internt. Vidare är information och kommunikation viktigt och detsamma gäller även vikten av att skapa möjligheter för delaktighet och struktur för arbetet. De största utmaningarna som HR möter relaterar till ledarskapet och den organisationskultur som finns inom de studerade lärosätena. Organisationskulturen i sig kan också vara förklaringen till varför HR inte har funktionen och positionen som strategisk partner i de undersökta fallen. / Program: Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats. Dessa kvinnor har fått möjlighet att berätta om sina upplevelser av att vara kvinna och chef. Kvinnorna har delat med sig av sina erfarenheter på toppen och på vägen dit.Genom att analysera teori och intervjuer med kvinnliga chefer svarar studien på frågan varför det är svårt för kvinnor att bli chefer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Studien undersöker hur maskulinitet-femininitet ur ett organisatoriskt perspektiv, med fokus på det polska rättsväsendet, kommer till uttryck i en jämförelse mellan två skönlitterära verk, av Marek Nowakowski (1984) respektive Zygmunt Miłoszewski (2011). Särskilt undersöks om det föreligger en rörelse mot en ökad grad av femininitet i det narrativa. Metoden bygger på kvalitativ textanalys med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Särskild tonvikt läggs på studiet av värderingars indirekta manifestationer i ritualer och symboler. Resultatet visar på att femininitet är något mer manifesterad hos Miłoszewski men att detta i huvudsak beror på att det finns kvinnliga chefer, som respekteras i sin yrkesroll och som formar vissa ritualer och symboler i feminin riktning. En stark och sexuellt färgad objektifiering av kvinnor som individer, tillsammans med övervägande maskulint färgade symboler, ger istället en påtaglig slagsida åt det maskulina. Slutsatsen är att det inte föreligger någon dramatisk skillnad vad gäller maskulinitet-femininitet mellan de två verken, något som finner stöd i teorier om trögrörliga värderingar men mer lättföränderliga symboler och ritualer / Porównując dwa dzieła literatury pięknej, Marka Nowakowskiego (1984) i Zygmunta Miłoszewskiego (2011), niniejsza praca ma na celu przeanalizowanie jak wyrażają się w owych tekstach męskość i kobiecość pod względem teorii organizacji i zarządzania, skupiając się na organach ścigania i wymiarze sprawiedliwości. Szczególny nacisk położono na pytanie o ewentualny wzrost wskaźnika kobiecości w narracji. Analiza treści została przeprowadzona metodą hipotetyczno-dedukcyjną. Pośrednie objawy wartości w rytuałach i symbolach zostały szczególnie przeanalizowane. Wyniki analizy pokazują, że kobiecość jest nieco mocniej reprezentowana w powieści Miłoszewskiego. Obserwację tę można w dużej mierze wyjaśnić samym faktem istnienia w tekście kobiet menadżerów, poszanowaniem kobiet w pozycjach menadżerskich i tym, że kobiety te kształtują niektóre rytuały i symbole, zmacniając tym samym wskaźnik kobiecości. Na ogół kobiety są jednak traktowane przedmiotowo. Razem z symbolami o zabarwieniu bardziej męskim, przyczynia się to do interpretacji tekstu w kategoriach zdecydowanie męskich. Analizy zatem wykazały, że różnica w wymiarze męskość-kobiecość jest niewielka, co znajduje poparcie w podstawowych teoriach o większej nieelastyczności wartości, w przeciwieństwie do bardziej podatnych na zmiany symboli i rytuałów.

Organizations today face big challenges as a result of increased exposure. A distinct and recognizable identity is required to differentiate. Consistent and coherent communication about what the organization stands for and where it is going is crucial if you want to succeed. This is a case study of how organizational members from two real estate companies that have merged into one, perceive their merged organization. The method is depth interviews with management representatives and focus group interviews with members from different levels of the company. My study demonstrates organizational identity as an important factor in brand management. Building a strong brand identity will motivate, guide and enable organizational members to act in accordance to the brand promise and thus provide power and content to the brand. The results show a weak organizational identity, but a pride in being part of a successful business. The company thus has much to gain from developing an organizational identity inorder to strengthen their brand. The differences in experiences, thoughts, and feelings for the merged organization are small, independent of organizational origin or on what level the respondents work in the company. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

För att öka kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården är patientnämnderna ett betydelsefullt hjälpmedel. Kontakter mellan patientnämnden och vårdverksamheterna sker exempelvis genom återkoppling av patienters åsikter om sina kontakter med vården. Brist på återkoppling är ett problem som innebär att kunskap från misstag som begåtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. Får vårdverksamheterna återkoppling och använder informationen i ett lärande, kan det leda till förbättringsarbete och därmed minska vårdskador.Syftet med studien var att beskriva vårdverksamheternas erfarenheter av återkoppling av patientklagomål från patientnämnden samt att med detta som utgångspunkt beskriva hur patientnämnden kan bidra till förbättrat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats.Resultatet visar att patientnämnden bidrar till vårdverksamheternas kvalitetsförbättringar och patientsäkerhet. Genom kontakterna som vårdverksamheterna har med patientnämnden diskuteras händelser som uppstått i möten med patienter/anhöriga. Det finns en vilja att lära sig av misstagen för att göra bättre ”nästa gång”. Det finns även ett intresse av att veta hur patienterna har upplevt återkopplingen. En mer verksamhetsnära återkoppling ökar möjligheterna att arbeta med förbättringar. Personliga dialogmöten ger möjlighet till informationsutbyte där patientnämnden även får information om vårdverksamheternas förutsättningar vilket blir erfarenheter att ta med i kommande kontakter med patienter. Återkopplingen sprids även genom organisationsleden till klinikledning, sjukhusledning etc. Nya förbättrade rutiner och arbetssätt har tagits fram som en följd av tidigare misstag. Mycket forskning stödjer studiens resultat både när det gäller vikten av att involvera patienter i vården, exempel på kvalitetssäkringsarbeten och hög patientsäkerhet. Dessa erfarenheter kan även användas i andra patientnämnder och vårdverksamheter. / Program: Fristående kurs